Roi Ḇeḇese ro Allah Kawasa Ḇyesi kuker Snonkaku Ḇebor Sya
”Mkokam nari mkomam . . . ḇaḇesisye rofandu snonkaku ḇenapes ma ḇeḇarḇor sya.”—MALEAKHI 3:18.
1, 2. Rosai ḇefnai fa kankenem ro fafisu ine nun samswen ḇe Allah manfamyan Ḇyesi? (Mam sonin ro randak artikel ine.)
DOKTER ma perawat ḇebor sya sfararur ro ris snonkaku ḇesma dafduf ḇefarpampam. Sifaduru snonkaku ḇeduf sya snar simarisen sifnoḇek si. Ḇape si kako fandun fa smamwarek mankunsi insama saksmai dafduf anna ḇa. Saksi-Saksi Yahwe koine, kosma fafisu ḇemnis rarirya kako. Ḇebor ro ko, kokenem ma kofararur kuker snonkaku ḇena kenem ma rari ḇeḇesebur Allah rari-rari Ḇyena. Ine nun samswen ḇe ko.
2 Ro ras-ras ḇepupes dunya ine, snonkaku ḇeswar Allah I ḇa sya spampum sasoser Ḇyena faro roi ḇenapes ma ḇenapesḇa na. Manwawan Paulus fyasnaḇair rari ḇeḇyeḇa sena ro surat ḇyedi ḇe Timotius i. Paulus doḇe rari ḇeḇyeḇa nane nari nefasna bos fafisu kofanam syadi ḇe papupes dunya ine. (Wasya 2 Timotius 3:1-5, 13.) Imbude na kayin rari-rari ḇeḇyeḇa nane, ḇape nyan kakara snonkaku, wos sena, ma roi sifrurna na nawyaye ko kako. (Amsal 13:20) Ro artikel ine, na komam rariso rari nane neḇeseburo rari ro Allah kawasa Ḇyesi. Komam kako rosai na kofrur fa komamwarek mankunko insama rari-rari ḇeḇyeḇa nane nawyaye awer ko rofyor kofnoḇek snonkaku sya fa smambir Yahwe I.
3. Mnuk ro 2 Timotius 3:2-5 kyurfasna ḇe mansei?
3 Paulus fyasḇair ro ras-ras ḇepupes nari ”ndama kuker kandera nabor”. Inja fyas rari ḇeḇyeḇa ri 19 nari snonkaku ḇebor sfasna na ro fafisu koḇedine. Rari nane namnis kuker rari Paulus fyas ro Roma 1:29-31. Ḇape roi fyas ro surat ḇyedi ḇe Timotius, wos ḇyukifasna na kosrow na ḇa ro syap ḇese ḇero Syap-Syap Yunani Kristen. Paulus fyas randak kuker wos ”snar snonkaku sya nari sḇe”. Ro dine wos ”snonkaku” kyurfasna snar snon roḇa bin sya kako na sna rari ḇeḇyeḇa na. Ḇape snonkaku syakam ḇa sna rari ḇeḇyeḇa imnis Paulus fyasnaḇairna. Snonkaku Kristen sna rari ḇeḇese kaku.—Wasya Maleakhi 3:18.
NYAN KOMAM MANKUNKO
4. Rariso snonkaku ḇemarares si smam mankunsi rai?
4 Paulus ikofen snonkaku ḇebor nari siswar mankunsi ma siswar pipi, ramnai ikofen kako snonkaku sya nari sararer, sawawow, ma simarares si. Skara sipyum syadi ro ḇesesya snaro padakduk sena, samambraḇ sena, rosai snana ḇaido nasan sena. Snonkaku ḇeradinensya simarisen ḇesesya smanen si. Sarjana oso fyas kuker snonkaku ḇefrur radine ya, ”Ro sneri dori rokef farsarser kasun isya fa ḇyukisyom mankundi.” Sino sisya sikofen snar awawow ya iḇyeḇa kaku, inja snonkaku ḇeawawowsya kako simewer smam snonkaku ḇese ḇeararer sya.
5. Rariso Yahwe manfamyan ḇesouser Ḇyesi kako sḇe snonkaku ḇemarares?
5 Yahwe dayin ḇaḇemarares ya, ḇeḇefasnaḇair ro Refo ḇe ”mka ḇeararer”. (Amsal 6:16, 17) Kaku ya, ḇaḇemarares nafrur snonkaku sḇinkwanbur Allah I. (Mazmur 10:4) Ḇaḇemarares ima rari ro Setan i. (1 Timotus 3:6) Faḇye kaku, Yahwe manfamyan ḇesouser Ḇyesi ḇeḇeso sna rari ine. Imnis raris, Raja Uzzia ḇeramaker Yehuda, fyasna soasuser fafisu taun ḇe taun kwar. Ḇape Refoya ikofen, ”Fyoroḇa fafisu isambraḇ ya, sneri ḇyemarares isof ro nun i ḇe marmar, inja isoasuserḇa faro Yahwe, Allah Ḇyedi.” Uzzia ryaḇe bait ma ryap dupa, inema fararur ḇyedisyaḇa. Mura, Raja Hizkia ḇesouser ani darareri, ḇape kawan ḇa.—2 Tawarikh 26:16; 32:25, 26.
6. Rosai monda na ḇefrur Daud darareri? Ḇape rosai ḇefnai fa fyasna sne ḇerun pdef?
6 Sino sisya sararersi snaro sisnai pyum, sesnosno, sḇekir ro farfnak sonker, sisambraḇ, ḇaido ḇesesya smanensi. Daud nya roi nanekam, ḇape fyasna sne ḇerun ro kankenem ḇyedi ḇesiper. Imnis raris, rofyor Daud myun Goliat i, Raja Saul dor Daud i fa fyarḇuk kuker inaikir ḇyedi. Ḇape Daud doḇe, ”Manseiso manyaine ma manseiso karyer ayesi, ḇaido kamam kina ḇyesi ro Israel, inja yaḇe manbikin faro raja?” (1 Samuel 18:18) Rosai ḇefnoḇek Daud i fa fyasna sne ḇerun pdef? Ifawi snar rari, samambraḇ, fakamaman ismanakam snaro Allah irun mankundi ma fyasna saswar ḇe i. (Mazmur 113:5-8) Daud fyawi roi ḇepyum ismanakam ndramuma ro Yahwe I.—Mam kako 1 Korintus 4:7.
Snonkaku sya na sfanam ḇe Allah rofyor smam manfamyan Ḇyesi sfasna sne ḇerun
7. Rosai na ḇefnoḇek ko fa kofasna sne ḇerun?
7 Imnis Daud i, Yahwe kawasa Ḇyesi ḇero baboine sisewar fa sfasna sne ḇerun. Komanen kaku snar kofawi Yahwe mankundi, Allah Bekaki Syadi fyasna sne ḇerun. (Mazmur 18:35) Komarisen fa koso anun ine, ”Mkofasna ḇaḇesneso, snemura, ḇaḇerun sne, ḇaḇefafir ma ḇaḇekaḇaḇaḇ.” (Kolose 3:12) Kofawi kaku saswar ima ”sḇadokḇa, mararesḇa”. (1 Korintus 13:4) Rofyor snonkaku ḇese smam kofasna sne ḇerun, imbude si kako simarisen smambir Yahwe I. Snonswa ḇeyakmambir Yahwe ḇaim na fyanam ḇe I rofyor myam kenem Kristen ro swari, rarirya snonkaku sya na sfanam ḇe Allah rofyor smam manfamyan Ḇyesi sfasna sne ḇerun.—1 Petrus 3:1.
NYAN KOFRUR PYUM SNONKAKU ḆESESYA
8. (a) Rariso snonkaku ḇero baboine smam sasoasuserḇa faro sinan sya rai? (b) Rosai Refo iwan ḇe romawa sya fa sifrurna?
8 Paulus fyasnaḇair nyan rariso snonkaku na sifrur oso ma ḇesesya ro ras-ras ḇepupesna. Fyas snar romawa sya na sisouser ḇa faro sinan sesya. Baboine, syap ḇebor, felem, ma acara ḇero telefisi nafrur fa smam sasoasuserḇa faro sinan sya ḇe roi ḇesasar ḇa. Ḇape kakuya, sasoasuserḇa iso ḇefrur kina, organisasi ḇekasun ro kawasa, na kyain nakoḇa. Snonkaku sya sifawi roi ine fyoro kwar. Imnis raris, ro Yunani ḇero fafisu iwara, snon oso myun sinan ḇyesi ido, nari ismai hak ḇyena werḇa. Ro baḇ sasoser Roma, snonkaku ḇemun kmari ido nari isma samamyai raris sbuk be snonmamun oso. Ro Syap-Syap Ibrani ma Yunani Kristen, sasoser naisya ḇewan romawa sya fa sesyowi sinan sesya.—Keluaran 20:12; Efesus 6:1-3.
9. Rosai na ḇefnoḇek romawa sya fa sisouser sinan sesya?
9 Rosai na ḇefnoḇek romawa sya fa sisouser sinan sesya rofyor snonkaku ḇero ris sena sfasna sasoasuserḇa? Rofyor skarauser roi ḇepyum sinan sesi sifrur kwar ḇesi na ido, na sesyowi ma simarisen sisouser faro si. Romawa babo fandun sifawi kako snar Allah, Kma koḇedi kam, imarisen sisouser sinan sesi. Rofyor sikofen roi ḇepyum kuker sinan sesi ido, na sifnoḇek bati sesya kako fa sisyowi syadi sinan ḇekapar si. Kaku ḇae, rofyor sinan sya sna saswar ḇero kina yadori ḇa ido, na samswen ḇe romawa sya fa sisouser faro si. Ḇape rofyor romawa oso ḇyaḇir sinan ḇyesi siswar kaku i ido, na nafnoḇek i fa isouser ibasyadi fafisu samswen ḇe i fa ifrur rarirya. Romawa babo oso ḇenir ḇe Austin doḇe, ”Fyorno ido yaḇaḇir yamewer yasoasuserdi, ḇape sinan ayesu suḇuk farkankin ḇepyan, sufasnaḇair sai ḇefnai yafandun sasoser, ma suwawos roi nakam ḇe aya. Ine nafnoḇek aya fa yasouser. Yafawi suswar aya, ma nane nafnai fa yamarisen yafrur sumarisen.”
10, 11. (a) Rari ḇeḇyeḇa risai ḇefasna snonkaku siswaryae siḇa?(b) Rariso snonkaku Kristen ḇekaku sifasna saswar faro ḇesesya?
10 Paulus fyasnaḇair kako rari ḇese ḇefasnai snonkaku siswar yayesiḇa. Fyor dap ”sisouser faro sinan syaḇa”, dap kako na sifawi sikofen kasumasa ḇa. Ine kyurfasna snonkaku sya sifawi sikofen kasumasa snar sisyowi roi ḇepyum ḇesesya sifrur ḇesi na ḇa. Paulus ikofen kako snar snonkaku nari sisoasuserḇa. Si kako na sna wos oserḇa, ine kyurfasna simewer sikenem pyum kuker ḇesesya. Sḇe snonkaku ḇekoryae ma ḇeboḇ min sesya, ḇekofen roi ḇeḇyeḇa ḇekur snonkaku ma iba syadiwer Allah I kako. Ma si kako sḇe snonkaku ḇeanonef, ḇekofen roi ḇeankarkar ḇefnai snonkaku ḇese snonsnon sena naḇyeḇa.a—Mam fas-fas kasun ro sop.
11 Allah manfamyan Ḇyesi siḇesebur snonkaku ḇero dunya inensya snaro sfasna saswar ḇekaku ḇe ḇesesya. Ine nasnaibos kaku kwar. Kakuya, Yesus ikofen ro Sasoser Moses saswar faro Allah iso sasoser ḇefandun syadi ro saswar faro snonkaku. (Matius 22:38, 39) Yesus ikofen kako snar snonkaku Kristen ḇekaku na sifawi si ro saswar sifasna faro oser ma ḇesesya. (Wasya Yohanes 13:34, 35.) Iba syadiwer na siswar mbroḇ sesi.—Matius 5:43, 44.
12. Rariso Yesus fyasna saswar faro ḇesesya rai?
12 Yesus fyasna snar iswar kaku snonkaku ḇesesya. Fyasna roi ine kuker imbranyar kota ma kota nakam fa ikofenḇair ankankinem ḇeḇye Karajan Allah. Ḇyuk pararei faro ḇepraf, ḇepapipen, ḇeduf pado ma ḇeproi sya. I kako ḇyawes snonkaku bemar kwar sya. (Lukas 7:22) Iba syadiwer Yesus ḇyuk kankenem ḇyedi fa fyaspar snonkaku syakam, ḇembroḇ i sya kako. Yesus fyari mnis kaku Kmari saswar Ḇyedi. Ro supswan ḇesiper Saksi-Saksi Yahwe sifarari Yesus i ma sfasna saswar faro ḇesesya.
13. Rariso saswar kofasna ḇe snonkaku bese nafnoḇek si fa simarisen smambir Yahwe I? Buk contoh.
13 Kofasna saswar ḇe snonkaku sya ido, na nafrur si fa simarisen smambir Kma koḇedi ro nanki. Imnis raris, snon Thailand oso ryama ḇe munara kebaktian regional. Myanen kaku rofyor myam rariso naek srar siswaryaye si. Rofyor ibur kaḇer, dor fa fyarkor Refo kuker Saksi Yahwe rarwan risuru ro minggu oser. Ramnai, ḇyaryas ḇe karyer ḇyesi. Paik riwonem monda, snon ine dun randak wawasya Refo ḇyedi ro Balai Karajan. Na ko kako koswar ḇesesya ke? Wafuken ro mankundaw: ’Yasewar fa yafnoḇek snonkaku ḇero kina ayesya, sidang ayedi ma ro ḇaḇebaryas yena ke? Yasewar fa yamam si raris Yahwe mamam Ḇyedi ke?’
SERIGALA MA DOMBA
14, 15. (a) Rari ḇeḇyeḇa rosai snonkaku ḇebor sya sifasna na? (b) Rariso ḇeḇeso sya sifadwer kwar kenem sena?
14 Ro ras-ras ḇepupes, snonkaku na sfasna rari ḇeḇyeḇa ḇesena wer fandun fa koḇinkwarburna. Imnis raris, snonkaku ḇebor sna saswar ḇa faro roi ḇeḇyena. Sayin rosai ḇeḇye ma spampumna. Snonkaku ḇeradinensya sifarmku mankunsiḇa, sirarmomen. Sino sisya sibrusna npakrek. Sifrur roi oso mboi sikara ḇepon naḇa ma sfandunḇa na roi sifrurna nawyaye snonkaku ḇesesya.
15 Ḇebor ḇena kenem raris aiwan ḇerarmomen sifadwer kenem sena kwar. Fararwe ḇeba ḇeradine sikofen ḇepon kwar ro Refo. (Wasya Yesaya 11:6, 7.) Kowasya kada aiwan ḇeyan ḇepek raris serigala ma singa, na sikain kayam kuker rofanfan sya raris domba ma lembu. Rosai ḇefnai fa nari sikain kayamyam? Bardadi ani ikofen wer, ”Snar kaku supswan ine nari ifo kuker fawawi ro Yahwe I.” (Yesaya 11:9) Aiwan sya na sipok sifarkor kuker Yahwe I ḇa, inja ḇardadi ine kyurfasna ḇe fararwe ro kenem snonkaku.
Wos farkin ro Refo na nfadwer kankenem! (Mam paragraf 16)
16. Rariso Refoya ifnoḇek snonkaku sya fa sifadwer kenem sena rai?
Napyan fa sifrur fararwe ḇerariryaḇa, ḇape Allah rur ḇesren Ḇyedi na ḇefnoḇek si fa sifrur imarisen
16 Ḇebor ro naek srar koḇesya ḇepon ya sifasna rari ḇerarmomen raris serigala, ḇape kirine simarisen sikenem kuker aski. Na wawasya farfyar sena ro artikel ”Refoya Fyadwer Kankenem” ḇero jw.org. Snonkaku ḇemambir ma ḇefarmyan ḇe Yahwe I kwar, sima simnis ḇa kuker snonkaku ḇefrur ḇaḇesamsyom sena mboi sikenem kuker papoik ḇyena ḇa. Snonkaku ḇerarirya sfasna rya sisyom ḇe Allah, ḇape sikenem ndrariryaḇa. Ḇape, ḇebor ro Yahwe manfamyan Ḇyesi ḇena kenem ḇerarmomen ro ḇepon ya, kirine ’sikenem babo imnis raris Allah ifrur kwar ma marisen ḇyedi isoine kankenem ḇenapes, ma ḇesren’. (Efesus 4:23, 24) Rofyor snonkaku sfarkor kuker Allah I, sḇaḇir snar fandun fa sisouser Allah sasoser Ḇyena. Ine na nafnoḇek si fa sifadwer rosai sikyar na, nyan kakara sena, ma rosai sifrur na. Napyan fa sifrur fararwe ḇerariryaḇa, ḇape Allah rur ḇesren Ḇyedi na ḇefnoḇek si fa sifrur imarisen.
”MKOḆINKWANBUR SNONKAKU ḆERADINESYA”
17. Rariso insama snonkaku ḇena rari ḇeḇyeḇa ansine sawyaye awerko?
17 Napyan kaku ḇeko fa komam Allah kawasa Ḇyesi siḇeseburo sonkaku ḇefarmyan ḇe I ḇa sya. Fandun fa kosasor ko insama rari ḇeḇyeḇa sena nawyaye awer ko. Komarisen koso Yahwe parenta ḇyena fa kobinkwanbur snonkaku ḇeḇefasnaḇair ro 2 Timotius 3:2-5. Kakuḇae, na koḇinkwanbur ḇeriḇa snonkaku oser-oser ḇena rari ḇeḇyeḇa ansine. Imbude kofararur kayam kuker si, kora ḇe rumfarkor fnoḇek si, ḇaido kokenem kuker si. Ḇape kopok fa kona kakara ma kofrur raris nyan sifrur naḇa. Rosai na ḇefnoḇek ko rai? Na kosambraḇser ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe roro kofarkor Refo ma kokinfir bati ḇeswar I sya.
18. Rariso roi kokofen ma kofrurna na nafnoḇek ḇesesya fa sakmambir Yahwe I?
18 Komarisen kako fa kofnoḇek ḇesesya fa sakmambir Yahwe I. Kosewar swaf fa koḇaryas, ma kor Yahwe I fa ifnoḇek ko insama kokofen roi ḇenapes ro fafisu ḇemnis. Iḇye kada snonkaku sya smambir koḇe Saksi Yahwe. Inja, kenem ḇepyum koḇena nari nun sanandik ḇe Allah ḇape faro mankun ko ḇa. Yahwe fyarkor ko kwar fa ”kobur ḇarḇorna ma rmomen supswan ine ma insa kokenem kuker fawawinanem, nanapes ma ḇaḇeari faro Allah ro supswan ine”. (Titus 2:11-14) Kofarari Yahwe ma kofrur roi imarisen na ido, na snonkaku ḇesesya smamna. Iba syadiwer imbude sino sikofen radine, ”Nkomarisen nkoso mko, snar nkorower kwar Allah ryous mkokame.”—Zakharia 8:23.
a Wos Yunani faro snonkaku ”ḇeanonef” ḇaido ”ḇekursof” iso di·aʹbo·los. Ro Refo wos ine sḇukna faro nasan ḇekur ḇe Setan, manḇeanonef Allah I.