ROSASER SYAP ONLINE Baryas
ROSASER SYAP ONLINE
Baryas
Biak
ḇ
  • ḇ
  • Ḇ
  • ë
  • REFO
  • ROBEBOR
  • FANANJUR ARI
  • mwbr20 September ram 1
  • Fafnoḇek Ḇese faro Syapram Farkarkor Kankenem ma Fararmyan

Sasewar faro vidio ine isya ḇa.

Wamsor awer, vidio ine isasyar ḇa kukro sasar isya.

  • Fafnoḇek Ḇese faro Syapram Farkarkor Kankenem ma Fararmyan
  • Fafnoḇek Ḇese faro Syapram Farkarkor Kankenem ma Fararmyan—2020
  • Judul Kasun
  • 7-13 SEPTEMBER
  • 14-20 SEPTEMBER
  • 21-27 SEPTEMBER
  • 28 SEPTEMBER–4 OKTOBER
Fafnoḇek Ḇese faro Syapram Farkarkor Kankenem ma Fararmyan—2020
mwbr20 September ram 1

Fafnoḇek Ḇese faro Syapram Farkarkor Kankenem ma Fararmyan

7-13 SEPTEMBER

ARASAI ḆERO REFO | KELUARAN 23-24

”Waso Awer Snonggaku Ḇebor Sya”

(Keluaran 23:1) ”Mgopok mgofawar pampam awer abar ḇekaku ḇa. Mgopok mgofnoḇek awer snonggaku ḇeḇyeḇa kuker mgawos wos ḇeanggarkar fa mgomun snonggaku ḇesesya.

w18.08 5 ¶7-8

Wafawi Ḇepon Kakaku Ḇyena Kwar Ke?

7 Wamarisen wakfarem e-mail ḇaido SMS ḇe bati Besya ke? Fyor wafawi farfyar ḇaido fawar ḇepyum oso ido, wamarisen fawar pampam na ke? Fafisu farem e-mail ḇaido SMS ḇaim, wafuken mankundaw: ’Yafawi mnis kwar farfyar ine nkaku ke? Yafawi kakaku ḇyena kwar ke?’ Wafawi mnis ḇaim na ido, na fawar pampam roi ḇekaku ḇa na. Inja, rofyor wafawi mnis ḇaim roi anna nkaku ke roḇa, farem awer na. Wapyos na ḇeri!

8 Roi oso ḇese isya wer ḇefnai fa kokara ḇepon roi imbe kofarem pampam ro e-mail ḇaido SMS na. Ro sup ḇeḇeso, sidwarek kaku fararur koḇena. Ḇembroḇ konsya imbude sirwas farfyar ḇekaku ḇa ḇefnai fa koryaḇ werḇa ma kokyaryae ko ḇa. Kokarapan roi ḇeḇejadi ro Uni Soviet ḇepon iwara. Polisi rahasia sifawi si ḇe KGB, sikofenḇair roi ḇekaku ḇa ḇo soḇe naek ḇeḇeso sfamyun Yahwe kawasa Ḇyesi kwar. Faḇye kaku, naek srar sibor sikyar ma sibur Yahwe organisasi Ḇyedi. Ḇarpur mura ono sisya skaḇer, mboi ono wer skaḇer ḇa. Farfyar ḇekaku ḇa anna naiso eḇedari kakyar sena namuk. (1 Tim. 1:19) Rariso insama kosmai roi ḇeradine awer? Komewer kofawar pampam roi ḇeḇyeḇa ma ḇekaku ḇa na. Kokyar famfnom awer roi korower na. Mboi, kofawi pyum ḇepon ari roi anna nkaku ke roḇa.

(Keluaran 23:2) Mgopok mgoso awer snonggaku ḇebor sya fa mgofrur roi ḇeḇyeḇa. Mgopok mgopambar awer nanapes ya kuker mgoso snonggaku ḇebor sya wos sena.

it-1-IN 884 ¶4

Harun

Ro sarisa rikyor ḇefrur fa Harun iwai ḇe nyan ḇeḇyeḇa anna, nasnai kaku snar iso ḇefrur ḇepon sasar anna ḇa. Mboi myam monda roi ḇeḇejadi anna nafrur isouser monda snonggaku wos sena ma nawyae ira iso nyan ḇekaku ya ḇa. Ḇepon syadi iso ro sasar ifrur randak ani, bisa iso Allah wos farkankin ḇeknam ro sasoser ḇekofen ”Mgopok mgoso awer snonggaku ḇebor sya fa mgofrur roi ḇeḇyeḇa.” (Kel 23:2) Fama roi ifrur ani raryano, sfas pyum snonsnon ḇyedi ro Refo, ma rofyor Yesus ryo supswan, ḇyesyowi fakamaman Harun ḇyedi ḇe imam.—Mz 115:10, 12; 118:3; 133:1, 2; 135:19; Mat 5:17-19; 8:4.

(Keluaran 23:3) Mgopok fa mgowaira oso ḇa fyor mgofrur mnis parkara ro snonggaku ḇesabarar sya.

it-1-IN 484 ¶5

Ḇeprafe ḇaido Ḇemamḇa

Ḇero pengadilan sya siso mnis nanapes ya ḇa, nafrur fa sek dofen sasoser na. Inja pengadilan sekopḇair i ḇe ḇeprafe, ma ro sasoser yadori sḇuk swarapepen nabore insama sipok sun pipi awer, sḇuk hadiah ḇa, ḇaido smam rarwas ḇa, snar roi ani na nafrur ḇemankara oso iprafe ma nadwarek i fa iso mnis nanapes ya kuker myarḇak ḇe ḇar oso ḇa. ”Pipi, roebor, ḇaido hadiah, nafrur snonggaku ḇefawinanem simgasna naprafe ro roi ḇekaku.” (Kel 23:8) Ḇemankara oso ipyum kaku ma ismai, na ifawi ke roḇa fyor ismai hadiah ro snonggaku ḇesmai parkara oso ido fyasnai na ifnoḇek i ro pengadilan. Rarirya, Allah sasoser Ḇyena nfasnai roi na ḇefnai siprafe, inema ro hadiah monda ḇa, boi sneḇaḇir kako, kuker fyasnaiḇair, ”Mgopok mgofrur awer snonggaku ḇekasun sya kuker marḇak ḇe ḇar oso ḇa, ma mgomarisen syadi awer snonggaku eba monda.” (Im 19:15) Snar iso sneḇaḇir ḇyena ḇaido imarisen nya snonsnon ḇepyum ro mamam kawasa sya, inja ḇemankara oso iḇye kada dun snemuk fa ḇyemankara faro snonggaku ḇenana sya monda snar sismai nana.—Kel 23:2, 3.

Ḇaḇesasewar Arasai Rurya

(Keluaran 23:9) ”Mgopok mgoḇewayam awer snonggaku mandaman sya. Mgofawi kwar imnis rariso mgoḇe snonggaku mandaman, snar randakya mgo kako mgoḇe snonggaku mandaman ro Masir.

w16.10 4 ¶4

”Mkofasnai Ḇaḇenaḇye faro Snonkaku Ḇemandaman Sya”

4 Yahwe iwan snonkaku Israel sya fa sesyowi snonkaku ḇemandaman sya monda ḇa, ḇape imarisen fa siswarepen muraḇe fafisu sḇe snonkaku ḇemandaman ani. (Wasya Keluaran 23:9.) Iba syadiwer rofyor sḇewomen ro sup Masir ya ḇaime, snonkaku Masir sya simarisen si ḇa snar siḇese ro si. (Kej. 43:32; 46:34; Kel. 1:11-14) Snonkaku Israel sismai samswen ḇe snonkaku ḇemandaman. Yahwe imarisen fa siswarepenna ma sifrurpyum snonkaku ḇemandaman ḇebarek rofandu si.—Im. 19:33, 34.

(Keluaran 23:20, 21) ”Nari yawan malaikat ryo ro ḇarpon mgoḇedi fa myamwarek mgo ro marandan mgoḇena ma fyarkin mgo ḇe moḇ yafasos ḇe mgo kwar na. 21 Mgomamuser ma mgosouser wos ḇyena. Ryama kuker snonsnon Ayedi, inja mgopok mgosampun i awer, snar nari ḇyuk ampun ḇe mgo ḇa.

it-2-IN 126 ¶2

Mikhael

1. Malaikat ḇesren oser monda ḇeḇese ro Gabriel i, sap snonsnon ḇyedi ro Refo, ma i monda sap ḇe ”ḇeḇeḇru ro malaikatsya.” (Yudas 9) Snonsnon ine syae randak ro fasal ḇeḇesamfur syap Daniel, ḇefasnaiḇair Mikhael ḇe ”oser rofandu pangeran ḇepon sya”; ryama fa ifnoḇek malaikat ḇena nasan kasun syadi ḇesmai dwarek ro ”pangeran ḇero karajan Persia.” Sap Mikhael i ḇe ”pangeran ro er [Daniel]”, ”pangeran ḇeba ḇesya ḇeyores faro fandandun ro romawa ro er [Daniel]”. (Dan 10:13, 20, 21; 12:1) Mnuk anna nggur ḇe Mikhael ḇe malaikat ḇefarkin snonggaku Israel sya fa simbran sibur ro moḇ ḇeḇeursḇa. (Kel 23:20, 21, 23; 32:34; 33:2) Ḇefasnai kaku wos nane iso snar ”Mikhael mankundi ḇeḇeḇru ro malaikatsya, rofyor fyamfaḇri ryakrakrok kuker Ibiris ro mansei nari ḇesrow Moses [baken] ḇyedi.”—Yudas 9.

Ḇaḇewasya Refo

(Keluaran 23:1-19) ”Mgopok mgofawar pampam awer abar ḇekaku ḇa na. Mgopok mgofnoḇek awer snonggaku ḇeḇyeḇa kuker mgawos wos ḇeanggarkar fa mgomun snonggaku ḇesesya. 2 Mgopok mgoso awer snonggaku ḇebor sya fa mgofrur roi ḇeḇyeḇa. Mgopok mgopambar awer nanapes ya kuker mgoso snonggaku ḇebor sya wos sena. 3 Mgopok fa mgowaira oso ḇa fyor mgofrur mnis parkara ro snonggaku ḇesabarar sya. 4 ”Rofyor mgomam sapi ḇaido keledai ro mbroḇ mgoḇesi iḇyor, mgun pyan kaḇer aiwan ani ḇe i. 5 Rofyor keledai ro snonggaku ḇemsor mgo ḇyarek ro baḇ roebor ḇemarḇak na, mgomam i rarya awer ḇo mgora mgoburi. Mgora mgofnoḇek i fa mgoyer pyan robor ḇyena fa nasabu ro keledai ḇyedi. 6 ”Mgopok mgopambar awer nanapes ya rofyor mgoḇe mankara snonggaku ḇesabarar oso parkara ḇyedi. 7 ”Mgoso warpu awer ro wos ḇeanggarkar na, ma mgopok mgomun awer snonggaku ḇesasar ḇa sya ma snonggaku ḇekaku sya. Nari yamam monda ḇa snonggaku ḇefrur roi ḇeḇyeḇa ḇeradian sya. 8 ”Mgun awer pipi, roebor, ḇaido hadiah, snar nafrur snonggaku ḇefawinanem simgasna naprafe ro roi ḇekaku ma nafrur snonggaku ḇenapes fyadwer wos ḇyena. 9 ”Mgopok mgoḇewayam awer snonggaku mandaman sya. Mgofawi kwar imnis rariso mgoḇe snonggaku mandaman, snar randakya mgo kako mgoḇe snonggaku mandaman ro Masir. 10 ”Swaf taun riwonem, mgoker mor ro yaf mgoḇena ma mgoyinek bon ḇyena. 11 Ḇape taun ḇeḇefikya, mgopok mgomam awer yaf ani ma mgopok mgoker rosairirya awer rona. Rosai monda ḇesur ro manggundi ro yaf ani nari nḇe roḇean faro snonggaku ḇesabarar sya, ma ḇedawerna nari nḇe roḇean ḇe aiwan ḇeyan ḇepek sya. Mgofrur rarirya kako kuker yaf anggur ma yaf zaitun mgoḇedi. 12 ”Mgofararur isof ro ras riwonem, mboi ras ḇeḇefikya mgofararur awer. Insamaido, sapi, keledai, women, ma snonggaku mandaman sakmnaisu. 13 ”Mgomam kaku roi yawan ḇe mgo nakam mgofrur na. Mgopok mgor awer allah-allah ḇese sisnosna. Napok nasae awer ro mgosbamna. 14 ”Taun oser ryamuma, mgofrur ras munara rikyor faro Aya. 15 Mgofrur Munara Mamami Ḇepisen Ḇa ro paik Abib, snar ro paik ani mgosae ro Masir. Ro ras sap kwar ro paik ani, mgan mamami ḇepisen ḇa isof ro ras rifik, imnis ra yawan ḇe mgo kwar na. Oso ḇaḇeri ḇerama ḇe ḇarpon Ayedi kuker ḇramin ḇeḇei. 16 Mgofrur kako Munara Afafuf rofyor mginek bon ḇerandak ro yaf mgoḇedi. Mgofrur kako Munara Raryur ro papupes taun, rofyor mgoryur bon ḇepupes ro yaf mgoḇedi. 17 Kali rikyor ro taun oser, snon syakam fandun fa srama ro ḇarpon Tuan ḇekaku, Yahwe. 18 ”Mgofarser awer rik ro aiwan imḇe mgofarser faro Aya kuker rosai monda ḇeḇaren kuker ragi na. Ma mafen ro aiwan mgoḇe mgofarser faro munara faro Aya mgokram awer na rawo meser arwo ya. 19 ”Ro bon mginek randak ro saprop mgoḇena, mgun ḇepyum kaku ḇe Yahwe Allah mgoḇedi rum Ḇyedi. ”Mgofnaw awer romawa kambing mkun ro sus snari ḇyesya.

14-20 SEPTEMBER

ARASAI ḆERO REFO | KELUARAN 25-26

”Roebor Ḇefandun Kaku ro Tabernakel”

(Keluaran 25:9) Nari yafasnai ḇe mgo moḇ mgofrur tabernakel ani ma robor ḇyena kam. Mgofrur nakam namnis kaku rarirya.

it-2-IN 922 ¶1

Tabut Perjanjian

Contoh ma Moḇ Sifrurna. Rofyor Yahwe ḇyuk akurfasnai ḇe Moses fa ḇyawes tabernakel, roi ḇyuk ḇepon kaku iso contoh ma moḇ sifrur Tabut ani. Snar iso roi ḇepon ma ḇefandun kaku ro tabernakel ma rum kruḇen Israel sena kam. Peti ḇaido burua ani kawanwan ḇyedi hasta ri 2,5, baba ḇyedi hasta ri 1,5, ma kakaki ḇyedi hasta ri 1,5 (± 111 × 67 × 67 cm). Tabut ani sifruri ro ai akasia, bandum ma bandi ḇyedi spomi kuker brawen ḇekaku. ”Andir tabut ani kam” sfamanggor pyum i ”ro brawen”. Ḇar ḇesuru ro tabut, isoine sosef ḇyedi, neḇefrur ro ai spom brawen monda ḇa, mboi sifrur nakam ro brawen, ma kawanwan kuker baba ḇyeja namnis kuker burua ani. Ro sosef ani bori srir kerub risuru, sifrur ro brawen skam na, kerub oser srir ro pember sosef ani, sumamyae su, sukunem ḇe sop ma braper suḇena nbas ḇe bo ma nadwarek Tabut ani. (Kel 25:10, 11, 17-22; 37:6-9) Sosef ani sifawi kako i ḇe ”sosef ḇaḇedame” ḇaido ”tutup perdamaian.”—Kel 25:17; Ibr 9:5, Rbi8, ctk; mam TUTUP PERDAMAIAN.

(Keluaran 25:21) Mgoḇein sosef ani fa mgoḇuki sosef Tabut ma mgorir Sasoser Risamfur nari Yaḇuk na ro Tabut yadori.

it-2-IN 922 ¶4

Tabut Perjanjian

Tabut ani sḇein na fa ḇe moḇ ḇesren fa sikram anun swarapepen ḇaido kesaksian, snar iser ḇepon kaku yaiso karui fas risuru, ḇaido Sasoser Risamfur. (Kel 25:16) ”Babewu brawen kuker manna, ma Harun anggyon ḇesmurem ḇyedi” srir kako ro tabut ani boi ḇarpur mura sun kaḇer i, swaf riḇeso fyor siḇawes bait Salomo ḇaim. (Ibr 9:4; Kel 16:32-34; Bil 17:10; 1Raj 8:9; 2Taw 5:10) Kawan ḇa fyor marmar ḇyedi ḇaim, Moses ḇyuk fasfas oso ”ro syap sasoser ya” faro imam Lewi sya kuker ḇyuk akurfasnai fa sikram na, ḇape ro dori ḇa, boi srir ro ”andir ro tabut perjanjian Yahwe, Allah mgoḇedi, . . . nḇe saksi fa myun mgo.”—Ul 31:24-26.

(Keluaran 25:22) Nari yarama ro sosef ani yabori ma yawos ḇe au rodia. Rofandu kerub ansuya ḇero tabut Kesaksian, nari yakofenḇair parenta na wakofenḇair faro snonggaku Israel sya.

Ḇaḇesasewar Arasai Rurya

(Keluaran 25:20) Fandun fa kerub suru ansuya sumamyae su ma sukunem ḇe sop ḇo sumam ḇe sosef ani. Braper suḇena nbas ḇe bo, nadwarek sosef ani.

it-1-IN 1253 ¶8

Kerub

Kerub amfyanir ine nsun ro roiebor ḇero tabernakel yadori fyor sibawes i ro moḇ ḇeḇeursḇa. Robo sosef Tabut pember ansuya kerub risuru suisya skam ro brawen ḇekaku. Sumamyae su ma sukunem ḇe Tabut sosef ḇyedi kuker subansuba. Oser-oser nya braper risuru-suru ḇebas ḇe bo ma nadwarek sosef Tabut, rya sumamwarek ma sukadaunwarek i. (Kel 25:10-21; 37:7-9) Onower ido, ḇar bandum sosef tabernakel sifrur naro kruḇen kemah ma eruk kruḇen ḇerwas Sim Ḇesren ro Sim Ḇesren Syadi anna, siyanemna kuker sonin-sonin ro kerub.—Kel 26:1, 31; 36:8, 35.

(Keluaran 25:30) Fandun fa rwir ḇesya kwar mamami farsarser ro meja ani, ro ḇarpon Ayedi.

Ḇaḇewasya Refo

(Keluaran 25:23-40) ”Au kako fandun fa wafrur meja ro ai akasia. Kawanwan ḇyeja hasta risuru, baba ḇyedi hasta oser, ma kakaki ḇyeja hasta peser oser. 24 Pom meja ani kuker brawen ḇekaku ma wafrur bingkai ro brawen iyar ro meja ani bori. 25 Wafrur andir meja ani iba imnis ḇrabam ya. Wafrur kako bingkai ro brawen iyar ḇar ḇero sop ro meja andir ḇyena. 26 Wafrur gelang brawen rifyak, ma wasun na ro kanggon rifyak meja ani, ro snur meja ani. 27 Gelang anna nfanam meja ani. Anggyon fa sḇuki kanow meja ani nari sisun na ḇe gelang anna. 28 Wafrur anggyon anna ro ai akasia ma pom na kuker brawen, ma buk nafa bukikanow meja ani. 29 ”Wafrur ben ma sek aninem riḇeso, teko kako ma mangkuk nari sḇuk fa sikser farsarser aninem. Roi anna kam fandun fa neḇefrur ro brawen ḇekaku. 30 Warir ḇesya kwar mamami farsarser ro meja ani, ro ḇarpon Yedi. 31 ”Kwam roi fa sikser padamara ani ro brawen ḇekaku. Roi ḇeser padamara ani nya baken knam, snaw-snaw, pampen bur, smurem, ma pampen, ma fandun fa neḇefrur ro brawen mnuk oser. Wapok wafrur neḇesisye awer. 32 Baken knam ḇeser padamara fandun fa nya snaw riwonem, snaw rikyor ro ḇar raku ma snaw rikyor wer ro ḇar rasar ya. 33 Ro snaw oser-oser nya pampen bur rikyor imnis raris aiknam pampen almond, ḇyepipyak kuker smurem ma pampen. Snaw riwonem anna sifrur rarirya, ḇero ḇar raku baken knam ya ma ḇero ḇar rasar ya. 34 Ro baken knam moḇ ḇeser padamara ani fandun fa srir pampen bur rifyak moḇya imnis raris pampen aiknam almond, ḇyepikpyak kuker smurem ma pampen. 35 Pampen bur oser fandun fa isya ro baḇ snaw ḇefnoḇek ḇepon ya, smurem oser ya ryo baḇ snaw ḇesuruya ḇefnoḇek, ma smurem ḇeoser ya wer ryo baḇ snaw ḇekyor ḇefnoḇek i. Rarirya snaw riwonem ḇesya ro baken knam ani. 36 Smurem, snaw, ma ḇar ḇero roi ḇeser padamara anna kam fandun fa skam na ro brawen ḇekaku mnuk oser. Osoḇaḇeri sifrur ḇesisye na. 37 Wafrur padamara mani rifik fa warir ro roi ḇeser padamara ani. Fyor spam na fa nasak, padamara anna nari nasnai ro moḇ ḇero ḇarpondi. 38 Roi sḇukikapim sumbu ma rosaser sumbu ya fandun fa neḇefrur ro brawen ḇekaku. 39 Ḇeser padamara ani ma roiebor nakam fandun fa neḇefrur ro talenta brawen ḇekaku oser. 40 Wafrur roi anna imnis kaku kuker moḇ yafasnai ḇe au ro bon ani.

21-27 SEPTEMBER

ARASAI ḆERO REFO | KELUARAN 27-28

”Rosai Kofarkor ro Imam Ḇeba Sansun Sena?”

(Keluaran 28:30) Wrir Urim ma Tumim ro sosef dar ani. Urim ma Tumim fandun fa suisya ro ḇarpon Harun jantung ḇyedi ras ryama ḇe Yahwe ḇarpon Ḇyedi. Rofyor Harun ryama ro ḇarpon Yahwe I, fandun fa dun Urim ma Tumim ḇesya kwar, sḇuk fa sisewar fa sifawi wos snemuk ro Allah sasoser Ḇyedi faro snonggaku Israel.

it-2-IN 1120 ¶3

Urim ma Tumim

Komentator Refo ḇebor sikyar Urim ma Tumim iso undi risuru. Ro Keluaran 28:30 terjemahan James Moffatt roiebor risuru ansuine sap ḇe ”undi-undi ḇesren”. Ono sia skara ine kyurfasnai ḇe roiebor rikyor, oser ya sfas wos ”imbo”, oser ya ”aroḇa”, ma oser ya wer ḇyefasfas ḇa. Suf undi-undi anna nari nbuk kankarem faro fakfuken sifuken na, boi spaw na iso roiebor ḇefasfas ḇa, ine nfasnai kankarem noḇa. Sia wer skara snar roiebor anna rupa ra karui imbeprek ḇo isarbame ma ḇar eḇesena impaisem. Rofyor sikso mura, ḇar risuru ḇepyoper ya nfasnaiḇair kankarem noḇa. Rofyor roi oso ḇeḇejadi, Saul dor akurfasnai roro imam oso kuker doḇe fandun fa myun snonggaku Filistin sya wer ke, boi ismai kankarem noḇa. Snar doḇerada oser ro fandu sordade ḇyesya oso isya ifrur sasar kwar, inja dor ”Allah Israel kwarem inggo kuker Tumim!” Saul ma Yonatan skur su ro fandu snonggaku ḇesya rodia; ramnai sisawen undi fa sḇukimam mansei ro fandu su ḇesasar ya. Ro fasfas fararyor ani doḇe, ”Kwarem inggo kuker Tumim”, boi skarana naḇese ro undi sisawen ya, soḇerada undi ḇyuk akurfasnai ḇe roi ḇefesepen kuker roi risuru ani.—1Sam 14:36-42.

(Keluaran 28:36) ”Wafrur karui fas ḇesnai kaku ro brawen ḇekaku. Ro karui fas ani, pai ma fas wos anine imnis raris spai cincin: ’Yahwe ima isren.’

it-1-IN 517 ¶4

Andar

Imam Ḇeba Israel. Ro Israel, ro ḇarpon serban imam ḇeba, ḇero andar imam sya, karui fas brawen oso isya, iso ”aḇyair farsamsyom ḇesren”; ro karui fas ani sfas wos ”Yahwe ima isren” kuker ”spai imnis raris ḇero meterai.” (Kel 28:36-38; 39:30) Ḇe manfaker ḇepon kaku Israel ro ḇaḇesamsyom faro Yahwe, imam ḇeba myam kaku saranden ro fararur ḇyena, ma wos spai ro karui ani payamyum ḇyena iso ḇe swarapepen faro snonggaku Israel syakam fa sisren pdef ro fararur ḇesren sena ro ḇarpon Yahwe. Roi ani kako nḇeḇairo kuker Imam Ḇeba syadi, Yesus Kristus, ma ine nfasnai kaku ḇyuk manggundi faro Yahwe fa ifrur fararur ḇe imam ḇekanowser Allah saranden Ḇyedi.—Ibr 7:26.

(Keluaran 28:42, 43) Wafrur kako celana ḇeknampu ro linen fa idwarek ḇar ḇerodona sena. Kawanwan ḇyeja ro sifer isof ro wesop. 43 Roi anna kam fandun fa Harun ma romawa ḇyesi sisansun na rofyor sisun ḇe rum kruḇen sarawrow, ḇaido rofyor sfanam ḇe rokef farsarser fa sfarmyan ro moḇ ḇesren, insama sifrur sasar ḇo simar awer. Ineiso sasoser ḇeyap faro Harun ma roma kpu up ḇesya pdef.

w08-IN 15/8 15 ¶17

Kosandik Yahwe kuker Kofasnai Syowi

17 Refo fyasnaiḇair snar fandun fa kofasnai syowi rofyor kosyom faro Yahwe I. ” Ro Pengkhotbah 5:1 ikofen, ”Mam kaku nyan bena ras rwa ḇe Allah ḇekaku rum Ḇyedi”. Yahwe iwan Moses ma Yosua fa suyowesbur sandal suḇena rofyor susya ro moḇ ḇesren oso. (Kel. 3:5; Yos. 5:15) Fandun fa sufrur roi ani ḇekurfasnai sufasnai ḇe syowi. Imam Israel sya fandun fa sisansun celana ḇerodo ro linen ”fa sidwarek rofmar sena”. (Kel. 28:42, 43) Insamaido, smam awer roi ḇefrur mamyai rofyor sifarmyan ro rokef farsarser. Snonggaku oser-oser ro kina imam sya fandun fa sisouser Allah sasoser Ḇyedi kuker moḇsa sfasnai syowi ya.

Ḇaḇesasewar Arasai Rurya

(Keluaran 28:15-21) ”Wawan ḇeyanem oso fa iyanem ḇesosef dar wos snemuk Allah Ḇyedi. Moḇ sifrur na fandun fa namnis kuker efod, ma sḇuk linen halus fa sisip na, benang brawen, benang ḇeramen, wol ungu, ma benang ḇerik. 16 Ḇesosef dar ani fandun fa sifrur ḇyesegi rofyor skaraper i ḇesuru, kawanwan ma baba ḇyedi jengkal oser. 17 Wrir karui oser-oser ro pengalas sḇein kwar ro sosef dar. Ḇesyos-syosna nḇe baris rifyak. Faro baris ḇepon ya: karui mirah, topaz, ma zamrud. 18 Baris ḇesuru ya: karui pirus, safir, ma yaspis. 19 Baris ḇekyor ya: karui lesyem, akik, ma kecubung. 20 Baris ḇefyak ya: karui krisolit, oniks, ma giok. Karui oser-oser fandun fa srir kuker pengalas brawen ḇyeja. 21 Ḇarbor ḇyeja karui ri 12, karui oser faro romawa Israel oser-oser. Pai snonsnon oser ro karui oser-oser imnis ra sifrur pai ro cincin. Snonsnon oser-oser ḇyewakili oser ro keret Israel ri 12.

(Keluaran 28:38) Karui fas ani fandun fa isya ro Harun andar ḇyedi. Iso na ḇekamar kaku sasar ya fyor oso isya ifrur sasar faro roi ḇesren snonggaku Israel srir ḇesisye ḇe farsarser ḇesren. Karui fas ani fandun fa naisya ḇesya kwar ro andar ḇyedi insama Yahwe imarisen faro snonggaku Israel.

it-1-IN 1356 ¶2

Saranden

Aiwan ma Rokaker Na. Roma snoman ḇerandak ro sapi, domba, ma kambing, skara ḇe ḇesren faro Yahwe ma sḇak sadwer na awer, boi sfarser kaku na, ma sḇuk ḇar nono ḇe roi fasren kwar ḇe imam sya. (Bil 18:17-19) Bon ḇerandak ma peser risamfur ima isren, rarirya kako faro aiwan sfarser nakam ma roi sap fa sḇuk nakam faro fararmyan ro moḇ ḇesren. (Kel 28:38) Roi ḇesren nakam faro Yahwe ima nasren ma na pok smam kyur na ḇa ḇaido sḇuk kuker nyan ḇeḇeyap ḇa na, ḇaido ḇepyum ḇa. Contoh oser iso sasoser kuker peser risamfur. Rofyor snonggaku oso ikram ḇar ro peser risamfur, imnis raris dinek gandum ḇyedi, ramnai i ḇaido oser ḇero rum ḇyedi dori fyawi ḇa ḇo dun ḇar nono faro fandandun ḇero rum yadori, imnis ra imbe ifnaw, snonggaku ani syasar snar dekdofen Allah sasoser Ḇyedi kuker roi smam ḇe roi ḇesren. Ro Sasoser, fandun fa ḇyak fadwer ḇar moḇ ḇesren imnis barbor ya ḇo ḇyak wer peser ri 20, ḇese ro farsarser nari ḇyuk iso domba snoman oser ḇeduf ḇa ro nai ḇyedi. Rarirya, ine nfasnai snonggaku Israel sfasnai syowi faro roi ḇesren Yahwe Ḇyena.—Im 5:14-16.

Ḇaḇewasya Refo

(Keluaran 27:1-21) ”Wafrur rokef farsarser ro ai akasia. Rokef farsarser ani ḇyekotak. Kawanwan ḇyeja hasta ririm, baba ḇyeja hasta ririm, ma kakaki ḇyeja hasta ririm. 2 Wafrur knapur rifyak ro rokef farsarser ani snur ḇyedi, ma knapur-knapur anna fandun fa nḇeoser kuker rokef farsarser. Pom rokef farsarser ani kuker kansai. 3 Fandun fa wafrur ember fa wasawen fafen ḇyena, sekop kako, mangkuk, garpu, ma ḇeser apyam na. Roiebor ro rokef farsarser anna kam fandun fa neḇefrur ro kansai. 4 Pangwai baken kansai ḇeḇeso imnis raris pam, ramnai rwir roi anna ro rokef farsarser. Wafrur gelang rifyak kako ro kansai ro snur rifyak ḇyedi. 5 Pam ani srir kaku ro rokef farsarser baḇ iwarpon, ma fandun fa naisya ro rokef farsarser ya. 6 Wafrur anggyon-anggyon ro ai akasia faro rokef farsarser ani ma pom kuker kansai. 7 Fyor imbe wakanow rokef farsarser ya, anggyon-anggyon anna fandun fa neḇesun ḇe gelang ḇero ḇar rokef farsarser ḇyesuya. 8 Rokef farsarser ani fandun fa neḇefrur ro papan ma rya imniso kotak ḇeḇei. Wafrurna imnis raris Yafasnai ḇe au kwar na ro bon ine. 9 ”Wafrur kako bubes faro tabernakel. Faro ḇar ro bubes ḇe wai ḇe wamires, fandun fa eruk kruḇen ro linen halus sepintalna naisya, kawanwan ḇyedi hasta ri 100. 10 Ro ḇar ani fandun fa adir ri 20 isya ma ḇedwarek sop na nemgirmgir ri 20 neḇefrur ro kansai. Roi sikaf ro adir ani ma yaḇek ḇyena kam fandun fa neḇefrur ro sarak. 11 Faro ḇar wambrur, kawanwan ro eruk kruḇen ya kako hasta ri 100, ma adir ri 20 fandun fa naisya ma ḇedwarek sop na nemgirmgir ri 20 neḇefrur ro kansai. Roi sikaf ro adir ani ma yaḇek ḇyenakam fandun fa neḇefrur ro sarak. 12 Faro ḇar wambarek, fandun fa eruk kruḇen ḇekwan kaku hasta ri 50 isya, imnis raris baba ro bubes ya, adir risamfur kako ma ḇedwarek sop ḇemgirmgirna risamfur. 13 Baba ro bubes ro ḇar ḇewai ḇe oridek, isoine ḇar wamurem, isoine hasta ri 50. 14 Kedwa ḇeba ro bubes ḇyedi isya ro ḇar ine. Ro ḇar raku kedwa ḇeba eruk kruḇen ḇekwan hasta ri 15 fandun fa isya rodia, adir rikyor ma ḇedwarek sop ḇemgirmgir rikyor kako. 15 Ro ḇar rasar kedwa ḇeba ya kako fandun fa eruk kruḇen ḇekwan hasta ri 15 isya rodia, adir rikyor ma ḇedwarek sop ḇemgirmgir rikyor kako. 16 ”Faro kedwa ḇeba ro bubes ya, fandun fa eruk kruḇen ḇekwan hasta ri 20 isya rodia, adir rifyak ma ḇedwarek sop ḇemgirmgir rifyak kako. Eruk kruḇen ani sisip na ro linen halus ḇo sepintal na, benang ḇeramen, wol ungu, ma benang ḇerik. 17 Adir ḇeyarwarek bubes ya kam fandun fa nya roi ḇekafe ma ḇeyukepen ro sarak. Ḇape ḇedwarek sop ḇemgimgir na neḇefrur ro kansai. 18 Bubes ani kawanwan ḇyeja hasta ri 100 ma baba ḇyeja hasta ri 50. Eruk kruḇen ḇedwarek ya kakaki ḇyeja hasta ririm ma sifrur ro linen halus sepintalna, ma nya ḇedwarek sop ḇemgirmgir ro kansai. 19 Roebor kam sḇuk fa sefarmyan ro tabernakel sifrur naro kansai, ine kako faro ḇedwarek kemah ma ḇedwarek bubes ya. 20 ”Wawano snonggaku Israel fa sḇuk mani zaitun ḇekaku faro paramrom sena, insama paramrom ani isak pdef. 21 Paramrom ro kemah sarawrow anna, isoine ḇesya ro bandi ḇefanam Kesaksian, fandun fa nasak pdef. Harun ma romawa ḇyesya fandun fa smam pyum kaku nakam fa nasak pdef ro roḇ isof ro arwo ro ḇarpon Yahwe. Ineiso sasoser ḇeḇeyap faro snonggaku Israel sya isof fyoro-fyoro.

28 SEPTEMBER–4 OKTOBER

ARASAI ḆERO REFO | KELUARAN 29-30

”Farsarser faro Yahwe”

(Keluaran 30:11, 12) Ramnai Yahwe ikofen faro Moses i, 12 ”Fafisu wafasepen ma kwor barbor ro snon Israel sya, snon oser-oser fandun fa ḇyuk ḇaknamuk faro kankenem sena faro Yahwe. Aroḇa ido, nari sismai roi ḇemun rofyor sfasepen si.

it-2-IN 367 ¶3

Fasfesepen

Ro Sinai. Fasfesepen sifrur randak snar Yahwe iso ḇewan ya, isoine rofyor snonggaku Israel sḇarek ro Sinai ro paik ḇeḇe suru ro taun ḇeḇe suru fyor sisae ro Masir. Insama ifnoḇek Moses i fa ifrur roi ine, iwan fa kyinfir pyan manfarkin oso ro keret oser-oser fa smam pyan fasfesepen keret ḇyesya ma iso ḇena fakamamar faro na. Snon sfasepen sya ḇeḇeumur taun ri 20 ḇe bo ansine siso sun fa ḇe sordade, boi ro sasoser ya kako dor si fa sḇak som baba ḇyedi syekel ri peser ($1.10) faro fararur ḇero tabernakel. (Kel 30:11-16; Bil 1:1-16, 18, 19) Barbor ro snonggaku sfasepen syakam barbor sena 603.550, boi snonggaku Lewi sisun ro roi sfasepen ine ḇa, snar sna warisan ḇa ro sup ani. Snonggaku Lewi sḇak som ro tabernakel ḇa ma sor si fa sḇe sordade ḇa.—Bil 1:44-47; 2:32, 33; 18:20, 24.

(Keluaran 30:13-15) Snonggaku sfasepen syakam fandun fa sḇuk syekel ripeser, imnis kuker marḇak ro syekel ro moḇ ḇesren; syekel oser imnis kuker gera ri 20. Syekel ripeser ani iso farsarser faro Yahwe. 14 Ḇeḇuk kuker farsarser faro Yahwe iso snon sfasepen kam ḇeḇeumur taun ri 20 ḇe bo. 15 Ḇe kayan sipok sḇuk syadi ḇa, ma ḇesabarar sya sipok sḇuk kermgun ḇa. Sikam fandun fa sḇuk farsarser syekel ripeser faro Yahwe fa sḇaknamuk kenem sena.

it-2-IN 870 ¶3

Farsarser

Farsarser-farsarser sap ono sor imnis Sasoser. Fafisu Moses fyasepen snonggaku Israel sya, snon oser-oser ḇeḇeumur taun ri 20 ḇe bo syakam fandun fa sḇukbak namuk kenem sena, ”syekel ripeser [imbude $1.10] imnis syekel ro moḇ ḇesren”, inema ”farsarser faro Yahwe” fa sifrur ḇaḇedame kuker kankenem sena ma ”faro fararur ḇefandun ro kemah sarawrow”. (Kel 30:11-16) Sejarawan Yahudi ḇenir ḇe Yosefus ikofen (The Jewish War, VII, 218 [vi, 6]), ”som faro rum Allah” ine sḇak ro taun ḇe taun.—2Taw 24:6-10; Mat 17:24; mam PAJAK, PEMAJAKAN.

(Keluaran 30:16) Waryur kumpan sarak snonggaku Israel sḇuk fa sḇaknamuk kenem sena, ma bukna fa wasonem fararmyan kemah sarawrow. Inema fa nḇaknamuk kankenem mgoḇena, insamaido Yahwe iswarepen snonggaku Israel mgo ḇesya kwar.”

Ḇaḇesasewar Arasai Rurya

(Keluaran 29:10) ”Ramnai wun sapi snoman ani ḇe ḇarpon kemah sarawrow. Harun ma romawa ḇyesya fandun fa srir ḇramin sena ro sapi ani bukor ḇyedi.

it-2-IN 975 ¶5

Ḇramin

Ḇerir Ḇramin. Inema fa sḇuk dufepen monda ḇa, srir ḇramin ro bo snonggaku oso ḇaido roi oso faro fandun sarirya monda. Ḇape roi sifrur nane nkurfasnai sinanggow si, isoine sap snonggaku oso ḇaido roebor oso kuker nyan oso simarisen na. Ras fa sikanow ḇeḇeimam sya, Harun ma romawa ḇyesya srir ḇramin sena ro ḇo sapi snoman ḇukor ḇyedi ma domba snoman risuru suine nari sfarser na, ine nfasnai aiwan ansine sfarser faro si insama sakḇe imam faro Allah Yahwe. (Kel 29:10, 15, 19; Im 8:14, 18, 22) Rofyor iryem Yosua i ḇe manfarkin ḇeuser ya snar parenta ro Allah, Moses ryir ḇramin ḇyeja ro bo Yosua i, rarirya ”ifo kuker fawawinanem” inja syambraḇ fa fyarkin Israel kuker pyum kaku. (Ul 34:9) Srir ḇramin ro bo snonggaku sya rofyor sap si ḇe ḇena barakas. (Kej 48:14; Mrk 10:16) Yesus Kristus pyan ḇaido ryir ḇramin ḇyeja ro bo snonggaku riḇeso ḇyuk pararei ḇe si. (Mat 8:3; Mrk 6:5; Luk 13:13) Ro farfyar riḇeso, manwawan sya sna fakamaman ro rur ḇesren inja srir ḇramin ro si.—Kis 8:14-20; 19:6.

(Keluaran 30:31-33) ”Wakofen faro snonggaku Israel, ’Isof ro fafisu risai mani ramrem ani nasren faro Aya. 32 Mani ani wapok rwir ro ḇaken snonggaku sena awer, ma wapok wafrur rosai rirya awer imnis kuker roi sḇukibaren sap na. Mani ani isren. Fandun fa mgomam na ḇe roi ḇesren. 33 Snonggaku ḇefrur mani ḇesnarem pyum imnis rarirya ma ḇyukiryem snonggaku ḇemandaman ido fandun fa smuni.’”

it-2-IN 1118 ¶3

Ramrem

Ro Sasoser Yahwe ḇyuk faro Moses i, dapḇair aryawin risai sḇuki frur mani ramrem ya. Aryawin sḇuk ya iso aryawin ḇepyum kaku isoine mur, kayu manis ḇediref pyum, lawang, ma mani zaitun. (Kel 30:22-25) Mansei ḇefrur aryawin nane ḇe mani ma ḇyuk na faro fandun rasras ḇyena ḇaido ḇyuk faro roi ḇepyum ḇa na fandun fa smuni fa imar. (Kel 30:31-33) Nane nfasnaiḇair snar saḇsiḇer faro snonggaku oso fa ismai nasan nefandun kaku ma nasren, ma nefasnaibos roro ramrem kuker mani ḇesren.

Ḇaḇewasya Refo

(Keluaran 29:31-46) ”Domba kraf saḇsiḇer fandun fa wakun ro moḇ oso ḇesren. 32 Harun ma romawa ḇyesya fandun fa san domba kraf ani ma mamami ḇesya ro keranjang ḇero kedwa ḇesun ḇe kemah sarawrow. 33 Fandun fa san farsarser ani, ḇeḇefarser kwar ḇe ḇaḇedame fa sisiḇer si ḇe imam ma sḇuk kenem manggun sena. Ḇape snonggaku ḇeḇeyor ḇa sipok san awer na, snar nama nasren. 34 Fyor mamami ḇaido domba kraf saḇsiḇer naisya kaker isof ro arwo ya, fandun fa rwap na. Wan awer na, snar nama nasren. 35 ”Fandun fa wafrur roi anna kam faro Harun ma romawa ḇyesya, imnis raris Yawan faro au. Fandun fa wafrur warek saḇsiḇer sena ḇe imam ro ras rifik. 36 Ro ras ḇe ras, fandun fa wafarser sapi snoman ḇe farsarser sasar fa wafrur ḇaḇedame ma wafrur rokef farsarser nḇe roi ḇesren. Fandun fa wapek mani ḇe rokef farsarser fa fasren na. 37 Isof ro ras rifik, fandun fa buk farsarser fa wafrur sren rokef farsarser ani. Rokef farsarser ani fandun fa wafasreni insama rokef farsarser ani ḇye roi ḇesren. Snonggaku ḇefararur ro rokef farsarser ani fandun fa isren. 38 ”Fandun fa wafarser ḇesya kwar domba snoman risuru ḇeḇeumur taun oser ro rokef farsarser ani ro ras ḇe ras. 39 Farser domba oser ro arwo ya, ma oser ya wer rofyor orisyun murbaḇ. 40 Rofyor wafarser domba ḇerandak ya, wafarser kako anggur hin peser rifyak nbe farsarser aninem ma tepung halus efa peser risamfur siḇaren kuker minyak zaitun hin peser rifyak. 41 Farser domba ḇeḇesuru ya fyor orisyun murbaḇ, kuker farsarser aninem ma ananan ḇemnis raris ro arwo ya. Buk na ḇe farsarser ḇerap kuker for faro Yahwe, ḇe roi ḇesnarem pyum ḇe I. 42 Ineiso farsarser ḇeḇerap fandun fa mgo ma kpu up mgoḇesya mgofarser ro ras ḇe ras ro ḇarpon Yahwe I, ro kedwa kemah sarawrow, moḇ nari yarama ma yawos faro au. 43 ”Nari yarama ḇediwa fa yasrow kuker snonggaku Israel. Moḇ ani ḇyefasren kuker baba Yedi. 44 Nari yafrur kemah sarawrow ma rokef farsarser anna nḇe roi ḇesren. Nari yafasren kako Harun ma romawa ḇyesya, insama sifarmyan ḇe Aya ḇe imam. 45 Nari yaḇarek ro fandu snonggaku Israel, ma nari yaḇe Allah faro si. 46 Nari si kako sifawi mansei kaku Allah sedi, Yahwe, ḇeyun si fa sisae ro Masir insama yaḇarek ro fandu si. Ayaiso Yahwe Allah sedi.

    Publikasi Bahasa Biak (2015-2022)
    Swae
    Swun
    • Biak
    • Warwas na
    • Farfrur Pyum
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Akurfasnai
    • Kebijakan Privasi
    • Pengaturan Privasi
    • JW.ORG
    • Swun
    Warwas na