Fafnoḇek Ḇese faro Syapram Farkarkor Kankenem ma Fararmyan
4-10 JANUARI
ARASAI ḆERO REFO | IMAMAT 18-19
”Faduru Kenem Ḇesren ya Pdef”
Nyan Kokadaunwarek Ko ro Setan Denem Ḇyeja
Yahwe ikofenḇair ḇe Israel sya roi ḇeḇyeḇa er-er ro ris sedi sifrur na, mura ikofen yoḇ si, ”Mkoso awer snonkaku ḇero sup Kanaan roi sifrur na, moḇ nari yun mko ḇe diwa. . . . Sup sedi isren ḇa, ma nari yaḇuk samamyai ḇe kawasa ḇyesi snar sisasar kwar.” Allah Israel ima Allah ḇesren dirya. Snonkaku Kanaan moḇ sikenem rai naḇyeḇa kaku, isof Allah myam sup ḇyarek ro ya isren ḇa kwar.—Im. 18:3, 25.
Yahwe Fyarkin Kawasa Ḇyesya
13 Manfarkin er ḇesesya sisma farkankin roro fawawi kermkun snonkaku sya. Raris manfarkin er Kanaan sya ma kawasa ḇyesya sifrur roi ḇeḇarḇor nabore, raris fararur farbuk kuker kina sesya, snon kuker snon ḇaido bin kuker bin, ma aiwan sya. Sisyom faro amfyainir kako ma romawa sesya sḇuk siḇe farsarser ro farsamsyom sena. (Imamat 18:6, 21-25) Osower ido, sasoser saranden faro manfarkin Babilon ma Masir naḇyeḇa kaku, siḇesebur kuker Allah kawasa Ḇyesya. (Bilangan 19:13) Ḇape, Allah kawasa Ḇyesya na smam snar manfarkin ḇesouser seja simarisen insa farsamsyom sena nasren pdef. Manfarkin sine kako simarisen sisren ro baken sena ma sebinkwanbur fararur farbuk ḇeḇyeḇa na. Nane nfasnaḇair Yahwe iso ḇefarkin si.
w14-IN 1/7 7 ¶2
Allah Nari Ipyos Ḇaḇekandera
Rariso kuker snonggaku ḇemewer ḇefadwer kenem ḇeḇyeḇa sena ma ḇefrur roi ḇeḇarḇor ker sya? Wakara asas ḇesnaibos anine, ”Snar snonggaku ḇena sne ḇenapes monda nari ḇebarek ro supswan, ma snonggaku ḇesouser sya monda nari ḇekainepen ro dia. Nari snonggaku ḇeḇarḇor sya seḇepyosbur supswan ine, ma ḇesoasuser ḇa sya nari sebesawen ro dia.” (Amsal 2:21, 22) Snonggaku ḇeḇarḇor sya nari sawninyan snonggaku sya wer ḇa. Fafisu ḇefo kuker aski ani, snonggaku ḇesouser sya nari fawawas mura simkei ro sasar ya.—Roma 6:17, 18; 8:21.
Arasai Rur
w06-IN 15/6 22 ¶11
”Yaswar Kaku Sasoser Bedi!”
11 Roi risuru ḇero Sasoser Moses ḇefasnaiḇair Allah ḇaḇenaḇye Ḇyedi faro kawasa Ḇyesi payamyum sena isoine hak fa siryur roi ḇedawer ro yaf na. Yahwe iwan insa ḇefarur ro yaf sya rofyor sun hasil ḇero yaf sena ido, nari snonggaku bena roinoḇa sya seijinkan sifa sakryur rosai ḇedawer ro ḇeyinek sya. Ḇeyinek ro yaf sya sipokfa sun ḇero yaf andirna nabro awer, ḇaido siryur anggur ḇaido zaitun ḇedawer na. Bos ḇaido kapau oser ḇebarek ro yaf na sipok fa sun kaḇer awer na. Inema fasasos ḇefasnai sawarwar faro ḇesabarar sya, mandaman sya, awak param sya, ma kabom sya. Imboḇae, na sfararur marbak fa siryur ḇedawer na, ḇape kuker fasasos anine, nari sfararyor ro snonggaku sya ḇa.—Imamat 19:9, 10; Ulangan 24:19-22; Mazmur 37:25.
11-17 JANUARI
ARASAI ḆERO REFO | IMAMAT 20-21
”Yahwe Kawasa Ḇyesi Siḇesebur Dunya Ine”
w04-IN 15/10 11 ¶12
Firdaus—Ine faro Au ke?
12 Ḇape, roi oso isya koḇefnder awer na, Allah ikofenḇair ḇe snonggaku Israel sya ”Fandun fa mgosouser parenta nakam yakofenḇair ḇe mgo ro rasine, insama mgosambraḇ ma mgosun ma mgokain ro sup ani.” (Ulangan 11:8) Imamat 20:22, 24 ikofenḇair kako sup ani, ”Fandun fa mgosouser ma mgombranser akurfasnai nakam ma snemuk ro sasoser Ayena, insama mgoḇebayorem ḇa ro sup nari yaḇuk faro mgofa mgoḇarek rona. Snar yakofen kwar, ”Nari mgun sup sena. Nari yaḇuk sup ani ḇe mgo, isoine sup ḇefo kuker sus ma umber.’” Imbo, infa sna Sup Ḇaḇeasas, fandun fa snonggaku oso nya wis ḇepyum kuker Allah Yahwe I. Snar snonggaku Israel sisouser I ḇa, Allah ḇyebiarkan snonggaku Babilonia fa skafyo si ma ifrur sifa sikren ro moḇ sḇarek rona.
it-2-IN 1141 ¶1
Warisan
Nana arasai rosai monda fyor bena nanya imar nari bena waris ḇaido snonggaku bena hak fa ḇefadwer i; rosai monda ismai ro kpu ḇaido up ḇyedi roro suksesi ḇaido syos. Wos ḇaido Kata kerja ḇepon ro wos Ibrani sepake na iso wos na·khalʹ (kata benda ḇyedi, na·khalahʹ). Wos anine ḇyefesepen kuker kosmai ḇaido kobuk warisan ḇaido pusaka koḇena, ḇyeknam ro suksesi ḇaido syos. (Bil 26:55; Yeh 46:18) Wos ḇaido Kata kerja ya·rasʹ inoido wos knam ḇyena iso ”sfadwer ḇe ahli waris”, imboi komam ido, ”sun fa snana ḇaido sun faro manggunsi” roro syos ḇa. (Kej 15:3; Bil 33:53) Wos ani kyur kako ḇe ”sfasyar; siyaw”, roro mamun militer. (Ul 2:12; 31:3) Wos Yunani ḇefesepen kuker warisan ḇyesepen kako kuker wos kleʹros, knam ḇyena iso ”undi” ḇape ḇarpur ya knam ḇyena kako iso ”bar” ramnai sor naḇe ”warisan”.—Mat 27:35; Kis 1:17; 26:18.
it-1-IN 475 ¶6
Man
Farduḇ ḇeba ya myun imnai, Nuh fyarser ”man ḇeḇeharam ḇa” fnoḇek aiwan ḇesena fa nbefarsarser. (Kej 8:18-20) Ramnai, Allah ḇyeijikan snonggaku sya fa san man sya, imboi na san rik naḇa. (Kej 9:1-4; bdk. Im 7:26; 17:13.) Eḇedari, ro fafisuya man oso ḇyeharam ke roḇayo komam kada ine ḇyeknam ro akurfasnai ro Allah ḇekur man nari sfarser ya; fasfas ḇero Refo fyasnaiḇair, sun man ansine fa san naido, man osoḇa na sap naḇe ”haram” isof ro Sasoser Moses isya. (Im 11:13-19, 46, 47; 20:25; Ul 14:11-20) Roi nari ḇekofenḇair man risaiso sap ḇe ”haram” ine nasnaibos ro Refoya ḇa. Inja, man ḇebor sap ḇe haram isoine man mamun ḇaido ḇeyan apyokem, sia wer oroḇa. (Mam HUPO.) Orwarek ani sipyos na fyor ḇaḇeasas babo setetapkan na, raris Allah ikofenḇair ḇe Petrus i roro fasasnai oso.—Kis 10:9-15.
Arasai Rur
it-2-IN 1069 ¶6
Paifak, Spaifak
Sasoser Allah ikofenbos kaku snar sifrur paifak awer ro ḇaken sena faro snonggaku ḇemar kwar sya (Im 19:28; 21:5; Ul 14:1). Roi ḇefnai ya iso, snaro snonggaku Israel sima er ḇesren faro Yahwe I sirya, ma kawasa kyinfir ya (Ul 14:2). Inja kaku ya, Israel sya na sḇinkwanbur kaku samsyom amfyanir. Osower ido, kankanes barop ḇewarpu paifak ḇerarirya anna namnis ḇa faro kawasa ḇefawi kaku keadaan ro snonggaku ḇemar kwar sya ma kako faro saneraro kabakbok ya (Dan 12:13; Ibr 11:19). Osower ido, sasoser ḇedwarek snonggaku Israel sya fa sbenpar ḇaken sena nfasnaiḇairo fandun kaku sesyowi Allah ḇraur Ḇyena, isoine ḇaken manggun sena.
18-24 JANUARI
ARASAI ḆERO REFO | IMAMAT 22-23
”Munara-Munara ro Israel ma Knam Byena”
it-2-IN 455 ¶9–456 ¶1
Ras Munara Mamami Ḇepisen Ḇa
Ras randak Munara Mamami Ḇepisen Ḇa ima fananjur ḇesyowi kaku, inema ras sabat dirya kako. Ro ras ḇesuruya, tanggal 16 Nisan, bos oser ro bon randak ro ḇeyinek barli, mor ḇemas ḇepon ro Palestina, sunḇe imam. Sifrur ras munara ani ḇaim, mor ḇebabo ono ḇa, mamami, ḇaido mor ḇeḇerap ro afuf ḇebabo na sanan. Na rya Imam ani fyarser aibon ḇerandak anna faro Yahwe kuker duf ma kyanawnow mor-mor anna, imbape domba snoman oser ḇepyum ma ḇeumur taun oser ḇesop ḇyeḇefarser ḇe farsarser ḇeḇerap fnoḇek farsarser mor ḇeḇaren kuker manina ma farsarser aninem. (Im 23:6-14) Parenta osoba ḇewan fa srap mor-mor rosai monda ḇaido tepung ḇyena ro rokef yabori, raris imam sifrur ro ḇarpur ya. Farsarser aibon ḇerandak faro kawasa ya ḇaido er ansi, sifrur kako fasasos faro kina oser-oser ma faro snonggaku bena saprop ro Israel fa sḇukifarser korban-korban kafkofen kasumasa sena ro swaf ras munara ani imbran kaker ya.—Kel 23:19; Ul 26:1, 2; mam BUAH SULUNG.
Wos Knam. Ro fafisu ani, kan mamami ḇepisen ḇa ima roi ḇemnis kuker akurfasnai Moses ismai ro Yahwe, raris ḇeḇefas ro Keluaran 12:14-20, ḇeḇair ḇe sasoser ḇesnaibos ḇero mnuk 19, ”Ro ras ḇeḇefik ya, ragi nasya awer ro rum mgobena.” Ro Ulangan 16:3, mamami ḇepisen ḇa sor naḇe ”mamami kandera”, ma ro taun oser-oser ya mamami anane neswarapepen snonggaku Yahudi sya faro barbur ḇesawsaw ro sup Masir (fyor adonan sena seragi naḇaim [Kel 12:34]). Rariya, nari snonggaku Israel siswarepen fafisu sismai dadwarek ḇefo kandera rofyor simkei ḇaim, raris Yahwe manggundi ikofen, ”mgofrur roi ani insama mgoswarepen ras fafisu mgosaebur ro Masir ro kenem mgobena”. Ḇaḇemkei sismai ya ro fafisu ani ḇyejadi rarirya iso sḇe er ma sikyar Yahwe iso ḇebuk ḇaḇemkei faro si. Inja ine isrow kaku fa sifrur ras munara randak rofandu munara ḇeba rikyor snonggaku Israel sya sifrur ro taun ḇe taun na.—Ul 16:16.
it-2-IN 419 ¶7
Pentakosta
Aibon randak ro afuf gandum na smampyum kakuna kuker nyan ḇese faro aibon randak barli. Suru samfur peser efa tepung gandum ḇewawai (4,4 l) ḇeḇaren kuker ragi na srap nabe mamami amek risuru. Fandun fa mamami nane ndrama ro ”moḇ wabarek roya” maksud ya raris sifrur ro fandandun sena ras ḇe ras na ma ine sifrur faro fandandun samyom ya ḇa. (Im 23:17) Farsarser ḇeḇerap kuker farsarser sasar suya sfarser sukame, ma domba mgun snoman risuru, suḇefarsarser ḇe farsarser ḇaḇeoser. Imam duf mamami ma domba-domba mgun ansya ma kyanawnow na ro ḇarpon Yahwe kuker ryir mamami domba mgun skaruk kwar ani ro ḇramin ḇyansuya ḇo kyanow naḇe bo ma sop; roi ine nfasnaibair snar roi sfarser nakam ro ḇarpon Yahwe I. Sfarser kwar na ido, imam siso na ḇesmai mamami kuker domba ansi ma san na ḇe farsarser ḇaḇeoser.—Im 23:18-20.
w14-IN 15/5 28 ¶11
Wakro Ḇarpon Warpu Yahwe Organisasi Ḇyedi Ke?
11 Yahwe organisasi ḇyedi idif kofa koso Paulus anun ḇyena, ”Mkorama kokarayaye insa kodifyae ko, insa kofrur roi ḇeḇye ma kofasna saswarya. Koḇinkwanbur awer fananjur kayam ro ḇaḇeari koḇena, imnis snonkaku ono sifrur kwar, ḇape mkorama kanun yaeko, snar kofawi mboi fyoroḇa wer nari Manseren ryama.” (Ibr. 10:24, 25) Er Israel ḇepon siwara siryur ḇesya kwar fa sisyom Yahwe I ma sismai farkarkor ro I. Munara oser ḇefo raryaḇ iso Ras Munara Soyai Undam ro Nehemia fafisu ḇyedi. (Kel. 23:15, 16; Neh. 8:9-18) Ro baboine, fananjur ma munara kebaktian nasya kako. Koḇesewar fa korama ro munara anna kam samaido kofanam kaku kuker Yahwe I ma koryaḇ kofarmyan yoḇ I.—Tit. 2:2.
Arasai Rur
Wufepen Nako Soasuser Bena!
3 Rariso Allah manfamyan Ḇyesi sifasnai soasuser ya rai? Isoine siswar Yahwe I kuker sne ḇesiper. Rarirya, sifrur roi Yahwe imarisen na ḇesya kwar. Mkorama komam rariso Refo ḇyuk wos ”soasuser” rai. Ro Refo, wos Ibrani sefararwei na ḇe ”soasuser” knam kaku ya isoine imnis, iḇye, ḇaido isiper. Imnis raris, Sasoser Taurat iwan snonkaku Israel sya fa sḇuk aiwan ḇe farsarser faro Yahwe I. Ḇape, fandun fa sḇuk aiwan ḇeḇye ḇaido ḇeduf ḇa sya. (Im. 22:21, 22) Sḇuk awer aiwan ḇeḇyeḇa, rupa ra wemin ḇyesi oso, kneram, ḇaido mkamor ḇyesu oso isyaḇa. Oroḇaido sḇuk aiwan ḇeduf ya ḇa. Yahwe imarisen faro aiwan ḇemnis, ḇeḇye, ma ḇesiper. (Mal. 1:6-9) Na kofawi rosai ḇefnai fa Yahwe fyandun kaku faro roi ḇeḇemnis ma ḇesiper. Imnis ra ko, rofyor kokoḇes roi oso, aibon ke, syap, roḇaido roieḇor oso ke, na komewer ḇyeparpar ḇaido isiper werḇa. Rarirya kako, Yahwe imarisen insama saswar ma soasuser koḇena faro I namnis, ḇaido nasiper.
25-31 JANUARI
ARASAI ḆERO REFO | IMAMAT 24-25
”Taun Yobel ma Ḇaḇemkei ro Ras Ḇarpon Iyama”
it-2-IN 84 ¶1
Mkei, Ḇaḇemkei
Allah Ḇaḇemkei. Yahwe ima Allah ḇaḇemkei. Ḇyuk ḇaḇemkei faro er Israel ro ḇaḇewomen ro Mesir. Ikofenbadir ḇe snonggaku Israel ḇo dobo sisouser sasoser-sasoser Ḇyena ido nari simkei ro ḇaḇesabarar ya. (Ul 15:4, 5) Daud ikofenḇairo ’ḇaḇemkei ro makakwarek ya’ ro menara-menara ḇero Yerusalem. (Mz 122:6, 7) Imbape, Sasoser ya ikofenbadir kwar snonggaku oso ḇyesabarar ido, na byoḇ manggundi ḇe women insa ismai nanan faro manggundi ma kina ḇyansya. Ḇape imnis Sasoser ya, snonggaku Ibrani ani nari ismai ḇaḇemkei ro taun ḇeḇefik ro ḇaḇewomen ya. (Kel 21:2) Ro taun Yobel (setiap taun ḇe-50), ḇaḇemkei sikofenbadir na ro sup ani faro kawasa ansya kam. Women Ibrani oser-oser na sismai ḇaḇemkei, ma snonggaku oser-oser na sismai kaḇero saprop manggun sena.—Im 25:10-19.
it-2-IN 1142 ¶2
Warisan
Snar saprop ima roi sbuk ḇe kpu up sesi inja saprop anna jadi fa sboḇ na ḇa. Saprop sboḇ na kakuya sḇuk fa sesewa monda imnis kuker baḇyak sismai ro rokaker sismai na. Ḇaḇyak na dado kako, imnis kuker taun ḇedawer isof sisun ḇe taun Yobel ḇerama ya. Ro taun Yobel, saprop nakam nari neḇekaḇer ḇe bena kaku saprop ya fyor sikoḇes na ḇaim ḇaido setebus na fyor taun Yobel ḇaim. (Im 25:13, 15, 23, 24) Sasoser ine kyur kako faro snonggaku bena rum ro kota, mboi rum sena siyarwarekna kuker ayar karui ḇa, kukro smam na kako ḇe saprop ḇemkei. Ḇape rum ḇero kona bena yar karui, sasoser fa skoḇes kaḇer ine bisa sifur na ro swaf taun oser monda rofyor sboḇ na kwar: ramnai rum ani nari ḇekoḇes ya iso bena ya. Faro rum snonggaku Lewi ḇero kota-kotana, hak fa skoḇes kaḇer na ine nari rarirya ḇesya kwar isof fyoro-fyoro kukro snonggaku Lewi ansine sakna waris saprop ḇa.—Im 25:29-34.
it-2-IN 1278 ¶5
Yobel
Sisouser ido, sasoser ro Yobel nari kyadaunwarek er ansi ro fafisu ḇefrur sneso imnis komam ro baboine ro moḇ bebor na, sikofen ono sisya sna nasan ḇaido golongan sosial risuru, isoine bena nana arasai nabor kaku ma ḇesabarar kaku sya. Fainda snonggaku oser-oser sismai na nasambraḇser er ani, snaro snonggaku oso ḇaḇeri nari isabarar ḇa ma siwan i fa ḇyekir ḇa snar keadaan ekonomi ḇeḇyeḇa sena, ḇape snonggaku syakam sbuk roi snana ma samambraḇ sena faro payamyum kawasa ḇebor sya. Kuker barakas ro Yahwe raris saprop ma farkarkor na, er Israel na sismai pamaretahan ḇepyum ma barakas ḇerama ro fasasos teokratis ḇekaku, ḇape fandun fa sisouser pdef.—Yes 33:22.
Arasai Rur
w09-IN 1/9 22 ¶4
Rofyor Smun Au
Fyor snonggaku Israel oso myun min ḇyedi ma kyuskir mgamor ro min ḇyani ido, Sasoser ani ḇyuk samamyai ḇemnis ḇe i kako. Ḇape, ḇesmai par ani ḇaido oser ro kina ḇyansya siso na ḇebuko samamyai yaḇa. Sasoser ani nari ḇye ifa dun masala ani ḇe bena papoik sya—hakim-hakim skanow sya—fa sifrur mnis na. Sifawi snonggaku ḇefrur sasar ḇaido ḇemun ani ḇyesengaja nari sḇuk samamyai ḇemnis kako ine iso nyan ḇepyum fa sidwarek snonggaku ani myunsasu. Imboi, imnai ro dia monda ḇa.
1-7 FEBRUARI
ARASAI ḆERO REFO | IMAMAT 26-27
”Nyan Insama Kosmai Barakas ro Yahwe I”
w08-IN 15/4 4 ¶8
Pampum ”Roi Ḇekaku Ḇana”
8 Rariso ”Nana” bisa ḇyejadi allah oso? Imnis radine raris karui ḇero snonggaku Israel ro ḇepon siwara yaf sena. Karui anna napyum fa sbukibawes rum ḇaido tembok na. Imboi, karui na sḇukifrur ”adir ḇesren” ḇaido ”amfyainir” ido, na karui ani ifrowes Yahwe kawasa Ḇyesi. (Im. 26:1) Rupa rairi, pipi nakbefandun kako. Kobuk na faro fandun koḇena ro rasras na, ma koḇepake pyum na ro fararmyan kobena ḇe Yahwe I. (Pkh. 7:12; Luk. 16:9) Ḇape, kenem koḇena nasya ro sasewar pipi monda bardibur fararmyan Kristen ido, pipi na nari nḇe allah faro ko. (Wasya 1 Timotius 6:9, 10.) Ro dunya ine, snonggaku sya smam kosewar nana ima roi ḇefandun kaku inja na komamasuser kaku insama mamam kobena faro roi anine neseimbang.—1 Tim. 6:17-19.
it-1-IN 966 ¶1
Syowi ma Makak
Snar Yahwe nyan ḇyena Ḇyepake Moses i ma dawos kuker i, Moses ifrur roi ḇeba kaku (Ibr., moh·raʼʹ) ro ḇarpon Allah kawasa Ḇyesi. (Ul 34:10, 12; Kel 19:9) Snonggaku ḇekyar sya sna makak ḇepyum faro Moses papoik ḇyena. Sfawi snar Allah dawos faro si roro Moses i. Ine kako faro Yahwe moḇ ḇesren Ḇyedi, snonggaku Israel fandun sesyowi na. (Im 19:30; 26:2) Knam ḇyena iso sesyowi kaku moḇ saranden isoine simbran ḇaḇesamsyom sena raris moḇ Yahwe ikofen kwar na ma sikenem imnis parenta Ḇyena kam.
w91-IN 1/3 17 ¶10
Iḇye kada ”Aski ro Allah” Nfaduru Sne Bedi
10 Yahwe ikofen faro er ansi: ”Rofyor mgokenem ḇesya kwar imnis kuker sasoser Ayena ma mgosouser kuker mgombranser parenta Ayena, nari Yabuk mekem isabu ro fafisu ya, inja saprop nari nbuk bon ḇyena, ma aiknam ro yaf na nari nebon. Nari yafrur sup mgoḇena neaski, ma nari mgenef kuker makak ḇa faro manseirirya monda. Nari Yayawbur aiwan ḇeyan ḇepek ro sup ani, ma nari sumber na napok myun mgoḇa. Nari yarous mgo ma yaḇe Allah mgoḇedi, ma nari maanggun mgoḇe kawasa Ayedi.” (Imamat 26:3, 4, 6, 12) Israel sismai aski isoine sismai kadaunwarek ro mbroḇ sesi, sismai nabor fandun rasras sena, ma sna wis ḇefanam kuker Yahwe. Imbape, ine ndrama ro soasuser sena faro Yahwe Sasoser Ḇyena.—Mazmur 119:165.
Arasai Rur
it-2-IN 718 ¶2
Dafduf Ḇefarpampam
Roi Sismai Na Snar Sibur Allah Sasoser Ḇyena. Er Israel sbuk swarapepen ḇesi kwar rofyor simewer samnako faro ḇaḇeasas Allah ifrur kuker si na ido, nari ’fyarem dafduf ḇefarpampam rofandu si’. (Im 26:14-16, 23-25; Ul 28:15, 21, 22) Ro Refo ḇesiper, nfasnaiḇair pararei, ro ḇaken saprop ma rurya, ḇyefesepen kuker barakas ro Allah (Ul 7:12, 15; Mz 103:1-3; Ams 3:1, 2, 7, 8; 4:21, 22; Pny 21:1-4), ḇape dafduf ḇyefesepen kuker sasar ma ḇaḇenapes ḇa koḇena. (Kel 15:26; Ul 28:58-61; Yes 53:4, 5; Mat 9:2-6, 12; Yoh 5:14) Inja, fyorno ido Allah Yahwe kaku byuk kandera ono ḇe snonggaku sya ḇeri ma fafisu anya kako, imnis ra dafduf pado ḇemun Miriam i, Uzzia, ma Gehazi (Bil 12:10; 2Taw 26:16-21; 2Raj 5:25-27), ro parkara nabor, dafduf ma sampar ḇesya iso roi na sbingwanbur naḇa snar sasar snonggaku ḇaido er sya sifrur na. Sinekna rosai skekef na; ḇaken jasmani/saprop sena sismai bon ro sasar sifrur na. (Gal 6:7, 8) Faro snonggaku ḇefrur roi ḇefamfnom, manwawan Paulus doḇe Allah ”myam monda siḇo ḇyuk fa sifrur raris marisen sena fa sifrur roi ḇeyarwarem rofandusi . . . sifrur rariryanja eḇedari Allah myam monda siḇo siso mankunsi rmomen ḇefrur mamyai sena”.—Rm 1:24-27.
8-14 FEBRUARI
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 1-2
”Yahwe Fyasos Kawasa Ḇyesi”
w94-IN 1/12 9 ¶4
Moḇ Ḇemnis faro Ḇaḇesamsyom faro Yahwe ro Kankenem Koḇena
4 Imnis ra ausya ro moḇ ḇekaki ḇo mam mura ro er Israel rum kruḇen sena ro moḇ ḇeursḇa, rosai na mam na? Rum kruḇen ḇekain mnis ro moḇ ḇemkei, ḇeryur snonggaku yuta rikyor ḇaido syadi, sirwas si ḇe raryur-raryur ro keret ḇaido er rikyor ro bar wambrur, wamires, wamurem, wambarek. Mam pyum kaku ido, nari mam raryur ḇese ḇefanam kuker rum kruḇen faduri. Raryur rum kruḇen rifyak ḇekasun siser kina ro keret Lewi sya. Ro fadu kaku rum kruḇen ya, moḇ oso ḇese sidwarek ḇesisye kuker dinding kruḇen, aidoram ḇepyum oso isya. Ine iso ”rum kruḇen sarawrow”, ḇaido tabernakel, snonggaku Israel ”ḇekir sya” siḇawes imnis Yahwe marisen ḇyedi.—Bilangan 1:52, 53; 2:3, 10, 17, 18, 25; Keluaran 35:10.
it-2 491 ¶3
Rumkruḇen
Rumkruḇen Israel sena iba kaku. Daftar ro ḇoya nfasnaiḇair barbor ro sordade sya se 603.550, bin ma romawa sya, ḇeḇesinan sya ma ḇeryarḇa sya, snonggaku Lewi ri 22.000, ma ”raryur ḇeba kaku ro snonggaku ḇemandaman ḇerama ro er sairirya kam”—Snonggaku barbor seja kam nasyadi ro yuta ri 3.000.000. (Kel 12:38, 44; Bil 3:21-34, 39) Baba ro moḇ sifrur rumkruḇen ani sifawi kuf na ḇa; barbor skorna neḇeyap. Rofyor sḇawes ro Yerikho ḇariwara ro moḇ ḇepyom Moab, rum kruḇen ani neḇair isya ”ro Bet-yesyimot isof ro Abel-syitim”.—Bil 33:49.
Arasai Rur
it-2-IN 367 ¶2
Pendaftaran
Sfas ro daftar imnis snonsnon ma syos-syos ro keret ma kina yadori. Pendaftaran inema sensus ḇepyan ḇaido karkor ro barbor ḇeḇukor sya. Fandun ro pendaftaran ḇero sup nakam sap ro Refo isoine faro som, sor fa ḇesun ro sordade sya ḇaido wajib militer, ḇaido (faro snonggaku Lewi sya) imnis kuker fararur ro moḇ ḇesren ya.
15-21 FEBRUARI
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 3-4
”Fararmyan ro Snonggaku Lewi”
it-1-IN 1026 ¶6
Imam
Ro baḇ Ḇaḇeasas Sasoser. Rofyor snonggaku Israel sḇewomen ro Masir, Yahwe fyasren roma rak sya faro I fyor myunpres roma rak ro Masir ro kandera risamfur. (Kel 12:29; Bil 3:13) Inja, roma rak ansi sima Yahwe iso ḇena si, insama sfarmyan monda faro I ro bait. Allah bisa ikanow roma rak syakam ro Israel ḇe imam ma smamfaduru bait ya. Rarirya fyadwerna, imnis marisen Ḇyedi, dun snon ro keret Lewi sya monda faro fararur ani. Snar iso ḇewar fa ḇyeijinkan er ansya fa sfadwer roma rak ḇerama ro keret ri-12 ḇesesya (syos ro Yusuf romawa ḇyesi isoine, Efraim ma Manasye, skor ḇe keret risuru) kuker snon ro keret Lewi sya. Rofyor roma rak ḇerama ro keret Lewi ḇa ḇeumur paik oser ḇe ḇo skor si ro sensus na ido, barbor sena snonggaku ri 273 nabor syadi ro barbor ro snon Lewi sya, inja snonggaku ri 273 ansi Allah dor ḇaḇyak ḇefadwer ro oser-oser baba ḇyena iso syekel ririm ($11), ma pipi ani sbuk naḇe Harun ma roma ḇyansya. (Bil 3:11-16, 40-51) Sifrur ḇaḇyak ani ḇaim, Yahwe irwas bar snon ḇero Harun kina ḇyesi ḇerama ro keret Lewi fa sḇeimam Israel.—Bil 1:1; 3:6-10.
it-1 1419 ¶2
Lewi, Snonggaku
Fararur. Snonggaku Lewi sḇekina rikyor srama ro Lewi romawa ḇyesya, isoine Gersyon (Gersyom), Kohat, ma Merari. (Kej 46:11; 1Taw 6:1, 16) Ro kina oser-oser ani sap kwar moḇ oso ḇefanam tabernakel ro moḇ ḇeursḇa. Harun kina ḇyesi, iso syos ro Kohat sḇarek ro ḇar wamurem ro ḇarpon tabernakel. Syos ro Kohat ḇesesya wer sḇarek ro ḇar wamires, syos ro Gersyon ro ḇar wambarek, ma syos ro Merari ro ḇar wambrur. (Bil 3:23, 29, 35, 38) Sḇawes, sriwer, ma sinanggow tabernakel ima fararur ro snonggaku Lewi sirya. Fafisu imbe sibur moḇ ya ido, Harun ma roma ḇyansya sḇein tirai ḇerwaso Sim Ḇesren ro Sim Ḇesren Syadi Kaku ani fa isaḇu kuker sikawef tabut kesaksian, rokef farsarser, ma roebor kuker robor ḇesren ḇesena. Ramnai syos ro Kohat sya sinanggow roi anna kame. Syos ro Gesyon sun kruḇen kemah, sosef, ḇedwarek, tirai bubes, ma kabrai rumkruben (isoine kaḇrai tabernakel ani manggundi) ma syos ro Merari sun rangka-rangka ro ai, adir-adir ḇesyopan, rosaser sifrur mgirna, patok-patok rumkruḇen kuker kaḇrai rum kruḇen (kaḇrai bubes ḇeyar tabernakel ya).—Bil 1:50, 51; 3:25, 26, 30, 31, 36, 37; 4:4-33; 7:5-9.
it-1 1419 ¶4
Lewi, Snonggaku
Ro Moses fafisu ḇyedi, snonggaku Lewi ḇeumur taun ri 30 sfarmyan ro oras ḇesiper, imnis raris sun tabernakel ma roebor ḇyena rofyor tabernakel sinanggow na. (Bil 4:46-49) Fararur riḇeso sufna kwar fyor seumur taun ri 25 taun, mḇoi inema fararur ḇemanggas monda ḇaido ḇemarḇak ḇa, raris sinanggow tabernakel. (Bil 8:24) Ro Raja Daud fafisu ḇyedi ḇeyuf fararur ine umur sena nado wer ḇe taun ri 20. Daud ikofenḇair roi ḇewar yaiso fandun fa sinanggow mura muma tabernakel ya (rofyor anya na sfadwer i kuker bait) ya wer ḇa. Fararur ro oras nakam imnai fyor seumur taun ri 50. (Bil 8:25, 26; 1Taw 23:24-26; mam USIA.) Snonggaku Lewi fandun fa sifawi pyum kaku Sasoser ya, snar na sor si ker fa siwasya Sasoser ya ro ḇarpon snonggaku syakam ma sbukifarkor kawasa ḇekasun sya.—1Taw 15:27; 2Taw 5:12; 17:7-9; Neh 8:7-9.
Arasai Rur
w06-IN 1/8 23 ¶13
Iḇye kada Wafawinanem—Wamgak faro Allah!
13 Snar Daud ḇyaḇir Yahwe fafnoḇek ḇyena ro fafisu ismai samswen, makakak Daud ḇyena faro Allah nadworen syadi ma Kakyar ḇyena nsambraḇ kaku. (Mazmur 31:22-24) Ḇape, ro sarisa rikyor makakak Daud ḇyena faro Allah nsambraḇ ḇa, kuker ismai samamyai ḇemarḇak kaku. Ḇeoser ya, ḇyefesepen kuker fasasos faro Yahwe tabut ḇaḇeasas ḇyedi na sun ḇe Yerusalem kuker pedati, byuk fa snonggaku Lewi sinanggow na ḇa, raris ḇefas ro Allah Sasoser ḇyedi. Rofyor Uzza, ḇeyun pyan pedati ani, duf Tabut insama isapi ḇa, imar ro moḇ anya ḇeri snar ”roi ifrurna nfasnai syowi ḇa”. Kaku, Uzza ifrur sasar ḇeba aku, mbape inema, Daud sasar ifrur fa ḇyesyowi Allah Sasoser ḇyena ḇa inema nun ḇe marmar ya. Makak faro Allah iso kofrur roi nakam imnis Allah nyan Ḇyena.—2 Samuel 6:2-9; Bilangan 4:15; 7:9.
22-28 FEBRUARI
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 5-6
”Moḇsa Wakso Snonggaku Nazir Nyan Sena Rai?”
it-2-IN 207 ¶8–208 ¶1
Nazir
Roi ḇedwarek rikyor ḇesya kaku ro snonggaku ḇefrur asas faro Kenaziran: (1) Sipok sinem swan ḇa; sipok san anggur ḇa kako, ḇemḇrai, ḇekamur kaker, ḇaido sifrur syor kwarna, ma kako sipok sinem sari sifrur babo ro bon ani ḇaido sorbe cuka segar na. (2) Sipok fa skapnik snomḇuryam sena ḇa. (3) Sipok span ro ḇemar kwar sya, isoine karyer ḇefanam sya kako raris sikmasi, sisnasi, srar ḇaido naek eḇa kasun sesya.—Bil 6:1-7.
Asas Khusus. Snonggaku ḇefrur asas khusus ansine fandun fa ”sikenem ḇe snonggaku Nazir [isoine, sbuk kenem, sḇesisye] faro Yahwe” ma inema insama sna sanandik ro snonggaku kuker sfasnai sbuk kenem sena kam. Kaku, ”rofyor sesnonggaku Nazir sisren ro Yahwe mamam Ḇyedi.”—Bil 6:2, 8; mam kako. Kej 49:26, Rbi8, ctk.
Inja, persyaratan ine faro snonggaku Nazir nya knam ḇefandun ro ḇaḇesamsyom ḇe Yahwe. Imnis ra imam ḇeba, snar nasan sismai na nasren, sipok span ro snonggaku ḇemar sya, ma faro karyer sesya kako ḇemar kwar sya, rarirya kuker snonggaku Nazir sya kako. Snar fararur sena marḇak, imam ḇeba ma imam ḇefnoḇek sidwarek sifa sinem anggur ḇa ḇaido sinem swan ḇa rofyor sifrur fararur ḇesren ro ḇarpon Yahwe.—Im 10:8-11; 21:10, 11.
Osower ido, snonggaku Nazir (Ibr., na·zirʹ) ”fandun fa isren pdef kuker ḇyefa snomḇuryam ḇyena nakwane” nḇeaḇyair ḇesnai kaku, inja snonggaku syakam na smamḇir ima snonggaku Nazir ḇesren. (Bil 6:5) Wos Ibrani ḇemnis rarirya, na·zirʹ, sbuk fa nefesepen kuker aibon anggur ”skaruk ḇa” ro fafisu taun-taun Sabat ma Yobel ḇesren. (Im 25:5, 11) Ḇepyum ya kako iso karui ḇefas ro ḇrawen ro ḇar ḇarpon serban imam ḇeba sena, sfas wos ḇekofen ”Yahwe ima Isren”, sap ḇe ”aḇyair ḇaḇesamsyom [Ibr., neʹzer, ro kata dasar ḇemnis rarirya kuker na·zirʹ] ḇesren”. (Kel 39:30, 31) Rarirya kako, ḇefamanggor ḇekaku ro bukor sena, ḇaido wower, sisower ro raja-raja Israel srem sya kako sap naḇe neʹzer. (2Sam 1:10; 2Raj 11:12; mam MAHKOTA; PEMBAKTIAN.) Manwawan Paulus fyas syapram ḇe sidang Kristen snar bin sya sbuk fa snomḇuryam sena nakwane ma inema kruḇen siksower ḇukor ḇa. Roi inema nbuk swarapepen ḇe bin sya snar nasan sena naḇese ro baḇ snon sya; bin sya iḇye kada siswarepen pdef snar roro Allah sasoser ḇyedi fandun fa sikunem. Inja, persyaratan ḇerarirya—snomḇuryam skaruk ḇaido skapnik naḇa (roi snon sya sifrur manggun ḇa nairi), sinem anggur ḇaḇeri ma sfaduru saranden manggun sena ma sḇemamas ḇa—snonggaku Nazir ḇebuk farsamsyom ya iswarepen kaku iso fandun fa fyamyum manggundi ma ikunem kuker sne ḇesiper faro Yahwe marisen Ḇyena.—1Kor 11:2-16; mam KODRAT; RAMBUT; TUDUNG KEPALA.
Arasai Rur
w05-IN 15/1 30 ¶2
Fakfuken ro Ḇewasya
Imbape, Simson ima snonggaku Nazir ḇefasnai faro roi ḇese. Rofyor Simson ḇyeḇeaḇen ḇaim, Yahwe malaikat ḇyedi ikofenḇair ḇe snari ḇo doḇe, ”Nari fadores ma kwapar roma snon. Snomḇuryam ḇyena napok fa neḇekapnik awer, snar nari ḇyesnonggaku Nazir faro Allah fyor ḇyeḇeaḇen ya. Iso nari ḇefasparbur snonggaku Israel sya ro snonggaku Filistin bramin sena.” (Hakim 13:5) Simson manggundi ifrur asas faro Kenaziran ḇyedi. Allah iso ḇekanow i ḇe snonggaku Nazir, ma ine nasya pdef isof ro imar ya. Pyan awer ro snonggaku ḇemar sya. Ine naisya pdef ma fyor ifawi ḇa ḇo pyan ro snonggaku ḇemar ya, moḇsa ḇyesnonggaku Nazir kaḇer wer fyor skapar mundi i ma nakain fyoro raya? Inja, fararyor faro snonggaku Nazir inema nakain isof fyoro ro roi riḇeso eḇese kuker fararyor faro Kenaziran kuker sneḇesiper.