Pok fa Rwir Saswar Bedi Ipromes Awer
”Ma snar sasar na, naba syadadi inja saswari ro snonkaku sibor ndoë.”—MATIUS 24:12.
1, 2. (a) Yesus wos ḇyena ro Matius 24:12 nkur kaku faro mansei? (b) Rariso syap Kisah ikofenḇair kuker saswar ḇesambraḇ ro snonkaku Kristen abad randak sya? (Mam sonin ro randak artikel ine.)
ROFYOR Yesus ryo supswan, ikofenḇair nyan rariso snonkaku sya nari sifawi ”papupes supswan ya”. Oser ya iso, ḇyardi, ”Saswari ro snonkaku sibor ndoë.” (Matius 24:3, 12) Snonkaku Yahudi ḇero abad randak sya sikofen snar sima Allah kawasa ḇyesiri. Ḇape, srir saswar sena ḇe Allah napromes.
2 Imḇape, snonkaku Kristen ḇebor ro fafisu ya sibese. Kuker raryaḇ sḇaryas ’ankankinem ḇeḇye ḇekur Kristus’ ma sfasna saswar ḇe Allah, min Kristen sesya, ma iba syadi faro snonkaku befawi ḇaim napnapes sya. Snonkaku Kristen ansine sfaduru saswar sena ḇe Allah nasambraḇ pdef. (Kisah 2:44-47; 5:42) Ḇape faḇye kaku, snonkaku Kristen sino sisya srir saswar sena napromesbur si. Rariso kofawina rai?
3. Rosai ḇefrur fa snonkaku Kristen ḇeḇeso ro Efesus sya saswar sena naisyaḇa kwar?
3 Yesus dawos ḇe snonkaku Kristen ḇero Efesus sya, ”Snar saswar ḇepon mkobani maro aya isyaḇa kwar.” (Wahyu 2:4) Ine snaro snonkaku Kristen Efesus sya sna awyaye ro snonkaku ḇero ris sesya ḇesewar ḇepon marisen faro kankenem sena ḇardi. (Efesus 2:2, 3) Efesus iso mnu ḇeba ḇenana kaku. Snonkaku ḇero diansya sisewar monda roi ḇeyun marisen ma ḇepyum kaku . Snonkaku ḇebor sya sna kenem ḇeḇyeḇa ma sesyowi Allah sasoser ḇyena ḇa. Smam monda faro marasrisen mankun sena syadibur sfasna saswar ḇefandun mankun ḇa ḇe Allah ma ḇesesya.
4. (a) Rosai ḇefasnaḇair snar baboine saswar ḇe Allah napromes kwar? (b) Faro roi rikyor risai fandun fa kofaduru saswar kobena nasambraḇ pdef?
4 Yesus wos ḇyena kuker saswar ḇepromes nkur kako ḇe fafisu koḇedine. Snonkaku ro baboine sna saswar ḇe Allah werḇa. Snonkaku yuta ma yuta sisewar fafnoḇek ro Allah faro samswen ro dunya ineḇa, ḇoi sikyar faro organisasi snonkaku. Ḇarpurya saswar sena ḇe Allah napromes. Raris sidang Efesus ro ḇepon iwara, saswar ro Yahwe manfamyan ḇyesi kako bisa napromes. Inja mkorama kawos roi rikyor fandun fa kofaduru saswar koḇena nasambraḇ pdef: (1) saswar faro Yahwe, (2) saswar faro napnapes ḇero Refo, ma (3) saswar faro naek srar sya.
SASWAR FARO YAHWE I
5. Rosai ḇefnai fandun fa koswar Allah I?
5 Mansei ḇepon kaku fa koswar ya? Yesus doḇe, ”’Waswar Manseren, Allah ḇedi, kuker snembri ḇesiper ma kuker rur bedi ḇesiper ma kuker karkara ḇena ḇesiper’. Ine sasoser ḇepon ma ḇeba syadi.” (Matius 22:37, 38) Saswar koḇena ḇe Allah nafnoḇek ko fa kosouser sasoser Ḇyena, kofarmku, ma kayin roi ḇeḇyeḇa na. (Wasya Mazmur 97:10.) Ḇape Setan ma dunya ḇyedi syewar fa ifrur saswar koḇena ḇe Allah nasambraḇ werḇa ma napromes.
6. Rosai na ḇeḇejadi rofyor snonkaku sya saswar sena ḇe Allah napromes?
6 Dunya ine nya mamam ḇeḇese kuker saswar ya. Snonkaku ḇebor sya siswar Allah I ḇa, ḇape ”siswar mankunsi ḇardi”. (2 Timotius 3:2) Smam monda faro ”roi ḇeḇor ḇeyun sne, isof sirmomen sna na, ma roi ḇeḇor sirmomen na insa ssḇuki darer mankunsi”. (1 Yohanes 2:16) Manwawan Paulus ḇyuk swarapepen kuker rosai na ḇeḇejadi rofyor kosewar ḇepon marisen mankun koḇena ḇardi. Doḇe, ”Kakara koḇena papoik rari snonkakuya nyana, nari ḇarpurya dunḇe marmar.” Rosai ḇefnai ya? Snaro snonkaku ḇefrur roi ḇeradine sḇembroḇ Allah I. (Roma 8:6, 7) Snonkaku ḇebuk kankenem sena fa sisewar monda pipi ma marisen fararur farbuk nari ḇarpurya sfafko.—1 Korintus 6:18; 1 Timotius 6:9, 10.
7. Kakara ḇeḇyeḇa rosai wer ḇeawyaye snonkaku Kristen ro baboine?
7 Snonkaku ateis, agnostik, ma ḇekyar evolusi sya sisewar fa sawyaye snonkaku ḇese sya fa siswar awer Allah I, ḇaido sikyar Ima isya kakuḇa. Skara ḇo soḇe snonkaku ḇefawi roinoḇa sya siso ḇekyar faro Manḇedaw ya. Osower ido, snonkaku ḇebor sesyowi manfawinanem syadibur Manḇedaw ya. (Roma 1:25) Kakara ḇeradine na nawyaye snonkaku Kristen koine. Ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe na nasambraḇ werḇa, ma saswar koḇena napromesbur ko.—Ibrani 3:12.
8. (a) Samswen rosai monda na ḇefrurfa Yahwe kawasa ḇyesi sesanekar ya? (b) Rariso Mazmur 136 ḇyuk sneprei ḇeko?
8 Snar kokenem ro dunya ḇeḇyeḇa Setan ḇyedi, roi nabor naisya ḇefrurfa koḇesanekar. (1 Yohanes 5:19) Ḇape rofyor kosusu, kakyar koḇena na nasambraḇ werḇa ma saswar koḇena ḇe Allah nari napromes. Imnis raris, imbude na kosmai samswen snar koḇesinan kwar, kodufe, ḇaido samswen ro kumpanna. Ḇaido imbude na koḇesneso snar jadiḇa fa kofrur rosai kokara na bisa fa kofrurna. Kofafko snar roi ḇeḇeso ro kankenem koḇena nambran imnis rosai komarisenna ḇa. Samswen rosai monda kosmaina, kopok koḇaḇir awer Yahwe ryir ko kwar. Kokarauser faro wos ḇeḇuk sneprei ḇeko ḇeḇefas ro Mazmur 136:23, ”Iswarepen ko rofyor koryarḇa, snar saswar soasuser ḇyena nakain fyoro.” Kokyar kaku snar Yahwe ryower ma kyarem fararyor koḇena.—Mamzur 116:1; 136:24-26.
9. Rosai ḇesambraḇser Paulus i fa fyaduru saswar ḇyedi ḇe Allah syambraḇ pdef?
9 Manwawan Paulus iso manfamyan Allah ḇekarauser rariso Yahwe ifnoḇeki, ma syambraḇseri. Fyas, ”Manseren [Yahwe, NW] ifnoḇek aya, inja nari yamkak ḇa. Snonkaku oso ḇaḇeri nari ifrur roi oso maḇe aya!” (Ibrani 13:6) Paulus kakyar ḇyedi faro Yahwe ḇefnoḇek i ro fafisu ḇesamswen ya. Rofyor ismai samswen, kakyar ḇyedi ḇe Yahwe ipromesḇa. Iba syadiwer rofyor ryo bui, fyas syapram ḇesambraḇser min Kristen ro sidang-sidang sya. (Efesus 4:1; Filipi 1:7; Filemon 1) Paulus ismai samswen nabor, ḇape fyaduru saswar ḇyedi ḇe Yahwe syambraḇ pdef. Isnefer ḇe Allah ’ḇeḇuk samambraḇ ro kosnesna, ro fafisu ḇaḇekandera kosma na’. (2 Korintus 1:3, 4) Rariso na kofarari Paulus i?
Fasna saswar faro Yahwe I (Mam paragraf 10)
10. Rariso na kofaduru saswar koḇena ḇe Yahwe nasambraḇ pdef?
10 Paulus ikofenḇair nyan oser fa kofaduru saswar koḇena ḇe Allah nasambraḇ pdef rofyor fyas, ”Mkoḇenadi faswef.” Ma fyaswer, ”Mkofarmku ro nadiya.” (1 Tesalonika 5:17; Roma 12:12) Rariso nadi dun kofa kofanam ḇe Allah I? Rofyor koḇenadi, kawos kuker Yahwe I, ine nafrur fa kona ḇaḇeḇati ḇepyum kuker I. (Mazmur 86:3) Rofyor kokofenḇair rosai kokara ma koḇaḇirna ḇe Kma koḇedi ro nanki, na kofanam syadiwer ḇe I. (Mazmur 65:2) Osower ido, saswar koḇena ḇe Yahwe nasambraḇ rofyor komam rariso kyarem nadi-nadi koḇena raya. Kona kakakyar snar ”Yahwe fyanam faro snonkaku syakam ḇeyor faro I.” (Mazmur 145:18) Kakyar koḇena faro saswar ma fafnoḇek Yahwe ḇyedi nari nafnoḇek ko rofyor kosmai samswen nabor ro fafisu ine ma fafisu ḇerama ya.
SASWAR FARO NAPNAPES REFO
11, 12. Rariso kosambraḇser saswar koḇena faro napnapes ḇero Refo ya rai?
11 Ḇe snonkaku Kristen, koswar napnapes kosma ro Allah Wos Ḇyena. Yesus dawos ḇe Kmari, ”Wos bedi kada napnapes rirya.” (Yohanes 17:17) Insama koswar napnapes ḇero Refo, fandun fa kofawi rosai ḇero Refo ya. (Kolose 1:10) Ḇape annane mondaḇa. Mam rariso manḇefas Mazmur 119 ifnoḇek ko fa kofawi rosai fandun fa kofrur ya. (Wasya Mazmur 119:97-100.) Ro ras ḇe ras, fandun fa kokara pyum ḇaido kowasenkara rosai kowasya ro Refo ya. Rofyor kokarauser rariso kosma fainda snar kosomnis napnapes Refo ro kankenem koḇena ido, nari koswar syadi napnapes ya.
12 Ḇefas mazmur ikofenwer, ”Wos bena myarnden kaku faro sḇadoryas yedi, myarnden syadi ro umber faro sḇadon yedi!” (Mazmur 119:103) Publikasi Allah organisasi ḇyedi fyasos kwarna namnis roḇean ḇeyankir. Kan roḇean komarisenna ido, nari kan fawas kakuna. Rarirya kako, komarisen koḇuk oras koḇena fa kofarkor publikasi na. Inja nari komarisen kaku faro ”wos ḇeyun marisen” ro napnapes ya, ma nari napyan beko fa koswarepen rosai kowasya na ma koḇukifnoḇek snonkaku ḇese sya.—Pengkhotbah 12:10.
13. Rosai ḇefnoḇek Yeremia i fa iswar Allah wos ḇyena? Rosai bonya?
13 Nabi Yeremia iswar Allah wos ḇyena. Doḇe, ”Wos bena neḇesma, ma yanna; wos bena ḇeyun marisen ḇeba kaku ma raryaḇ ro sne yedi; snar snonsnon beja ḇeḇeyap maro aya, sye Yahwe, Allah bena sarar ḇeba.” (Yeremia 15:16) Yeremia kyarauser Allah wos ḇyena, ma iswar kakuna. Ḇyesyowi kaku fakamaman fa ḇyefaker ro Yahwe I ma ikofenḇair anun Ḇyena. Koswar napnapes Refo ido, nari kofawi kaku snar kona fakamaman ḇeba kaku fa koḇe Saksi-Saksi Yahwe ma koḇaryas Karajan ro ras-ras ḇepupes ine.
Fasna saswar faro napnapes ḇero Refo (Mam paragraf 14)
14. Rosai wer na ḇefnoḇek ko fa kosambraḇser saswar koḇena faro napnapes Refo ya?
14 Rosai wer nari ḇefnoḇek kofa kosambraḇser saswar koḇena faro napnapes ḇero Refoya? Fandun fa kosoker ro fananjur ya, moḇ Yahwe fyarkor ko roya. Farkarkor Refo ro minggu ḇe minggu kuker majalah Baryas iso nyan oser Yahwe fyarkor ko. Komarisen kona fainda nabor ro fananjur ine do, fandun fa kofrur fasasos ḇepon. Imnis raris, na kowasya mnuk-mnuk ro Refo ḇeḇeyap kwar nakam. Baboine, napyan ḇe snonkaku ḇebor sya fa siwasya ḇaido sedownload majalah Baryas elekronik na. Snaro nane naisya kwar ro wos ḇebor ro situs web jw.org ma aplikasi JW Library. Format elektronik ḇeḇeso ḇefnoḇek ko fa kosrow fasaw mnuk-mnuk ḇero Refo kosewarna. Artikel rosai monda kofarkorna, rofyor kowasya mnukna kuker kakaku ma kokarauserna ido, saswar koḇena faro napnapes Refo nari nasure.—Wasya Mazmur 1:2.
SASWAR FARO NAEK SRAR SYA
15, 16. (a) Ro Yohanes 13:34, 35, sasoser rosai Yesus ḇyuk ḇeko na? (b) Rariso saswar ḇe Allah ma Refoya ḇyefesepen kuker saswar koḇena faro naek srar sya?
15 Ro roḇ ḇepupes rofyor Yesus ryo supswan kaker, ikofen ḇe manfamyan ḇyesi ḇo doḇe, ”Yaḇuk sasoser ḇaḇo faro mko, insa mko swar yae mko; imnis raris moḇ yaswar mko kwar raya, rarirya mko kako mko swar yae mko. Rofyor mko swar yae mko ido snonkakusya kam nari sifawi mboi manfamyan ayesi mko, rofyor mko swar yae mko kada.”—Yohanes 13:34, 35.
16 Saswar koḇena faro naek srar sya ḇyefesepen kuker saswar koḇena faro Yahwe I. Koswar Allah I ḇa ido, na kopok fa koswar naek srar koḇesyaḇa. Ma koswar naek srar koḇesya ḇa ido, na kopok fa koswar Allah I ḇa. Manwawan Yohanes fyas, ”Snar snonkaku ḇeayin naek ḇyedi myam faroya, nari rariso iswar Allah myam ḇaimya.” (1 Yohanes 4:20) Saswar koḇena faro Yahwe ma naek srar sya neḇefesepen kako kuker saswar koḇena faro napnapes Refoya. Rosai ḇefnai kakuya? Snaro koswar rosai kofarkor kwar ro Refoya ido, nari komarisen kosouser sasoser ḇewan kofa koswar Allah ma naek srar koḇansi.—1 Petrus 1:22; 1 Yohanes 4:21.
Fasna saswar faro naek srar sya (Mam paragraf 17)
17. Ro nyan risai monda na kofasna saswar ya?
17 Wasya 1 Tesalonika 4:9, 10. Nyan ḇepyum rosai monda na kofasna saswar ḇe naek srar ḇero sidang koḇedi? Naek ḇaido srar ḇesinan kwar oso imbude fyandun fafnoḇek fa ryama ḇe fananjur ro sidang ya. Kabom oso fyandun fafnoḇek fa ifrur mnis rum ḇyedi. (Yakobus 1:27) Naek srar ḇesanekar ma ḇefafardun sya ḇaido ḇesma samswen ḇesena sfandun fafnoḇek, wos ḇesambraḇser ma ḇeyun sneprei roko. (Amsal 12:25; Kolose 4:11) Kofasna koswar ”min koḇesi ḇesma kakyar oser” ro rosai kokofen ma kofrurna.—Galatia 6:10.
18. Rosai nari ḇefnoḇek ko fa kofrurmnis famfaḇri kuker naek srar koḇansi?
18 Refoya ikofen snar ”ro ras ḇepupesna” ro dunya ḇeḇarḇor ine, snonkaku ḇeborsya nari sfandun mankunsi ḇardi ma sanfarmbram. (2 Timotius 3:1, 2) Snonkaku Kristen koine, fandun fa kofararur marḇak fa kofaduru saswar koḇena ḇe Yahwe I, Wos Ḇyena ma naek srarsya nasambraḇ pdef. Snar koinema snonkaku ḇesasar siko, inja fyorno ido kofamfaḇri kuker naek srar ḇesesya. Ḇape snar koswaryayeko, nari kosewar kaku fa kofrurmnis fasawna kuker nyan ḇepyum. (Efesus 4:32; Kolose 3:14) Inja, pok fa korir saswar koḇena faro Yahwe I napromes awer! Ḇape, mkorama kofaduru saswar koḇena ḇe Yahwe I, Wos Ḇyena, ma naek srar koḇansya fa nasambraḇ pdef.