SAM MOA SAVE
?Baebol i Talem Wanem Long Saed Blong Divos Mo Fasin Blong Seraot?
Jeova i wantem se olgeta we oli mared oli holem promes we oli mekem finis. Taem Jeova i mekem mared blong faswan man mo woman, hem i talem se: “Man . . . i mas go joen wetem woman blong hem, nao tufala bambae i kam olsem wan bodi nomo.” Jisas Kraes i talem tok ya bakegen, mo hem i ademap smol moa, i se: “From we God i joenem tufala olsem, man i no mas brekem mared blong tufala.” (Jenesis 2:24; Matiu 19:3-6) Taswe, long tingting blong Jeova mo Jisas, mared i wan promes we i stap oltaem, gogo kasem we wan long tufala i ded. (1 Korin 7:39) From we mared i wan tabu plan we Jeova i stanemap, divos i no wan smol samting nomo. Blong talem stret, Jeova i no laekem nating divos we i no stanap long stret risen we Baebol i givim.—Malakae 2:15, 16.
?Wanem risen we Baebol i talem se man mo woman i save divos from? Jeova i no laekem nating fasin blong mekem i krangke long waef no long hasban blong hem, mo fasin blong slip olbaot tu. (Jenesis 39:9; 2 Samuel 11:26, 27; Ol Sam 51:4) Tru ya, hem i luk se ol nogud fasin ya oli doti we oli doti bitim mak, taswe hem i letem se man mo woman tufala i save divos from samting ya. (Blong save wanem nao ol nogud fasin ya, lukluk Japta 9, haf 7 long buk ya.) Jeova i givim raet long hemia we i no mekem rong, blong i jusum sipos bambae hem i stap wetem hasban no waef blong hem we i mekem nogud, no sipos bambae hem i mekem divos long hem. (Matiu 19:9) Taswe, sipos hemia we i no mekem rong i jusum blong mekem divos, hem i no mekem wan samting we Jeova i agensem. Be Kristin kongregesen bambae i no pulum man ya no woman ya blong mekem divos. Nogat. Maet from sam risen, hemia we i no mekem rong bambae i jusum blong stap wetem narawan we i mekem nogud, antap moa sipos narawan ya i rili tanem tingting blong hem from sin we hem i bin mekem. Nomata se i olsem wanem, ol wanwan man mo woman oli mas mekem prapa desisen blong olgeta, sipos bambae oli mekem divos from risen we Baebol i talem no nogat. Mo biaen, oli mas akseptem frut we i kamaot from.—Galesia 6:5.
Sam Kristin we oli stap kasem trabol we i strong bitim mak, oli tekem desisen blong seraot no mekem divos long hasban no waef blong olgeta, nating se hasban no waef ya i no mekem nogud wetem narafala. Sipos i olsem, Baebol i talem se, “hem i mas stap olsem nomo, i no mared bakegen. No sipos no, bambae i mas kambak blong joen gud bakegen” long man no long woman blong hem. (1 Korin 7:11) Kristin ya i no gat raet blong lukaot wan narafala blong mared wetem. (Matiu 5:32) Traem tingbaot wanem ol bigfala trabol we samfala oli save seraot from.
Man i no wantem givim samting we famle blong hem i nidim. Sipos hasban i no wantem givim ol samting we famle blong hem i nidim, nating se hem i naf blong wok, famle i save kam pua tumas mo i sot long plante samting. Baebol i talem se: ‘Man we i no wantem lukaot long famle blong hem, hem i soemaot we hem i no moa holem fasin blong bilif. Hem i stap longwe moa long God, i winim man we i no bilif nating.’ (1 Timoti 5:8) Sipos man olsem i no wantem jenisim fasin blong hem, woman blong hem i mas mekem desisen sipos bambae hem i go long kot blong seraot, blong bambae hem i save lukaot gud long hem wan mo ol pikinini blong hem. Mo tu, sipos man ya i Kristin, ol elda bambae oli lukluk gud long fasin blong man ya we i no wantem givim ol samting we famle blong hem i nidim. Kongregesen i save putumaot wan man we i no wantem lukaot long famle blong hem.
Raf fasin bitim mak. Maet wan man i kilim nogud woman blong hem gogo helt blong woman ya i kam nogud mo laef blong hem i stap long denja. No maet woman i mekem olsem. Sipos hemia we i mekem nogud i wan Kristin, ol elda long kongregesen oli mas lukluk long bisnes ya. Kongregesen i save putumaot wan man no wan woman we oltaem i faerap long kros mo i stap kilim hasban no waef blong hem.—Galesia 5:19-21.
Blokem wosip fulwan. Maet hasban no waef i traehad oltaem blong blokem narawan fulwan blong i no mekem trufala wosip, mo maet i traem blong fosem hem tu blong brekem loa blong God. Taem samting ya i hapen, narawan i mas skelem sipos rod blong ‘obei long God fastaem long man’ i blong mekem wan samting folem loa blong seraot.—Ol Wok 5:29.
Sipos wan mared man no woman i fesem wan long ol bigfala trabol ya antap, i no mas gat wan long yumi we i tok long hem, blong i seraot long hasban no waef blong hem we i mekem i rong. Ol Kristin fren we oli gat tingting blong God, mo ol elda, oli save givim help mo advaes we i stanap long Baebol, be olgeta tu oli no save evri smosmol samting long laef blong wan hasban mo waef blong hem. Jeova nomo i save luk ol samting ya. Sipos wan Kristin waef i kasem wan smol problem long famle, nao i giaman se hem i wan bigfala trabol from we hem i wantem seraot long man blong hem, woman ya i no stap ona long God mo long plan blong mared. Sem mak long wan Kristin hasban we i mekem fasin olsem. Jeova i save sipos wan long tufala i wokem plan ya from we hem i wantem seraot nomo long narawan, nating se hem i traem haedem tingting blong hem. Yes, ‘olgeta samting oli stap long klia ples nomo, stret long fes blong God. Mo long fes blong hem nomo, yumi evriwan i mas talemaot ol fasin blong laef blong yumi.’ (Hibrus 4:13) Be sipos i tru se i gat wan trabol we i denja tumas mo i stap gohed nomo, i no mas gat wan long yumi we i tok agens long desisen blong wan Kristin blong seraot long man no woman blong hem, sipos hem i luk se i no gat narafala rod. Long en blong bisnes ya, “yumi evriwan i mas stanap long fes blong God, blong hem i jajem yumi.”—Rom 14:10-12.