I Stret Nomo We Ol Kristin Woman Oli Kasem Respek Mo Ona
“Ol hasban, yufala i mas stap wetem ol waef blong yufala, . . . folem fasin ya we yufala i savegud olgeta. Mo yufala i mas givim ona long olgeta from we oli woman, oli no strong olsem man.”—1 PITA 3:7, NW.
1, 2. (a) ?Storeyan blong Jisas wetem woman Sameria kolosap long wel, i mekem wanem tingting i kamaot, mo from wanem? (Lukluk futnot.) (b) ?From we Jisas i prij long woman Sameria ya, hem i soemaot wanem?
LONG en blong yia 30 K.T., long medel dei, Jisas i stap sidaon kolosap long wan olfala wel we i no longwe tumas long taon ya Saeka. Long ples ya, hem i soemaot tingting blong hem long saed blong fasin we ol man oli mas mekem long ol woman. Long moning, hem i bin wokbaot long ol hil blong Sameria, mo taem hem i kasem wel ya, hem i taed, i hanggri, mo i tosta. Hem i stap sidaon, nao wan woman Sameria i kam blong kasem wora. Jisas i talem long hem, i se: “Yu givim smol wora long mi.” Ating woman ya i sapraes mo i lukluk strong long hem. Hem i talem se: “!Man! Yu yu wan man Isrel. Mi mi wan woman Sameria. ?Olsem wanem yu askem smol wora long mi olsem?” Biaen, taem ol disaepol blong hem oli kambak long taon we oli go pem kakae long hem, oli sek bigwan, taem oli luk we Jisas i stap ‘toktok wetem wan woman.’—Jon 4:4-9, 27.
2 ?Wanem samting i pusum woman ya blong askem wan kwestin olsem? mo ?From wanem ol disaepol oli sapraes? Hem i wan woman Sameria, mo ol man Jyu oli no joen nating wetem ol man Sameria. (Jon 8:48) Be, i mas gat wan narafala samting tu we i mekem olgeta oli sapraes olsem. Long taem ya, kastom blong ol tija blong Loa i agensem fasin ya we man i toktok long wan woman long pablik ples.a Be, long klia ples nomo, Jisas i prij long woman ya we i gat gudfala hat. Antap long samting ya, hem i talemaot long woman ya se hem i Mesaea. (Jon 4:25, 26) Long fasin ya, Jisas i soemaot se hem i no stap folem ol kastom we oli no stanap long Baebol, olsem ol kastom ya we oli daonem ol woman. (Mak 7:9-13) Long defren fasin, olgeta samting we Jisas i mekem mo i tijim, i soemaot se ol man oli mas gat ona mo respek long ol woman.
Fasin We Jisas i Mekem Long Ol Woman
3, 4. (a) ?Jisas i mekem wanem taem wan woman i tajem klos blong hem? (b) ?Jisas i soemaot wanem gudfala eksampel long ol Kristin man, antap moa long ol elda?
3 Kaen fasin mo fasin sore we Jisas i soem long ol narafala man, i kamaot klia long fasin we hem i mekem long ol woman. Wan eksampel: Wan woman i stap lukaot Jisas long wan hif blong man, from we sik blong woman i stap long hem oltaem we i neva spel long 12 yia. Loa i talem se wan we i sik olsem, hem i doti, taswe woman ya i no mas stap kolosap long plante man olsem. (Levitikas 15:25-27) Be, from we hem i harem nogud tumas long sik ya, hem i traem blong gotru long medel blong ol man ya blong kam kolosap long Jisas. !Taem hem i jes tajem klos blong Jisas, wantaem nomo, sik blong hem i finis! Nating se Jisas i stap go long haos blong Jaeras, we gel blong hem i sik bigwan, hem i stop. Hem i filim se paoa i goaot long hem, nao i lukraon blong faenemaot hu i bin tajem hem. Ale, woman ya i kam mo i foldaon long fored blong hem we i stap seksek. ?Olsem wanem? ?Jisas i tok strong long woman ya from we hem i stap wetem bigfala hif ya blong ol man, no from we hem i tajem klos blong hem we i no askem fastaem? No gat, hem i mekem narafala fasin olgeta. Woman ya i luksave se Jisas i gat sore mo i kaengud. Jisas i talem se: “Dota blong mi, yu no fraet. Bilif blong yu i mekem yu yu gud bakegen.” I no gat wan narafala taem we Jisas i singaotem wan woman stret se “dota blong mi.” !Ating tok ya i rili mekem woman ya i haremgud!—Matyu 9:18-22; Mak 5:21-34.
4 Jisas i no tingbaot ol toktok nomo we oli raetem long Loa. Hem i kasem save long trufala mining we i stap biaen long ol toktok ya, mo hem i luksave nid blong soem fasin sore mo kaengud fasin. (Skelem Matyu 23:23.) Jisas i luk se sik woman ya i harem nogud tumas, mo hem i tingbaot se bilif nao i pusum hem. Long taem ya, Jisas i soem wan gudfala eksampel long ol Kristin man, antap moa long ol elda. Sipos wan Kristin sista i kasem sam problem long laef blong hem, no hem i kasem wan traem no hadtaem, ol elda oli mas traem blong no lukluk nomo long ol toktok mo fasin we oli kamaot. Oli mas tingbaot ol samting long laef blong hem, mo ol tingting we oli pusum hem. Taem oli lukluk dip olsem, maet oli luksave se oli nidim blong soemaot longfala tingting, traem kasem save moa long tingting blong hem, mo soem fasin sore, i bitim we oli givim advaes mo stretem hem.—Proveb 10:19; 16:23; 19:11.
5. (a) ?Olsem wanem ol woman oli stap kalabus long ol kastom blong ol tija blong Loa? (Lukluk futnot.) (b) ?Hu ya ol faswan we oli luk mo givim wetnes long saed blong Jisas we i laef bakegen?
5 Ol woman we oli laef long taem we Jisas i stap long wol ya, oli kalabus long ol kastom blong ol tija blong Loa, taswe oli no gat raet blong givim wetnes long ol samting we oli luk.b Tingbaot samting we i hapen smoltaem afta we Jisas i laef bakegen long ded, long moning blong Naesan 16, 33 K.T. ?Hu i faswan blong luk Jisas we i laef bakegen long ded, mo blong givim wetnes long ol narafala disaepol se Masta blong olgeta i girap finis? Hemia ol woman we oli bin stanap i no longwe long ples we oli nilim Jisas long pos, mo we oli bin stap long ples ya gogo hem i ded.—Matyu 27:55, 56, 61.
6, 7. (a) ?Jisas i talem wanem long ol woman we oli kam stanap kolosap long hol blong ston? (b) ?Ol disaepol blong Jisas we oli man, oli mekem wanem taem oli harem tok blong ol woman ya, mo yumi lanem wanem samting from?
6 Long faswan dei blong wik, long eli moning, Meri Magdala mo sam narafala woman, oli go long hol blong ston ya we oli berem Jisas long hem, oli karem sam lif we oli gat gudfala smel mo sam pomad, blong putum long bodi blong Jisas. Taem oli faenem we hol long ston ya i emti, Meri i ron i go blong talemaot long Pita mo Jon. Ol narafala woman oli stap. I no longtaem biaen, wan enjel i kamtru long olgeta, mo i talem long olgeta se Jisas i girap finis. Enjel ya i talem long olgeta i se: ‘Yufala i go kwik, yufala i talemaot long ol man blong hem.’ Taem ol woman ya oli spid i go blong talemaot nyus ya, Jisas hem wan i kamtru long olgeta. Hem i talem long olgeta se: ‘Yufala i go talem long ol brata blong mi.’ (Matyu 28:1-10; Mak 16:1, 2; Jon 20:1, 2) Meri Magdala, we i sore tumas mo i stap krae, i no save se enjel i kamtru long ol narafala woman, nao hem i gobak bakegen long hol blong ston ya we i emti. Jisas i kamtru long hem long ples ya, mo afta we Meri i luksave hem, Jisas i talem se: “Yu go luk ol brata blong mi, yu talem long olgeta se, ‘Hem i talem se “Mi mi stap go antap long hemia we i Papa blong mi mo Papa blong yufala tu, we i God blong mi mo i God blong yufala tu.” ’ ”—Jon 20:11-18; skelem wetem Matyu 28:9, 10.
7 Sipos Jisas i wantem, hem i save kamtru fastaem long Pita, Jon, no wan narafala man we i wan disaepol blong hem. Be no, hem i jusum blong mekem i gud long ol woman ya. Hem i kamtru long olgeta fastaem, afta we hem i laef bakegen long ded. Mo hem i jusum olgeta, blong oli talemaot long ol disaepol blong hem, we oli ol man, se hem i laef bakegen. ?Ol man oli mekem wanem taem oli harem tok blong olgeta? Store i talem se: “Ol aposol oli harem tok ya olsem tok olbaot nomo, nao oli no bilif long olgeta.” (Luk 24:11) Ating oli no bilif long ol tok ya from we ol woman nao oli talemaot. Sipos i olsem, biaen oli kasem plante pruf se Jisas i laef bakegen long ded finis. (Luk 24:13-46; 1 Korin 15:3-8) Tede, ol Kristin man oli waes sipos oli lesin long tingting blong ol sista blong olgeta long saed blong speret.—Ridim Jenesis 21:12.
8. ?Long ol fasin we Jisas i mekem long ol woman, hem i soemaot wanem?
8 I rili tajem hat blong yumi taem yumi luk fasin we Jisas i mekem long ol woman. Oltaem hem i tingbaot olgeta, mo fasin blong hem i stretgud oltaem wetem ol woman. Hem i neva leftemap olgeta tumas, be hem i neva mekem olsem we oli nating nomo tu. (Jon 2:3-5) Hem i no agri nating wetem ol kastom blong ol tija blong Loa, we oli daonem ol woman gogo oli harem se oli no gat raet blong kasem respek long narafala. Mo tu, ol kastom ya oli mekem Tok blong God i olsem nating nomo. (Skelem Matyu 15:3-9.) Taem Jisas i givim ona mo respek long ol woman, hem i soemaot stret, wanem nao tingting blong Jeova God long saed blong fasin we ol man oli mas mekem long ol woman. (Jon 5:19) Mo tu, Jisas i soemaot wan nambawan eksampel we ol Kristin man oli save folem.—1 Pita 2:21.
Ol Tijing blong Jisas Long Saed Blong Ol Woman
9, 10. ?Olsem wanem Jisas i soem se hem i no agri wetem ol kastom blong ol tija blong Loa long saed blong ol woman? ?Hem i talem wanem afta we ol Farisi oli askem kwestin long saed blong divos?
9 Jisas i pruvum long ol fasin blong hem se ol kastom blong ol tija blong Loa oli no stret, mo i soem respek long ol woman. Be hem i go moa, i pruvum long ol tijing blong hem tu. Olsem wan eksampel, tingbaot olgeta samting we hem i tijim long saed blong divos, mo fasin blong stilim man no woman blong narafala.
10 Sam man oli askem wan kwestin long Jisas long saed blong divos, se: “?I stret long loa blong yumi blong man i mekem divos long woman blong hem, from evri tok we man i talem, no i no stret olsem?” Folem store we Mak i raetem, Jisas i ansa se: “Man we i mekem divos long woman blong hem, [be woman ya i no bin slip wetem narafala man], nao biaen i mared bakegen long wan narafala woman, hem i mekem sin ya, we i mekem i krangke long stret woman blong hem. Mo woman tu we i mekem divos long man blong hem, nao biaen i mared long wan narafala man, hem tu i mekem sin olsem.” (Mak 10:10-12; Matyu 19:3, 9) Ol klia tok ya oli soemaot respek long raet blong ol woman blong kasem ona. ?Olsem wanem?
11. ?Tok ya blong Jisas, “be woman ya i no bin slip wetem narafala man” i soemaot wanem long saed blong mared?
11 Faswan samting, long ol tok ya “be woman ya i no bin slip wetem narafala man” (we yumi save faenem long Gospel blong Matyu), Jisas i soemaot se i no stret blong tingbaot mared olsem wan samting nating, no blong brekem mared from wan smol samting nomo. Ol tija blong Loa, oli talem se wan man i save divos from wan smol samting nomo, olsem taem waef blong hem i spolem wan kakae, no taem waef blong hem i toktok wetem wan man we hem i strenja. !Mo tu, man i gat raet blong mekem divos long waef blong hem, sipos hem i faenem wan woman we long ae blong hem, i naes moa bitim woman blong hem! Wan man blong mekem dip stadi long Baebol i talem se: “Taem Jisas i toktok olsem, hem i . . . sapotem ol woman, from we hem i stap traem blong mekem ol man oli tinghae long fasin blong mared bakegen, olsem we i stret blong mekem.” Yes, mared i blong joenem tufala tugeta blong olwe, wan fasin we i save mekem woman i harem se hem i stap sef.—Mak 10:6-9.
12. ?Taem Jisas i talem se “mekem i krangke long stret woman blong hem,” hem i stap talem wanem nyufala tingting?
12 Seken samting, taem Jisas i talem tok ya, “mekem i krangke long stret woman blong hem,” hem i talem wan nyufala tingting we ol kot blong ol tija blong Loa oli no agri wetem—tingting ya se wan hasban i mekem i krangke long waef blong hem. The Expositor’s Bible Commentary i eksplenem se: “Ol tija blong Loa blong ol man Jyu, oli talem se, wan woman we i slip wetem narafala man, i mekem i krangke long hasban blong hem. Mo wan man we i slip wetem woman blong narafala man, i mekem i krangke long man ya. Be wan man i neva save mekem i krangke long woman blong hem, nomata wanem samting hem i mekem. Nao, taem Jisas i soem se tufala evriwan i mas obei long semfala loa, hem i leftemap ol woman mo raet blong olgeta blong kasem respek.”
13. ?Long saed blong divos, olsem wanem Jisas i soemaot se folem Kristin fasin, i gat wan rul nomo long ol man mo ol woman tugeta?
13 Namba tri samting, taem Jisas i talem tok ya, “woman tu we i mekem divos long man blong hem,” hem i soem se wan woman i gat raet blong mekem divos long hasban blong hem, sipos hem i slip wetem narafala woman—wan fasin we ol man Jyu aninit long loa oli save long hem, be oli no mekem plante.c Oli talem se, “wan man i save mekem divos long woman blong hem nating sipos woman ya i agri no i no agri, be wan woman i save mekem divos long man blong hem sipos man i agri nomo.” Be, Jisas i soemaot se, folem Kristin fasin, wan rul nomo i stret long ol man mo ol woman tu.
14. ?Jisas i soemaot wanem long ol tijing blong hem?
14 Ol tijing blong Jisas oli soemaot klia we hem i kea mo i tingbaot ol woman bigwan. Taswe, i isi blong kasem save from wanem nao sam woman oli rili laekem Jisas, mo oli yusum ol samting we oli gat blong givim ol samting we hem i nidim. (Luk 8:1-3) Jisas i talem se: “Ol tok ya we mi stap tijim ol man long hem, oli no blong mi nomo, oli kamaot long hemia we i sanem mi.” (Jon 7:16) Tru long olgeta samting we Jisas i tijim, hem i soemaot fasin blong Jeova, we hem i kaen mo i tingbaot ol woman.
“Yufala i Mas Givim Ona Long Olgeta”
15. ?Aposol Pita i raetem wanem long saed blong fasin we ol hasban oli mas mekem long waef blong olgeta?
15 Aposol Pita i luk wetem prapa ae blong hem, fasin we Jisas i mekem long ol woman. Wetem fasin lav, samwe long 30 yia biaen, Pita i givim advaes long ol waef. Nao biaen, hem i raetem se: “Ol hasban, yufala i mas stap wetem ol waef blong yufala long sem fasin, folem fasin ya we yufala i savegud olgeta. Mo yufala i mas givim ona long olgeta from we oli woman, oli no strong olsem man. Presen ya, laef we God i givim long gladhat blong hem, yufala i save kasem wantaem wetem olgeta. Nao long fasin ya, bambae i no gat samting we i save blokem ol prea blong yufala.” (1 Pita 3:7, NW) ?Pita i minim wanem taem hem i talem se “yufala i mas givim ona long olgeta”?
16. (a) ?Wanem mining blong Grik tok ya we oli tanem i kam “ona”? (b) ?Olsem wanem Jeova i ona long Jisas taem bodi blong Jisas i jenis i kam narafala, mo yumi lanem wanem samting from?
16 Wan man blong raetem diksonari i talem se, Grik tok we oli tanem i kam “ona” (ti·meʹ), i minim “praes, tinghae long wan samting, ona, respek.” Samtaem, Grik tok ya i minim “ol presen” mo “sas samting.” (Ol Wok 28:10; 1 Pita 2:7) Yumi kasem save olsem wanem blong givim ona, taem yumi luklukgud long fasin blong Pita blong yusum wod ya, long 2 Pita 1:17. Long ples ya, hem i tokbaot taem we bodi blong Jisas i jenis, i kam narafala, i se: ‘God, Papa blong yumi, i givim ona long hem, mo i leftemap hem, taem tok blong Hem i kamaot long bigfala laet blong heven, i talem se, “Hemia Pikinini blong mi ya, we mi mi laekem hem tumas. Tingting blong mi i glad tumas long hem.” ’ Long taem ya we bodi blong Jisas i jenis, Jeova i givim ona long Pikinini blong hem, taem hem i talemaot se hem i glad tumas long Jisas. Mo God i mekem olsem long fored blong ol man. (Matyu 17:1-5) Taswe, man we i givim ona long waef blong hem, i no stap mekem hem i sem, mo i no daonem hem. Defren olgeta, hem i soemaot long ol tok mo ol fasin blong hem—taem tufala i stap tufala nomo mo long fored blong ol narafala tu—se hem i tinghae long woman blong hem.—Proveb 31:28-30.
17. (a) ?From wanem ol Kristin waef oli gat raet blong kasem ona? (b) ?From wanem wan man i no mas ting se hem i moa impoten long ae blong God i bitim ol woman?
17 Pita i talem se, ol Kristin hasban oli mas ‘givim’ ona long waef blong olgeta. Oli mas soemaot ona ya, i no jes blong mekem i gud long hem, be from we waef i gat raet blong kasem. ?From wanem i stret we ol waef oli kasem ona olsem? Pita i eksplenem se, hem i from we “presen ya, laef we God i givim long gladhat blong hem, yufala i save kasem wantaem wetem olgeta.” Ol man mo woman we oli kasem leta blong Pita long faswan handred yia K.T., God i makemaot olgeta finis blong bambae oli joen wetem Kraes long gudfala laef blong hem long heven. (Rom 8:16, 17; Galesia 3:28) Oli no gat ol semfala wok blong mekem insaed long kongregesen, be biaen, bambae oli rul wetem Kraes long heven. (Revelesen 20:6) Tede, bighaf blong ol man blong God oli gat hop blong laef long wol long fyuja. Taswe, i wan bigfala mastik sipos wan Kristin man i ting se hem i moa impoten long ae blong God i bitim ol woman, from we hem i gat sam spesel wok blong mekem insaed long kongregesen. (Skelem Luk 17:10.) Long saed blong speret, ol man mo ol woman oli sem mak long fored blong God, from we sakrifaes blong Jisas i givim sem jans long ol man mo ol woman tu—hemia blong kam fri long sin mo ded, mo kasem laef we i no save finis.—Rom 6:23.
18. ?Pita i givim wanem risen we i mas pusum wan hasban blong ona long waef blong hem?
18 Pita i givim wan narafala risen we i mas pusum ol hasban blong ona long waef blong olgeta, hemia, blong “bambae i no gat samting we i save blokem ol prea blong [olgeta].” Tok ya “samting we i save blokem” i kam long wan Grik tok (en·koʹpto) we i minim “blong katem.” Buk blong Vine, Expository Dictionary of New Testament Words, i talem se oli yusum tok ya “blong soem samting we i spolem rod, blong ol man oli no save pas long hem, no samting we wan i putum stret long medel blong rod blong blokem ol man.” Taswe, hasban we i no givim ona long waef blong hem, i save faenem se i gat wan samting i blokem rod blong ol prea blong hem, mo God i no save harem olgeta. Maet man ya i harem se hem i no naf blong kam kolosap long God, no maet Jeova i no wantem harem hem. I klia se, Jeova i rili luklukgud long fasin we ol man oli stap mekem long ol woman.—Skelem Lamentesin 3:44.
19. ?Olsem wanem ol man mo ol woman insaed long kongregesen oli save wok wanples, we oli soem respek long olgeta wanwan?
19 Responsabiliti blong givim ona i no stap long ol hasban nomo. Blong givim ona, wan hasban i mas soemaot lav long waef blong hem, mo givim respek we hem i gat raet blong kasem. Be wan waef tu i mas ona long hasban blong hem. Hem i mekem olsem taem hem i obei long hem mo soemaot bigfala respek long hem. (1 Pita 3:1-6) Antap moa, Pol i givim advaes long olgeta Kristin, blong oli ‘ona long olgeta wanwan.’ (Rom 12:10) Tok ya i stap talem long ol man mo ol woman long kongregesen, blong wok wanples, we evriwan oli gat respek long ol narawan. Taem evriwan i gat fasin olsem, ol Kristin woman oli no save tok long wan fasin we i spolem respek we ol narafala oli gat long ol brata we oli stap lidim kongregesen. Be, bambae oli sapotem ol elda mo wokgud wetem olgeta. (1 Korin 14:34, 35; Hibrus 13:17) Long saed blong ol Kristin elda tu, bambae oli ‘tok gud long woman we i olfala, olsem we hem i stret mama blong olgeta. Mo oli tok long yang woman olsem we hem i stret sista blong olgeta, mo we fasin blong olgeta i klin gud.’ (1 Timote 5:1, 2) I waes we ol elda oli tingbaot wetem kaengud fasin, ol toktok blong ol Kristin sista blong olgeta. Olsem nao, taem wan sista i soem se hem i obei long tiokratik fasin we man i hed, nao hem i askem wan kwestin wetem respek, no maet i poenemaot wan samting we i gat nid blong stretem, ale, ol elda bambae oli glad blong tingbaot kwestin ya no lukluk long problem we hem i talem.
20. ?Ol tok blong Baebol oli soem se ol man oli mas mekem wanem fasin long ol woman?
20 Stat long taem we sin i kamaot long garen blong Iden, ol man long plante ples blong wol, oli stap daonem ol woman. Be, hemia i no fasin we Jeova i wantem se ol woman oli kasem fastaem. Nomata wanem kastom we kantri blong yumi i gat long saed blong ol woman, tufala haf blong Baebol, Hibru mo Grik haf, oli soemaot klia se ol man oli mas gat ona mo respek long ol woman we oli obei long God. Hemia wan raet we God i givim long olgeta.
[Ol futnot]
a The International Standard Bible Encyclopedia i eksplenem se: “Ol woman oli no kakae wanples wetem ol man, mo ol man oli no mas toktok plante wetem woman. . . . Fasin blong storeyan wetem wan woman long pablik ples, hem i rili wan samting blong sem.” Buk blong ol man Jyu, Mishnah, we i tokbaot ol tijing blong ol tija blong Loa, i givim advaes ya se: “No toktok tumas wetem ol woman. . . . Man we i stap toktok plante wetem ol woman, i stap pulum trabol i kam long hem wan. Hem i fogetem stadi blong Loa, nao long en blong hem, bambae hem i go long Gehena.”—Aboth 1:5.
b Buk ya Palestine in the Time of Christ, i talem se: “Samtaem, ol man oli tingbaot ol woman olsem we oli daon olgeta, we oli sem mak olsem ol slef. Wan eksampel, wan woman i no gat raet blong givim wetnes long kot, hem i save givim wetnes nomo long saed blong ded blong hasban blong hem.” The Mishnah i tokbaot Levitikas 5:1, i eksplenem se: “[Loa long saed blong] ‘wan strong promes blong givim trufala wetnes,’ hem i stret long ol man nomo, be i no long ol woman.”—Shebuoth 4:I.
c Wan man Jyu we i raetem histri long faswan handred yia, Josephus, i talem se sista blong King Herod, Salome, i sanem long man blong hem, wan “pepa blong finisim mared blong tufala, be pepa ya i no stret wetem loa blong ol man Jyu. From we, long saed blong mifala, man (nomo) i gat raet blong mekem olsem.”—Jewish Antiquities, XV, 259 [vii, 10].
?Wanem Ansa Blong Yu?
◻ ?Wanem ol eksampel we oli soemaot se Jisas i gat ona mo respek long ol woman?
◻ ?Olsem wanem Jisas i soem long ol tijing blong hem se ol woman oli gat raet blong kasem respek?
◻ ?From wanem ol hasban oli mas givim ona long ol Kristin waef blong olgeta?
◻ ?Wanem responsabiliti we olgeta Kristin oli gat blong soem ona?
[Pija long pej 17]
Ol woman we oli obei long God, oli glad tumas we oli ol faswan blong luk Jisas taem hem i laef bakegen long ded, mo hem i talem long olgeta blong go talemaot long ol brata blong hem