Fafnoḇek Ḇese faro Syapram Farkarkor Kankenem ma Fararmyan
1-7 MARET
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 7-8
”Farkarkor ro Fasasos Rum Kruḇen ro Israel”
it-1-IN 1094 ¶7
Jemaat; Sidang Jemaat
Ro Israel, ḇena fararur ḇemanfarkin sya na sifrur roi oso faro fandun er ansi. (Ezr 10:14) Iso ḇefnai fa, ”ḇemanfarkin faro keret-keret” sya siso ḇeḇuk farsarser aiwan fyor rum kruḇen dores kwar. (Bil 7:1-11) Oso wer, ḇefnoḇek fa ḇefrur ”ḇaḇe fasasos sikyar kaku na” kuker meterai ro Nehemia fafisu ḇyedi iso imam sya, snonggaku Lewi sya, ma ”ḇebukor ro er ansi”. (Neh 9:38–10:27) Fafisu snonggaku Israel sya siyar farma ro sup ḇeursḇa ya, ”manfarkin kawasa sya, snonggaku skinfir sya, ma ḇesnosno sya” sisya sakso warpu rodia; snonggaku ri 250 rofandu si siryur fnoḇek Korah, Datan, Abiram, ma On fa sembroḇ sisampum Moses ma Harun su. (Bil 16:1-3) Imnis farkankin ḇerama ro Allah, Moses kyinfir ḇebukor ro Israel ri 70 siso ḇemanfarkin fa ḇefnoḇek i insama ”smam faduru er ansi” fararur ipok ḇa fa ikamar na ro manggundi. (Bil 11:16, 17, 24, 25) Imamat 4:15 dap kuker ”manfarkin kawasa ansi”, ma komam ido ḇeyawos faro kawasa ansiso manfarkin sya, ḇebukor sya, mankara sya, ma manfarkin er ansi.—Bil 1:4, 16; Yos 23:2; 24:1.
it-2-IN 676 ¶6
Ruben
Ro moḇ kawasa Israel sḇarek ya, keret Ruben, sro fadu keret Simeon ma Gad, sna moḇ ro ḇar selatan rum kruḇen ya. Ro fafisu imbe sfasos fa simbrane, raryur keret rikyor skoine, keret Ruben ro ḇarpon, nari spur ro keret rikyor skoine yaiso Yehuda, Isakhar, ma Zebulon. (Bil 2:10-16; 10:14-20) Na sifrur rarirya kako fafisu keret ansi imbe sḇuk farsarser sena rofyor ras saḇseḇen rum kruḇen ya.—Bil 7:1, 2, 10-47.
w04-IN 1/8 25 ¶1
Farkarkor Ḇefandun ro Syap Bilangan
8:25, 26. Infa smam mnis snonggaku Lewi sya simbran mnis fararmyan sena, ma smam ro umur sena, snon ḇeḇesinan kwar sya sor si fa simnai ro fararur ḇepon kaku sena. Imḇape, simarisen ido bisa sifnoḇek snonggaku Lewi ḇese sya. Koma kakḇepansyon ḇa ro fararur ḇaḇeḇaryas Karajan koḇena ro baboine, wos farkin ro sasoser ani nḇuk ḇe ko farkarkor ḇepyum na. Snonggaku Kristen oso ḇyesinan kwar ma jadi fa ikamar fararur oso wer ḇa ido, bisa ifarmyan kaker imnis samambraḇ ḇyena.
Arasai Rur
it-1-IN 127 ¶4
Romawa Rak
Snaro romawa rak ro er Israel sya siso na ḇebukor ro kina sedi, sewakili er ani kam. Kaku ya, Yahwe dap kawasa ansi ḇe ’romawa rak Ḇyedi’, snar ḇyeknam ro ḇaḇeasas Abraham, Israel iso er ḇepon kaku Ḇyedi. (Kel 4:22) Yahwe myam faduru kenem sena kwar, ḇyuk parenta ḇe si insama ”romawa rak ḇesae ḇepon ro sne kapar ro fandu er Israel sya, rofandu snonggaku ma aiwan sya”, seḇefasren faro I. (Kel 13:2) Inja, romawa rak sfarser si faro Allah.
8-14 MARET
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 9-10
”Nyan Yahwe Fyarkin Kawasa Ḇyesi”
it-2-IN 492 ¶3
Moḇ fa Sḇarek
Moḇ sfasos kawasa ḇebor fa sepinda ro moḇ oso ḇe moḇ ḇese na (indokada moḇ sḇarek ri 40 Moses dawos ro Bilangan 33) ine kako nfasnaiḇair sismai fasasos ḇepyum kaku. Rofyor mandep ya kyain pdef ro rum kruḇen ya bori, sḇarek ro moḇ oser. Mboi fyor mandep ani imbran wer ido, sfasos fa simbran wer. ”Faro Yahwe parenta Ḇyena sḇarek ro moḇ oso, ma roro Yahwe parenta Ḇyena simbran wer.” (Bil 9:15-23) Trompet sifrur ro sarak sḇuk na fa nakofenḇair Yahwe parenta-parenta Ḇyena faro kawasa sya kam. (Bil 10:2, 5, 6) Rakrok ḇeḇese nḇeḇair fa sfasos moḇ sḇarek na wer. Roi ine sifrur randak ro ”taun ḇesuru [1512 SM], paik ḇesuru, ro ras ḇe samfur disuru”. Burua Asas ryo ḇarpon kaku, raryur keret rikyor simbran ḇepon isoine Yehuda ḇepon ma Isakhar iso ro ḇarpur, ramnai Zebulon. Keret Gersyon ma Merari ḇena fararur fa ḇeyun roiebor ḇero rum kruḇen siso ro ḇarpur. Ḇeuser ya wer iso raryur keret rikyor yaiso Ruben ro ḇarpon ma Simeon iso ro ḇarpur ramnai Gad. Simbran kwar ido Kohat kpu up ḇyesi ḇeyun roiebor faro moḇ ḇesren ya sakmbrane, ramnai raryur keret rikyor, isoine Efraim, Manasye ro ḇarpur ma Benyamin. Ḇepupes ya, ḇero ḇarpur kaku sya iso keret Dan fnoḇek Asyer ma Naftali. Inja, raryur ḇeba ma ḇesambraḇ kaku sro ḇarpon ma ḇarpur.—Bil 10:11-28.
w11-IN 15/4 4 ¶4-5
Mam Roi Ḇefasnai Kaku Allah Farkankin Ḇyena Ke?
Moḇsariso kofasnai koma koḇesyowi Allah farkankin Ḇyena? Manwawan Paulus ikofen, ’Mgoḇeuser manfarkin-manfarkin mgoḇesi, ma mgoḇesyowi faro sikada.’ (Ibr. 13:17) Roi ine ipyan ker ḇa. Imnis raris: Wawasen ausya waso rofandu kawasa Israel ḇero fafisu Moses ansya. Mgombran ro swaf riḇeso, adir mandep ani imnai. Swaf rifis? Ras oser ke? Minggu oser ke? Paik riḇeso ke? Wafuken ker, ’Yasasyar roiebor nakam ke? Randak ya, wasasyar monda roiebor wafandun syadi na. Imboi, ras riḇeso mura, kwara samswen snar swewar ker roiebor na; mura wasasyar roiebor nakam. Ḇape, insape wasasyar babo roiebor na, mam adir mandep ani imbran wer—ma wafasos kaḇer roiebor na! Roi ine na nun samswene. Rarirya mboi, snonggaku Israel sya na ”sfasos ḇeri fa simbran wer”.—Bil. 9:17-22.
Inja, rariso mamam koḇena fyor kosmai akurfasnai ro Allah? Na koḇesewar kaku fa kofrur na ”ḇeri” ke? Ḇaido na kofrur roi kofrur ker na ke? Kofawi akurfasnai ḇebabo na ke, imnis ra kofarkin PAR, kobaryas ḇe snonggaku ḇeyawos wos ḇese, kofrur nadi ro kina minggu ḇe minggu, kofararur kayam kuker Panitia Penghubung Rumah Sakit, ma komam rari koḇena fyor munara kebaktian na? Ko kako kofasnai syowi faro Allah farkankin Ḇyena kuker koso anun sḇuk na. Rofyor imbe kun snemuk ḇefandun na, kokyar faro fawawi manggun koḇena ḇa imboi kosewar Yahwe farkankin Ḇyena ma organisasi Ḇyedi. Ma, imnis ra romawa ḇesewar fadadiren ro sinan ḇyedi rofyor wam doḇer ya myun, kosewar fadadiren ro Yahwe organisasi Ḇyedi rofyor kosmai samswen nabor ro dunya ine.
Arasai Rur
it-2-IN 515 ¶6
Fananjur Ari
Fandun Kaku fa Koso Fananjur Ari. Fandun fa koḇuk pyum ḇaḇe fasasos Yahwe ifrur na fa kofanjur insama kosmai fainda rohani imnis ḇeḇeḇair ro munara Paskah taun ḇe taun na. Snonsya oser-oser ḇesren ma ḇefrur marandan ḇe moḇ ḇese ḇa ḇape ifrur munara Paskah ḇa na smun i fa imar. (Bil 9:9-14) Fafisu Raja Hizkia dor kawasa Yehuda ma Israel sya ḇe Yerusalem fa sifrur munara Paskah, wos ikofen na ndrok radine, ”Ne, snonggaku Israel mgo, mgokaḇer yoḇ Yahwe I . . . Mgobrus na npakrek awer imnis up mgoḇesi. Mgokunem faro Yahwe ma mgorama ḇe moḇ ḇesren Ḇyedi fyasren kwar isof fyoro-fyoro, ma mgofarmyan ḇe Yahwe Allah mgoḇedi, insama masasor ḇyedi faro mgo nasabu. . . . Yahwe, Allah mgoḇedi, nya sne mura ma isawarwar, ma nari myam sasyar ḇa fyor mgokaḇer yoḇ I.” (2Taw 30:6-9) Nasnai kaku, snonggaku ḇemewer ḇerama sya sfasnai sfandun Allah ḇa. Munara-munara ḇemnis ra Paskah snonggaku Kristen sifrur na wer ḇa, imboi Paulus idif si fa sibur awer sarawrow ḇaido fananjur Allah kawasa Ḇyesi sifrur ḇesya kwar na, ’Mgorama kokarayaye insa kodifyae ko, insa kofrur roi ḇeḇye ma kofasna saswarya. Koḇinggwanbur awer fananjur kayam ro ḇaḇeari koḇena, imnis snonggaku ono sifrur kwar, ḇape mgorama kanun yaeko, snar kofawi mboi fyoroḇa wer nari Manseren ryama.’—Ibr 10:24, 25; mam JEMAAT; SIDANG JEMAAT.
15-21 MARET
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 11-12
”Rosai Ḇefnai fa Kosasurem Ker Awer?”
w01-IN 15/6 17 ¶20
Mgoḇe Snonggaku Ḇerower Ḇo Ḇefarander Fasaw Awer
20 Snonggaku Kristen ḇebor sya srir fa siso fararur farḇuk ḇeḇyeḇa na ḇa. Imḇape, fandun fa kosasor ko insama korir manggun ko awer fa kosewar roi ḇeyun ḇe rari ḇesasurem ker, na ḇefrur fa Allah imarisen faro ko ḇa. Paulus danun ḇe ko, ”Kofrowes sas awer Manseren imnis ḇar ḇebaya moḇ sifrur raya ro ḇepon iwara, isof ikak ḇeknampu sarek si fa simar. Kosasurem awer; imnis ḇar ḇebaya moḇ sifrur raya ro ḇepon iwara, isof Malaikat Marmari myun si.” (1 Korintus 10:9, 10) Snonggaku Israel sisasurem faro Moses ma Harun su—imbo, faro Allah manggundi kako—sisasurem kuker manna sismai roro mujisat ani. (Bilangan 16:41; 21:5) Na Yahwe myam monda faro rari sasurem ine ḇardiburo fararur farḇuk sifrur na ke? Fasfas Refo fyasnaiḇair ḇesasurem ker sya simar snar ikak sya. (Bilangan 21:6) Ro sarisa ḇepon ya, snonggaku ḇesasurem ma ḇesampampum sya sisyadi ro 14.700 simar kam. (Bilangan 16:49) Inja, kofrowes sas awer Yahwe kaḇaḇaḇ Ḇyena kuker kofasnai syowi ḇa faro roi fyasos kwar na.
w06-IN 15/7 15 ¶7
’Mgosasurem Ker Awer’
7 Snonggaku Israel rari sena nfadwer fasaw kaku! Fyor simkei kwar ro sup Masir ma sismai fasaspar ro Soren Ḇerik ya, sne sena nadif si fa sfasnai kasumasa kuker sidisen dow sanandik ḇe Yahwe I. (Keluaran 15:1-21) Imḇape, fafisu sismai kandera nabor ro sup ḇeursḇa ma simgak faro snonggaku Kanaan sya, syowi kasumasa Allah kawasa Ḇyansine sfasnai ro randak anya nfadwer ḇe rari ḇefawi ḇekofen kasumasa ḇa. Sikofen kasumasa faro Allah ḇa snar sismai ḇaḇemkei kwar, imboi sḇuk sasar yoḇ I wer faro rosai skara sasar ḇe kankenem ḇefo kandera ine. Inja, sasurem iso rari ḇefasnaiḇair syowi ḇa faro rosai Yahwe fyasos kwar na. Inja, ikofen, ”Isof ro fafisu risai er ḇeḇarḇor ine nari sisasurem ker ḇe aya?”—Bilangan 14:27; 21:5.
it-2-IN 762 ¶3
Sampum, Sampampum
Sasurem. Rari sasurem ine nḇuk raryaḇ ḇa ma nafrur rusak. Snonggaku Israel sya insape sisae babo ro sup Masir rofyor sisasurem ḇe Yahwe I, sisewar ker sasar ro manfamyan Ḇyesi ḇefarkin si, Moses ma Harun su. (Kel 16:2, 7) Ḇarpur mura, roi sikofen ker na nafrur fa Moses iryaḇ werḇa ma dor fa imar mura. (Bil 11:13-15) Rari ḇesasurem ker ine na nafnai fa ḇefrur ker rariryansya simar. Yahwe myam roi ḇesasurem sine sikofen faro Moses ima kaku ya nfasnaiḇair sisampum Allah ḇaḇepaoik Ḇyedi. (Bil 14:26-30) Sibor simar snar sisewar ker sasar na.
Arasai Rur
it-2-IN 11 ¶7
Manna
Moḇ Nasnai Rai. Manna ”napyoper namnis ra ketumbar mor” ma ”nasnai” imnis damar bedolah, komam na ido imnis lilin ḇepyoper ma namnis ra mutiara. Kan na ido namnis ra ”kue srir madu na” ḇaido ”kue ḇemarnden srir mani na”. Segiling na kuker kilangan tangan ḇaido skuk na ro asri, manna ine sifnaw na ḇaido sifrur na ḇe kue ma srap na.—Kel 16:23, 31; Bil 11:7, 8.
22-28 MARET
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 13-14
”Kakyar Na Nafrur Komgak Ḇa”
w06-IN 1/10 17 ¶5-6
Simgak Ḇa snar Sna Kakyar ma Makakak faro Allah
5 Imboi, mampaf risuru, Yosua ma Kaleb, suryaḇ kaku fa susun ḇe Sup Ḇaḇeasas ya. Mamam suḇena ido, snonggaku Kanaan syama ”mamami faro ko”. ”Ḇekadaun si ibur si kwar, ma Yahwe ryous ko. Komgak awer faro si.” (Bilangan 14:9) Na Yosua ma Kaleb sufasnai raryaḇ ḇefamfnom monda ke? Na aroḇa ḇeri! Fnoḇek er ansi, sumam kaku kwar rariso Yahwe ifrur mamyai sup Masir ḇesambraḇ fnoḇek allah-allah sedi roro Kandera Risamfur. Ramnai, sumam rariso Yahwe ifrur fa Firaun ma sordade ḇyesi simbrur kam ro Soren Ḇerik ya. (Mazmur 136:15) Inja, makakak mampaf risamfrur ansi ma snonggaku ḇeso si sya nama nggaku ḇa. Yahwe dawos kuker sne ḇesneso, ”Isof ro fafisu risai na sikyar ḇe ayaḇa yafrur aḇyair kanandor nabor kwar rofandu si?”.—Bilangan 14:11.
6 Yahwe fyasnai ḇeri roi ḇefrur samswen ya—rari makakak er ansi sfasnai na nfasnaiḇair sna kakyar ḇa. Imbo, kakyar ma makak ḇa suḇeoser, iso ḇefnai fa manwawan Yohanes fyas roi ḇekur sidang Kristen ma mamamun rur ya, ”Ma kofrurkafyo supswan kuker kakyar koḇena.” (1 Yohanes 5:4) Baboine, snar kakyar ḇemnis ra Yosua ma Kalep sufasnai na, anggangginem ḇeḇye Karajan ine Saksi-Saksi Yahwe syadi ri yuta riwonem sisya sḇaryas na ro supswan ḇesiper, ḇesinan kwar sya ma romawa babo sya, ḇesambraḇ ma ḇeryar ḇa. Roi oso ḇaḇeri ḇepok fa ḇedwarek sordade ḇesambraḇ kaku sine.—Roma 8:31.
Arasai Rur
it-1-IN 740 ¶1
Sup Allah Ḇyuk Ḇe Israel
SUP Allah ḇyuk ḇe er Israel sya ipyum kaku. Rofyor Moses iwan mampaf sya fa spon er ansi insa smam ḇepon Sup Ḇaḇeasas ya ma sun bon ḇero diwan na, inja sun ara bon, delima, ma smar anggur ḇeba kaku oso inja snonggaku risuru sukamar na kuker ai fyor ya! Sisusu snar simgak ma sna kakyar ḇa raryano, sikofenḇair, ”Kaku ya sup ani ifo kuker susu ma madu.”—Bil 13:23, 27.
29 MARET–4 APRIL
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 15-16
”Wararer ma Wakyar Syadi Manggundaw Awer”
w11-IN 15/9 27 ¶12
Yahwe Myambir Au Ke?
12 Rarirya mboi, rofyor er Israel sisya ro marandan ḇe Sup Ḇaḇeasas, Korah kyara roi oso imnis ḇa ro moḇ sfasos er ansi raya. Mura ido, manfarkin ro 250 ḇese sya siwaira Korah i fa imbe sifrur fararwe. Korah ma ḇese sya sikyar Yahwe ’myambir’ si, ḇaido imarisen faro si. Sikofen yoḇ Moses i, ”Iḇye kwar mura, kawasa ansine kam sisren ma Yahwe isya rofandu si.” (Bil. 16:1-3) Sfasnai kaku ararer ya! Moses ikofen faro si, ”Yahwe nari ikofenḇair manseiso nya i.” (Wasya Bilangan 16:5.) Ras meser ya, Korah ma snonggaku ḇesowarpu i sya simar kame.—Bil. 16:31-35.
w11-IN 15/9 27 ¶11
Yahwe Myambir Au Ke?
11 Moses ma Korah suḇese kaku ro moḇ sufasnai syowi faro fasasos ma snemuk Yahwe ifrur na. Mamam suḇena nawyae Yahwe mamam Ḇyena faro su. Korah iso snonggaku Lewi kpu up ro Kohat, ma ismai syowi ḇeba nabore. Imnis raris, myam fasaspar er Israel sismai ro Soren Ḇerik ya, isaramper samamyai Yahwe ḇyuk faro snonggaku Israel ḇesouser ḇa ro Bon Sinai, ma syun ro snonggaku ḇemam faduru burua asas ya. (Kel. 32:26-29; Bil. 3:30, 31) Fyasnai souser ḇe Yahwe swaf taun ḇe taun kwar. Iso ḇefnai fa, snonggaku Israel ḇebor sya sesyowi i.
Arasai Rur
w98-IN 1/9 20 ¶1-2
Mam Ḇepon Roi Ḇefandun Kaku Na!
Yahwe myam ma fyandun kaku roi ine. ”Mura,” Refo ikofen, ”MANSEREN ikofen faro Moses i: ’Snonggaku ani na [”fandun fa”, NW] sehukum i fa imar.’” (Bilangan 15:35) Rosai ḇefnai fa Yahwe dun snemuk faro roi snon ine ifrur ya?
Ras riwonem naisya fa er ansi siryur aimun na ma smam fandun sena rupa ra roḇean, sansun, ma rum fa sḇarek ro na. Ras ḇefik ya fandun fa sḇuk na faro fandun rohani sena. Siryur aimun nama roi ḇesasar risyaḇa, imboi na nsasar fyor sepake oras fandun fa sḇuk fa sisyom ḇe Yahwe fa sikfrur fandun ani. Snonggaku Kristen sro baḇ Sasoser Moses ḇa kwar rariryano, roi sismai nane nḇuk farkarkor ḇe ko insama ido komam ḇepon roi ḇefandun syadi na ro baboine?—Filipi 1:10.
5-11 APRIL
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 17-19
”Nari Yafasos Fandandun Bena”
w11-IN 15/9 13 ¶9
Be Yahwe I fa Nwa ḇe ”Ḇar” Bedi Ke?
9 Mgomam snonggaku Lewi sya pan, sakna rarwas sup ani fa snaḇe pusaka ḇa. Smam ḇepon farsamsyom ḇe Yahwe I. Inja, faro fandun sena ro ras-ras, sisnefer ḇe Yahwe I, ḇekofen ḇe si, ”Aya iso ḇar mgoḇedi.” (Bil. 18:20) Sakfarmyan ro bait imnis imam ma snonggaku Lewi sya ḇa rariryano, bisa koso raryaḇ senane, kokyar Yahwe na myam roi kofandun na. Fyor kofanam syadi ḇe papupes ani, fandun syadi wer ḇe ko fa kokyar snar Allah syambraḇ fa myam faduru ko.—Pny. 13:17.
w11-IN 15/9 8 ¶4
Yahwe Iso ’Ḇar Ayedi’
4 Rosai knam ro fararur ani faro snonggaku Lewi sya? Yahwe ikofen nari ḇye ”ḇar” sedi knam ya iso nari saksmai saprop ḇa imḇape sna syowi ḇeba ro fararmyan ḇepyum kaku. ”Ḇaḇeimam Yahwe Ḇyedi” iso sna ḇe pusaka. (Yos. 18:7) Roi Bilangan 18:20 dawos na nfasnaiḇair snar roi ani nari nafnai fa sesabarar ḇa. (Wasya Bilangan 18:19, 21, 24.) Fandun fa sḇuk ḇe snonggaku Lewi sya ”peser rikyor ro kawasa Israel fa sna ḇe pusaka, ma ḇaḇyak faro fararmyan simbran na”. Nari sismai peser ri 10 ro rosai sker na ma ro aiwan ḇebor syadi wer ro snonggaku Israel sya. Mura, snonggaku Lewi sya fandun fa sḇuk peser risamfur ro rosai sismai na, ”ḇar ḇepyum syadi na”, fa siksaramper ḇaḇeimam ya. (Bil. 18:25-29) Sḇuk ḇe imam sya kako ”farsarser ḇesren nakam” snonggaku Israel sya sfarser ḇe Allah ro rum ari. Inja, imam sya na sikyar snar Yahwe nari fyasos roi sfandun na.
Arasai Rur
g02-IN 8/6 14 ¶2
Karumasen—Roi Ḇemaeja Kaku
Karumasen kako ḇyeaḇyair faro payamyum ma roi ḇekain fyoro. Iso ḇefnai fa, ḇaḇeasas sifrur ro Refo sap na ḇe ”ḇaḇeasas karumasen”, ma snonggaku ḇefrur ḇaḇeasas nane sya san kayam roḇean oso, srir karumasen na, fa nḇeaḇyair faro na. (Bilangan 18:19) Ro baḇ Sasoser Moses, karumasen ine srir na ro farsarser aiwan ro rokef farsarser ya, kofawi ine ḇyeḇair ḇe ḇaḇemkei ro roi ḇeḇyeḇa ḇaido sananarem ya.
12-18 APRIL
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 20-21
”Kofasnai Sne Ḇemayar Fafisu Koḇeḇirḇar”
Kofasnai Sne Ḇemayar ma Kofrur Yahwe Imarisen
19 Nari kobinkwanbur ro kofrur sasar ker. Kokarapan Moses i. Fyasnai sne ḇemayar ma ifrur Yahwe imarisen fafisu taun ḇebor kam. Ḇape, fanam taun ḇe 40 fyor snonkaku Israel sya sifrur marandan ro moḇ ḇeursḇa, Moses fyasnai sne ḇemayar werḇa. Fafisu ya, srar ḇyedi imar ma sikram i ro Kades. Rya srar ḇyedine iso ḇefaspar i rofyor smun kapira ḇero Masir sya. Ma kirine snonkaku Israel sya sisasurem wer ḇo soḇe Moses myam faduru mnis si ḇa. Ro fafisu ine, ”sfamfaḇri kuker Moses” snar sna war fa sinem ḇa. Yahwe ḇyuk papoik ḇe Moses i kwar fa ifrur mujisat ḇebor ma Moses fyasnai saswar ḇefandun mankunḇa fyor fyarkin er ansi ro swaf kawan kwar. Mboi, kawasa ansine sisurem snar war na monda ḇa, ḇape Moses i kako. Fyor simbrow snar sna war fa sinem ḇa, sḇuk sasar ya ḇe Moses i.—Bil. 20:1-5, 9-11.
Kofasnai Sne Ḇemayar ma Kofrur Yahwe Imarisen
20 Moses imsor fafayaḇa ma fyasnai sne ḇemayar werḇa. Yahwe iwan i kwar fa dawos ḇe karui fofen ya, ḇape Moses dawos kuker fafafyaf ḇe snonkaku sya ma doḇe nari iso ḇefrur mujisat ya. Ramnai, ḇyuk ankyon ḇyedi fa ḇyukikuk karui ani rarwan risuru ma war na nasasyar nabor kaku. Ararer ma masasor nafrur Moses i fa ifrur sasar ḇeba kaku. (Mz. 106:32, 33) Knik monda mboi Moses fyasnai sne ḇemayar ḇa. Iso ḇefnai fa, Moses daksun ro Sup Ḇeḇeasas ya ḇa.—Bil. 20:12.
21 Ro farfyar ine, kosmai farkarkor ḇepyum kaku. Oser ya, fandun fa koḇesewar pdef fa kofasnai sne ḇemayar. Komnai koper ido, fasaw kaku na kararer ko, mura kawos, ma kofrur roi ḇeyun roioḇa. Ḇesuru, fafisu koḇeḇirḇar ido, na samswen fa kofasnai sne ḇemayar ya pdef. Inja, iba syadi fyor koro fafisu ḇeradine kako, fandun fa kosewar fa kofasnai sne ḇemaya.
w09-IN 1/9 19 ¶5
Mankara Ḇekifepen ro Rosai Ḇekaku Na
Ḇepon ya, Allah ḇyuk parenta ḇe Moses i fa dawos faro kawasa ansi ḇa, oso wer ikofen si ḇe ḇesampampum ḇa. Ḇesuru ya, Moses ma Harun susandik Allah ḇa. ”Mgofasren . . . Aya ḇa,” wos ḇerama ro Allah. (Mnuk 12) fyor ikofen ”fandun fa nusae war”, imnis ra Moses ikofen i ma Harun su—mboi Allah ḇa—ḇefasos war ani roro mujisat. Ḇekyor ya, samamyai ḇyuk na imnis kaker ḇepondi na. Allah ḇyefa syos ḇesampampum sya saksun ro sup Kanaan ḇa, inja ifrur roi ḇemnis faro Moses ma Harun su. (Bilangan 14:22, 23) Ḇefyak ya, Moses ma Harun suiso manfarkin Israel. Mansei ḇesmai fakamamar nabore, nari Allah dor nabor kako ro i.—Lukas 12:4.
Arasai Rur
w14-IN 15/6 26 ¶12
Koso Moḇ Yahwe Myam Naek Srar Koḇesi Sasar Sena
12 Yahwe bisa ḇyuk samamyai ḇe Harun i ḇeri faro sasar ifrur na. Ḇape, Yahwe fyawi fyorno ido Harun iryar ḇa, ima mbroḇ risyaḇa. Ifrur sasar snar isya ro fafisu ḇesamswen ma iso wos ḇeḇyeḇa na. Imḇape, Harun imarisen fa ikofenḇair sasar ḇyena ma ryir fa Yahwe isoneki. (Kel. 32:26; Bil. 12:11; 20:23-27) Harun iswar Yahwe I ma imbror. Inja, Yahwe ḇyuk ampun ḇe i. Iso ḇefnai fa, taun-taun ḇarpur mura, Harun ma kina ḇyesi siswarepen kaker si ḇe Yahwe manfamyan Ḇyesi ḇesouser.—Mz. 115:10-12; 135:19, 20.
19-25 APRIL
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 22-24
”Yahwe Fyadwer Fafras ḇe Barakas”
bt-IN 53 ¶5
Kofasnaiḇair ”Anggangginem Ḇeḇye Ḇekur Yesus I”
5 Baboine, imnis raris abad randak ya, ḇaḇewayam ipok ifrur mnai ḇaḇeḇaryas Allah kawasa Ḇyesi sifrur na ḇa. Sidif snonggaku Kristen fa sepinda ro moḇ oso ḇe moḇ ḇese—ro bui ḇaido sup ḇese—roi ine ifrur fa snonggaku ḇero moḇ ḇebabo wer sifawi angginem Karajan ine. Imnis ra, fafisu Perang Dunia II, Saksi-Saksi Yahwe sḇuk kesaksian ḇepyum ro kamp-kamp konsentrasi Nazi. Snonggaku Yahudi ḇesrow kuker Saksi Yahwe ḇero diwansya fyawar, ”Ḇaḇefarmgu ro Saksi Yahwe ḇesmai ro bui ansine nḇuk kakyar ḇe aya snar kakyar senama neknam ro Refo ya—inja aya kako yakḇe Saksi Yahwe.”
it-1-IN 810 ¶2
Sawo, Ḇesawo
Ḇesawo snar sisampum Yahwe I. Nabi Bileam ḇenawnower ani imarisen ḇyardi fa isampum Israel insama ismai ḇaḇyak ro Balak, snonggaku Moab raja sedi, ḇape Yahwe fyadwer na ma idwarek roi imbe ifrur ya. Ḇekur Bileam i, manwawan Petrus fyas snar ”rofyor keledai ḇeḇeawer dawos imnis mkaren snonkaku ma idwarek nabi ḇefawiroyoḇa ani”. Faro rosai ḇekur Bileam ine, manwawan Petrus ḇyepake wos Yunani pa·ra·fro·niʹa, ḇefasnaiḇair ḇe snonggaku ”ḇefawiroyoḇa.”—2Ptr 2:15, 16; Bil 22:26-31.
Arasai Rur
w04-IN 1/8 27 ¶2
Farkarkor Ḇefandun ro Syap Bilangan
22:20-22—Rosai ḇefnai fa Yahwe imsor faro Bileam i? Yahwe ikofenḇair ḇe Bileam i snar ifras awer snonggaku Israel sya. (Bilangan 22:12) Mara boi, nabi ani rya fnoḇek Balak manfamyan ḇyesi fa ifras Israel. Bileam imbe ifrur marisen raja Moab ma imarisen ismai ḇaḇyak ro i. (2 Petrus 2:15, 16; Yudas 11) Rofyor sidif Bileam i fa ḇyebok kawasa Israel sya ḇo ifras awer si, syewar snonsnon ro raja i ma ikofenḇair insama ido binkbor ḇesyom Baal sya sesifa sawninyan ḇar snon Israel sya. (Bilangan 31:15, 16) Inja, roi ḇefnai fa Allah imsor Bileam iso rari ḇeyanfambram ma ḇeḇarḇor ro nabi ani.
26 APRIL–2 MEI
ARASAI ḆERO REFO | BILANGAN 25-26
”Roi Snonggaku Oso Ifrur Bisa Nun Payamyum ḇe Ḇesesya Ke?”
”Pampum Fararur Farḇuk Ḇemnis Ḇa Na!”
SNONKAKU ḇesarfarfer oso na syewar ara ḇesrow fa syarfer in imarisen na. Ryo moḇ ḇesrow kaku kwar ido, na ryir sarfer ḇyena ma kyain iwaf rawo in ya dan ara ḇyena. In oso dan ara ḇyena kwar ido, na pyaw sarfer anya ḇeri insama gomora ani kyur ro swardip ḇyeja, mura pyos na.
2 Kosasor ko ḇa ido, na komnis ra in ani. Rupa ra kawasa Israel ro fafisu naiwara. Sḇarek ro Sup Ḇeursḇa ro Moab rofyor sisya imbe sifyafer kwar ro Sup Ḇaḇeasas ya. Raja ḇero Moab ikofen yoḇ Bileam i ḇo doḇe ifrowes snonkaku Israel sya fa sismai fafras ido, nari ḇyuk pipi nabor ḇe i. Mura, Bileam isrow nyan fa snonkaku Israel mankunsi siso ḇefnai fafras ani. Kyinfir ara ḇesrow kaku. Inja, iwan binkbor Moab sya fa sra sifrowes snon Israel sya ro moḇ sḇarek roro ya.—Bilangan 22:1-7; 31:15, 16; Fasasna 2:14.
”Pampum Fararur Farḇuk Ḇemnis Ḇa Na!”
4 Rosai ḇefnai fa snonkaku Israel sya sisapi ro Bileam ara ḇyenane? Kukro skara marisen mankun sena ḇardi ma sḇefnder roi ḇebor Yahwe ifrur faro si kwar na. Roi nabor naisya ḇefnai fa snonkaku Israel sya sisouser faro Sinan I. Yahwe ḇyuk ḇaḇemkei ḇe si ro ḇaḇewomen ro sup Masir, ḇyuk anan faro si ro moḇ ḇeursḇa, ma dun pyum si fa sfanam kwar ro Sup Ḇaḇeasas ya. (Ibrani 3:12) Rarirya ḇesyaḇo, sisapi ro farawrowes fa sifrur fararur farḇuk. Manwawan Paulus fyas, ”Koma kofrur awer farbuk imnis ḇar ḇebaya moḇ sifrur raya.”—1 Korintus 10:8.
Arasai Rur
it-1-IN 341 ¶3-4
Dwas
Inja, moḇ sirwas saprop na faro keret-keret ansi neknam ro roi risuru suine: bon ro sisawen onde, ma barbor ro keret oso. Roi sifrur ine insama sikmam kara moḇ keret oser-oser na sḇarek ro na, isoine ro ḇar ro sup ani, imnis ra ro ḇar utara ḇaido selatan, timur ḇaido barat, ro moḇ ḇepyom ḇero ḇande na, ḇaido ro moḇ ḇeḇe bon na. Yahwe iso na ḇeyun snemuk faro onde sisawen na, ine insama ido keret na oser-oser sawos nabor awer ma simasasor ḇa. (Ams 16:33) Rarirya, Allah iso ḇeyap moḇ faro keret na imnis kuker ḇardadi ikofen ḇepon kwar faro sinan ḇepon sedi Yakub i rofyor imar ḇaim ya, imnis ḇeḇefas ro Kejadian 49:1-33.
Rofyor onde sisawen nḇuk aḇyair moḇ faro keret oso kwar ido, nari skur baba ro moḇ ani imnis roi risuru suine: barbor ro keret oso. ”Fandun fa mgorwas sup ani ḇe mgo imnis onde mgosawen faro kina mgoḇena oser-oser. Faro ḇena kawasa ḇeborsya fandun fa mgoḇuk nabor syadi wer ḇe si, ma faro ḇeborḇa sya mgoḇe saprop sismai na fa nabor awer. Moḇ ḇeḇair ro onde sisawen faro i, iso nari ismai na.” (Bil 33:54) Moḇ randak sawos namuk kwar roro onde sisawen na nambran pdef, imboi nari smam kaḇer na wer imnis baba ro rarwas sup snaḇe pusaka ine. Rarirya, rofyor moḇ faro keret Yehuda iba syadi ido, ḇar ro moḇ senane nari sirwas na ma sḇuk na ḇe keret Simeon.—Yos 19:9.