ROSASER SYAP ONLINE Baryas
ROSASER SYAP ONLINE
Baryas
Biak
ḇ
  • ḇ
  • Ḇ
  • ë
  • REFO
  • ROBEBOR
  • FANANJUR ARI
  • w17 September ram 9-14
  • Wasofarari Yahwe Sawarwar Ḇyena

Sasewar faro vidio ine isya ḇa.

Wamsor awer, vidio ine isasyar ḇa kukro sasar isya.

  • Wasofarari Yahwe Sawarwar Ḇyena
  • Baryas Yahwe Karajan Byedi—2017
  • Judul Kasun
  • Roi Ḇemnis
  • YAHWE ISO FARARI ḆEPYUM RO SAWARWAR YA
  • NYAN FA KOFASNA SAWARWAR
  • SAWARWAR NUN FAINDA FARO KO
  • Kofasnai Sawarwar faro ’Snonkaku Syakam’
    Baryas Yahwe Karajan Byedi—2018
  • Fasnai Sawarwar Raris Yesus I
    Kankenem ma Fararmyan Kristen Koḇena—Syapram Farkarkor—2018
Baryas Yahwe Karajan Byedi—2017
w17 September ram 9-14
Yesus fyasna sawarwar faro snon bena bramin pado ani

Wasofarari Yahwe Sawarwar Ḇyena

”Yahwe iso Allah bena sne ḇenaḇye, bena sawarwar.”​—KELUARAN 34:6.

DOYA: 142, 12

ROSAI KANKAREM BENA?

  • Fyorno ido rosai ḇefnai samswen fa kofasna sawarwar?

  • Rariso Yahwe fyarkor kawasa Ḇyesya fa sifasna sawarwar?

  • Rofafisu ḇemnis rariso bisa kofasna sawarwar?

1. Rariso Yahwe fyasna mankundi ḇe Moses i? Rosai ḇefnai fa ine ḇyefandun kaku?

FAFISU oso, Allah fyasna mankundi ḇe Moses i kuker ikofenḇair snonsnon Ḇyeja ma rari-rari Ḇyena. Rofafisuya Yahwe bisa fyasnabos papoik ma fawawinanem ḇyena, ḇape ifrur rariryaḇa. Roi fyasnabos yaiso sne ḇenaḇye ma sawarwar Ḇyena. (Wasya Keluaran 34:5-7.) Moses imbe ifawi na Yahwe ifnoḇeki ke roḇa. Inja, Yahwe fyasnabos kaku rari-rari Ḇyena ḇefasnaḇair snar imarisen kaku ifnoḇek manfamyan Ḇyesya. (Keluaran 33:13) Rariso sneḇaḇir koḇedi rofyor kofawi Yahwe iswar ko kaku? Ro artikel ine nari kofarkor kuker sawarwar. Sawarwar ima kakḇaḇir kandera snonkaku ḇesesya ma komarisen kofnoḇek si.

2, 3. (a) Rosai ḇefnai fa snonkaku sya bisa sifasna sawarwar? (b) Rosai ḇefnai fa kofarkor kuker sawarwarya?

2 Yahwe ima isawarwar, ma snonkaku sya sakna rari ḇeradirya. Iso ḇefnai fa, snonkaku ḇesesya siswar min sesya. Iba syadiwer snonkaku ḇefawi Yahwe ḇaimsya sakfasnaker sawarwar ine. (Kejadian 1:27) Ro Refo bisa komam contoh ḇebor ro snonkaku ḇefasna sawarwar. Imnis raris, fyor Salomo imbe ifawi mansei sinan ḇekapar kapira ani, iwan fa skaruk kapira ani fa ḇyesuru. Ḇape, sinan ḇekapar kapira ani iswar kaku kapira ḇyedi, inja dor insama raja ḇyuk kapira ani ḇe bin sumin ani mura. (1 Raja-Raja 3:23-27) Contoh ḇesewer ro snonkaku ḇesawarwar isoine Firaun inai ḇyedi. Rofyor isrow Moses ḇeḇekapira kaker, ifawi kwar kapira ani ima snonkaku Ibrani rirya ma fandun fa smuni. Ḇape, ”iswar faro i”, inja duni fa fyani ḇe romawa ḇyedi.​—Keluaran 2:5, 6.

3 Rosai ḇefnai fa komarisen kofarkor nabor syadiwer kuker sawarwar ine? Snaro Yahwe imarisen kofarari I. (Efesus 5:1) Allah ifrur ko insama kofasna sawarwar rariryano, koine snonkaku ḇenapesḇa inja komam fandun koḇena monda. Fyorno ido, napyanḇa ḇeko fa kokara fafisu rosai kofnoḇek snonkaku ḇesesya ma fafisu rosai kokara mankunko. Inja, rosai na ḇefnoḇek ko fa komam fandandun snonkaku ḇesesya? Oserya, nari komam rariso Yahwe ma snonkaku ḇesesya sifasna sawarwar. Ḇesuruya, fandun kaku fa komam rariso kosofarari Allah sawarwar Ḇyena ma fainda rosai kosmana snar kofasna sawarwar.

YAHWE ISO FARARI ḆEPYUM RO SAWARWAR YA

4. (a) Rosai ḇefnai fa Yahwe iwan malaikat Ḇyesi ḇe Sodom? (b) Farkarkor rosai kosma ro rosai ḇekur Lot kina ḇyesya?

4 Refoya naser contoh ḇebor kuker Yahwe sawarwar Ḇyena. Imnis raris, kwarapan rosai Yahwe ifrur faro Lot i. Lot ima snonkaku ḇenapes ”ḇekenem kuker kandera” snaro ḇaḇeḇarḇor ro snonkaku Sodom ma Gomora sya. Snonkaku ḇero diansya sesyowi Allah ḇa. Inja, Yahwe dun snemuk fa imbe myunpres si. (2 Petrus 2:7, 8) Yahwe iwan malaikat Ḇyesi fa sikofenḇair ḇe Lot i snar Sodom ma Gomora nari ḇyeḇemkok, inja fandun fa ifrarbur moḇ ya. Refoya ikofen, ”Ro fafisu [Lot] ḇyekawawurya, snar Yahwe saswar ḇyeja faro i, [malaikat] ansi samkkepen ḇrasi ma swari ḇrasi ma inai ḇyansuya suḇrasna ramnai skun sko ma skorir skoro mnu ḇeba bandiri.” (Kejadian 19:16) Yahwe ifawi kaku ḇaḇekandera Lot ismana. Inja, bisa kokyar ifawi samswen rosai monda kosmana.​—Yesaya 63:7-9; Yakobus 5:11, fas-fas kasun ro sop; 2 Petrus 2:9.

Yahwe ifawimnis kaku samswen kosmana

5. Rosai bisa kofarkor ro Refo kuker sawarwar ya?

5 Yahwe I kako fyarkor kawasa Ḇyesya fa sakfasna sawarwar. Ine nefasnabos ro sasoser ḇyuk ḇe er Israel sya. Rofyor snonkaku oso ḇyenyaki faro min ḇyedi, snonkaku ḇebuk nyaki ani bisa dun syatu ro snonkaku ani isof ḇyak kaḇer nyaki ḇyedi. (Wasya Keluaran 22:26, 27.) Ḇape, snonkaku ḇeḇuk nyaki ani fandun fa ḇyuk kaḇer syatu ro ḇeḇenyaki ani rofyor orisyun ḇaim, inja bisa isansunna ro roḇ insama isyufḇa. Snonkaku ḇesawarwarḇa imbude na imewer ḇyuk kaḇer syatu ani. Ḇape, Yahwe fyarkor kawasa Ḇyesya fa sifasna sawarwar. Rosai knam ro sasoser ine faro ko? Koswarepen insama kakmam fandandun ro min Kristen kobansya. Rofyor kona samambraḇ fa kofnoḇek naek srar bena susa sya ido, fandun fa kofnoḇek ḇeri si.​—Kolose 3:12; Yakobus 2:15, 16; wasya 1 Yohanes 3:17.

6. Rosai bisa kofarkor ro Yahwe sawarwar Ḇyena faro snonkaku Israel sya?

6 Yahwe I kako fyasna saswar faro snonkaku Israel sya syadiwer rofyor sifrur sasar faro I. Refoya doḇe, ”Yahwe, Allah sinan up ḇepon sedi, ḇyuk swarapepen ḇesya kwar kuker manwawan ḇyesi, snaro nya sawarwar faro kawasa ḇyesi ma faro moḇ ḇyarek rona.” (2 Tawarikh 36:15) Rarirya kako, fandun fa kofasna sawarwar faro snonkaku ḇefawi Yahwe ḇaimsya, imbude na simbror ro sasar sena ma sḇebati kuker I. Yahwe imewer snonkaku osoḇaḇeri imar ro Armagedon. (2 Petrus 3:9) Inja, fyor swafya isya kaker, komarisen kokofenḇair anun ine ḇe mansei monda ma kofnoḇek snonkaku ḇebor sya fa saksma fainda ro Allah sawarwar Ḇyena.

7, 8. Rosai ḇefnai fa kina oso sikyar kaku snar Yahwe fyasna kwar sawarwar ḇesi?

7 Baboine, Yahwe manfamyan Ḇyesya sakḇaḇir kwar sawarwar Ḇyena. Imnis raris, ro taun 1990 ro Bosnia, snonkaku ḇerama ro er ḇeḇeseyae spakpikyae ma smamunmun si. Romawa oso ḇeḇeumur taun ri 12, kap monda snori ḇe Milan i, ḇyarek kuker kina ḇyedi rodiwa. Milan fnoḇek kasun ḇyedi, sinan ḇyesuya, ma Saksi ḇesesya, sek bus ro Bosnia ḇe Serbia fa sakso munara kebaktian. Milan sinan ḇyesuya na suḇebaptis ro kebaktian ani. Ḇape ro perbatasan, sordade ḇeḇeso siwan Milan skofa skado ro bus ani snaro smam skorama ro er ḇeḇese. Ramnai siwan ḇesesya fa sifrarwer. Mboi kina ḇyesya sidwarek si ras risuru. Ḇebukor ro sordade ansya dawos ḇe kapten ḇyedi ma ifuken rosai fandun fa sifrur ya. Milan kina ḇyesya sisya sores rodiya ma srower kapten ikofen, ”Wawan si fa sisae ma pambos si ra simar!”

8 Rofyor sordade ani dawos kaker, snonkaku risuru surama sufanam kina ani. Suyawos fasis ḇe kina ani snar suma Saksi Yahwe surya. Ma naek srar ro bus sikofen kwar rosai ḇeḇejadiya. Saksi ansuya suwan Milan ma kasun ḇyeja fa suyek ro oto subedi insama simbranuk ro perbatasan ya, snaro rodiwa sordade sya nari sifuken romawa sya dokumen sena ḇa. Ramnai, naek ansuya suwan Milan sinan ḇyesuya sumbran ro ḇarpur pos perbatasan ma susrow si ro nyan ḇembran ḇe sup ḇese ani. Milan imkak kaku ma ikmom imbe imbrif ke kyanes. Milan sinan ḇyesuya sufuken ḇe naek ansuya, ”Mukyar nari smam monda nu ke?” Ḇape, rofyor sumbran, sordade ansya smam su ḇa. Milan ma kasun ḇyedi susrow sinan suḇesuya ro perbatasan. Ma, sifrur marandanwer ḇe moḇ kebaktian ani. Skokyar kaku snar Yahwe kyarem nadi skoḇena. Kakuḇae, Refo ikofen Yahwe na kyadaun pdef kawasa Ḇyesya imnis radirya ḇa. (Farfyar ro Manwawansya [Kisah] 7:58-60) Ḇape ro rosai skosmana, Milan doḇe, ”Ro kakara yeja, malaikat iso ḇefrur sordade ansi fa smam ḇa ma Yahwe fyasparbur nko.”​—Mazmur 97:10.

Raris Yesus i, komarisen kofnoḇek ma kofarkor snonkaku sya kuker Yahwe I ke?

9. Rariso Yesus sneḇaḇir ḇyedi faro snonkaku ḇesoi sya? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

9 Yesus ḇyuk farari ḇepyum kaku ro fasasna sawarwar ya. Ḇyesneso kaku snar myam snonkaku ḇesoi sya ”ssoninyan imnis domba ḇena manfarandowsḇa.” Inja, rosai ifrur ya? ”Fyarkor si ro roi nabor.” (Matius 9:36; wasya Markus 6:34.) Ine iḇese kuker snonkaku Farisi sya, sifasna sawarwarḇa ma simewer sifnoḇek snonkaku sya. (Matius 12:9-14; 23:4; Yohanes 7:49) Imnis Yesus i, komarisen kofnoḇek ma kofarkor snonkaku ḇesesya kuker Yahwe I ke?

10, 11. Na kofasna sawarwar ker ke? Fasnaḇairpan.

10 Ḇape, jadi fa kofasna sawarwar ine ker ḇa. Imnis raris, Raja Saul imbude kyara fyasna sawarwar kwar kuker myun Raja Agag ḇero Amalek ḇa, ḇeḇembroḇ Allah kawasa Ḇyesi. Yahwe iwan Saul fa myun snonkaku Amalek ma aiwan senakam maraboi myun si ḇa. Snar Saul isouserḇa, Yahwe pyampum i ḇe raja. (1 Samuel 15:3, 9, 15.) Yahwe ima Mankara ḇenapes. Bisa ifawi snonkaku sne sena, ma ifawi fafisu risai fyasna sawarwarḇa. (Ratapan 2:17; Yehezkiel 5:11) Fyoro werḇa, nari ḇyuk samamyai faro snonkaku ḇesouser ḇa sya. (2 Tesalonika 1:6-10) Ro swaf ani, Yahwe nari fyasna sawarwar ḇyena ḇa faro snonkaku ḇeḇarḇor sya. Ḇape, myunpres si, ine fyasnaḇair nya sawarwar faro snonkaku ḇesouser nari fyaspar ansya.

11 Kakuḇae, kona hak ḇa fa koḇemankara nari snonkaku oso ḇyeslamat ke roḇa. Roi ḇefandun kofrur yaiso kofnoḇek snonkaku sya. Nyan ḇepyan rosai monda bisa kofrur fa kofasna sawarwar faro snonkaku sya? Komam nyan ḇeḇeso ḇeuser nane.

NYAN FA KOFASNA SAWARWAR

Naek ḇebabo oso fyarkorpyan tablet faro naek oso ḇeḇesinan kwar

Kofasna sawarwar kuker komarisen koḇuk fafnoḇek (Mam paragraf 12)

12. Rosai bisa kofrurya fa kofasna sawarwar?

12 Komarisen koḇuk fafnoḇek. Yahwe dor snonkaku Kristen sya fa sifasna sawarwar ḇe min sesya ma naek srar sya. (Yohanes 13:34, 35; 1 Petrus 3:8) Knam oser ro wos sawarwar isoine, ”koḇekandera fnoḇek snonkaku ḇekandera sya”. Snonkaku bena sawarwar nari ḇyensewar fa ifnoḇek snonkaku ḇekandera sya. Inja, fandun fa kosewar nyan rosai monda fa koḇuki fnoḇek snonkaku ḇesesya, imbude kofnoḇek fararur ro rum sena ḇaido fararur ḇesena.​—Matius 7:12.

13. Rosai Allah kawasa Ḇyesya sifrurna rofyor rim ḇebaya nkur?

13 Kofnoḇek ḇesma rim ḇeba sya. Rofyor komam snonkaku ḇesesya sḇekandera snar rim ḇeba ido, komarisen kofasna sawarwar ḇesi. Yahwe kawasa Ḇyesya sifawi si snaro simarisen sifnoḇek snonkaku ḇesma rim ḇeba sya. (1 Petrus 2:17) Raris, srar oso ro Jepang, ḇyarek ro moḇ tatawai ma tsunami nkur si ro taun 2011. Srar ine fyawar snar ḇyesneprei ma syambraḇ kaku rofyor myam naek ma srar ḇerama ro moḇ ḇese ro Jepang ma sup bondi ḇesena, srama fa sifrur mnis kaḇer rum sena ma Balai Kerajaan. Doḇe, ”Yafawi kaku snar Yahwe myam ko. Ma naek srar sya kako siswaryae si. Yafawi kako naek srar ḇebor ḇero supswan ḇesiper sḇenadiwarek nko.”

14. Rariso kofnoḇek snonkaku ḇeduf ḇaido ḇeḇesinan kwar sya?

14 Kofnoḇek snonkaku ḇeduf ma ḇeḇesinan kwar sya. Rofyor komam snonkaku sḇekandera snar dafduf ma sḇesinan kwar, nari koswar si kaku. Komarisen kaku insama roi ḇeradirya napromes fasaw. Iso ḇefnai fa koḇenadi insama Allah Karajan Ḇyeja ryama. Rofyor kowaf ya, kofnoḇek snonkaku ḇeduf ma ḇeḇesinan kwar sya imnis kuker samambraḇ koḇena. Manfasfas oso fyas, awin ḇyedi iduf dafduf Alzheimer. Ras oso, snari syampokur mankundi. Rofyor ifrursren sansun ḇyena, bel ro rum skoḇedi ryok. Ḇerama yaiso srar risuru ḇeramaker ḇe i. Srar ansuya sukofen bisa sufnoḇek i ke? Insar ani ikofen, ”Ayee, yamai kaku ḇape mufnoḇek aya mura.” Inja, srar ansuya sufrursren moḇ ḇyedi, ramnai sufrur teh fa dinem ma sufarfyar kuker i. Manfasfas ani ikofen kasumasa ḇe srar ansuya ma doḇe Saksi Yahwe sima ”sifrur ḇeri rosai sifarkorna.” Kofasna sawarwar ido, na komarisen kofnoḇek snonkaku ḇeduf ma ḇeḇesinan kwar sya ke?​—Filipi 2:3, 4.

15. Nyan ḇese rosai bisa fa koḇuki fnoḇek snonkaku ḇesesya?

15 Kofnoḇek snonkaku sya fa sakfawi Yahwe I. Nyan ḇepyum kofnoḇek snonkaku sya iso kofarkor si kuker Allah ma Karajan Ḇyedi. Nyan ḇesewer iso kofnoḇek si fa smam snar Yahwe parenta Ḇyena bisa nun fainda faro si. (Yesaya 48:17, 18) Kuker koso ro ḇaḇeḇaryas, bisa kofasna ḇaḇesyowi koḇena faro Yahwe ma kofasna sawarwar ḇe snonkaku sya. Bisa kofrur nabor syadiwer ro fararmyan koḇena ke?​—1 Timotius 2:3, 4.

SAWARWAR NUN FAINDA FARO KO

16. Fainda rosai kosmana rofyor kofasna sawarwar?

16 Bena fawawi ro kesehatan mental doḇe rofyor kofasna sawarwar ido, na kodafdufḇa ma fasfesepen koḇena kuker snonkaku ḇesesya napyum syadi. Rofyor kofnoḇek snonkaku ḇekandera sya, nari koḇeaski syadi, kokain ro mankunkoḇa, ma kona kakara ḇeḇye pdef. Inja, rofyor kofasna sawarwar ine nari nun fainda faro ko. (Efesus 4:31, 32) Rofyor kofnoḇek snonkaku ḇesesya kuker saswar ido, sneuser koḇena nari nasren pdef snar kofawi kofrur Yahwe parenta Ḇyena. Kuker kofasna sawarwar, nari nafnoḇek ko fa koḇe sinan, imbeswa, ma bati ḇepyum syadiwer. Osower ido, snonkaku ḇefasna sawarwar faro ḇesesya nari rofyor sifandun fafnoḇek ido, bisa sismana ḇeri.​—Wasya Matius 5:7; Lukas 6:38.

17. Rosai ḇefnai fa komarisen kofasna sawarwar ya?

17 Kofasna sawarwar insama kosma fainda monda ḇa, ḇape ḇefandun yaiso kofasnana snaro komarisen kofarari Yahwe ma kosandik I. Yahwe iso Knam ro saswar ma sawarwar. (Amsal 14:31) Ḇyuk farari ḇemnis kaku faro ko. Inja, mkorama koḇensewar kaku fa kofarari Allah I kuker kofasna sawarwar. Rarirya ido, nari koḇebati fanam kuker naek srar sya ma bisa kona fasfesepen ḇepyum syadiwer kuker min kobesi.​—Galatia 6:10; 1 Yohanes 4:16.

KNAM RO WOS MNUK ḆEḆESO

  • Sawarwar ima fasasna ro Allah saswar Ḇyedi. Rofyor kofasna sawarwar ḇe snonkaku ḇesesya ido, kosya kosofarari Yahwe I. Sawarwar ima sneḇaḇir monda ḇa. Rofyor kofasna sawarwar, nari komam mondaḇa rofyor snonkaku sḇekandera, ḇape nari komarisen fa kofnoḇek si

    Publikasi Bahasa Biak (2015-2022)
    Swae
    Swun
    • Biak
    • Warwas na
    • Farfrur Pyum
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Akurfasnai
    • Kebijakan Privasi
    • Pengaturan Privasi
    • JW.ORG
    • Swun
    Warwas na