Oli Mekem Samting We Jeova i Wantem
Job i Kasem Gudfala Pei From Fasin Blong Hem Blong Holemstrong Long God
JOB hem i wan man we i gat sore long ol narafala man. Hem i givhan bigwan long ol wido, olgeta pikinini we oli no gat papa mama, mo ol man we oli gat trabol. (Job 29:12-17; 31:16-21) Nao, kwiktaem nomo, trabol i kasem Job, hem i lusum ol sas samting blong hem, ol pikinini blong hem, mo hem i kam sik bigwan. Sore tumas long nambawan man ya, we i strong blong givhan long olgeta we laef blong olgeta i had tumas, from we hem wan i no kasem plante help taem i nidim. Mo waef blong hem tu i talem long hem se: “!I moagud yu tok nogud long God mo yu ded!” Trifala “fren” blong hem Elifas, Bildad, mo Sofa oli no leftemap tingting blong hem. Be oli talem se Job hem i bin mekem wan bigfala sin, mo from samting ya nao hem i mas safa.—Job 2:9; 4:7, 8; 8:5, 6; 11:13-15.
Be nating se Job i harem nogud tumas, hem i holemstrong long God. From samting ya, Jeova i sore long man ya mo i blesem hem. Fasin blong God we yumi luk long store ya, i mekem tingting blong olgeta man we oli fasgud long hem i strong, from we oli save sua se bambae olgeta ya tu oli kasem pei.
I No Gat Fol Long Hem Mo Hem i Haremgud Bakegen
Faswan samting we Jeova i mekem, se hem i tok strong long Elifas, Bildad, mo Sofa. Hem i tok stret long Elifas, from i klia se hem i olfala moa long tufala narawan, i se: “Mi mi kros tumas long yu mo tufala fren blong yu, from we yufala i no stap tokbaot mi long fasin we i tru olsem man blong mi Job i stap mekem. Yufala i tekem seven buluk mo seven man sipsip mo go long man blong mi Job, mo yufala i mas givim sakrifaes long saed blong yufala. Mo man blong mi Job bambae hem wan i prea from yufala.” (Job 42:7, 8) !Tingbaot mining blong samting ya!
Jeova i askem wan bigfala sakrifaes long Elifas, Bildad, mo Sofa, maet blong oli makemgud se oli mekem wan bigfala sin. Nating se oli luksave sin ya we oli mekem no nogat, oli tok nogud long God, taem oli talem se God i ‘no trastem ol man blong hem’ mo se i nating nomo long tingting blong God sipos Job i holemstrong long God no nogat. !Elifas tu i talem se, God i luk Job olsem wan bataflae nomo! (Job 4:18, 19; 22:2, 3) Yumi no sapraes we Jeova i talem long trifala ya se: “Yufala i no stap tokbaot mi long fasin we i tru.”
Be i no hemia nomo. Elifas, Bildad, mo Sofa oli mekem sin agens long Job tu from we oli talem se hem nomo i stampa blong olgeta trabol we hem i kasem. Be ol tok blong trifala blong jajem Job i no gat pruf blong hem, mo trifala ya i no soem sore nating. From samting ya, tingting blong Job i foldaon mo hem i kam kros, nao hem i talem se: “?Gogo kasem wetaem bambae yufala ol man, yufala i gohed blong mekem sol blong mi i kros mo kilim mi wetem ol toktok?” (Job 10:1; 19:2) Tingbaot sem we i stap long fes blong trifala man ya, taem oli mas go luk Job wetem wan sakrifaes blong kavremap sin blong olgeta.
Be Job i no mas stap glad from we Jeova i daonem trifala ya. Jeova i askem long hem blong prea from trifala ya we oli jajem hem. Job i obei long tok ya, mo from samting ya, hem i kasem blesing. Faswan samting se, Jeova i mekem rabis sik blong Job i finis. Namba tu samting se, ol brata sista blong Job mo ol fren blong hem bifo, olgeta ya oli kam blong leftemap tingting blong hem, mo “wanwan long olgeta oli givim wan mane mo gol ring long hem.”a Mo tu, afta we sam taem i pas, Job “i gat fotin taosen sipsip, sikis taosen kamel, tu taosen buluk mo wan taosen woman dongki.”b Mo i sua se waef blong Job i joengud bakegen wetem hem. Biaen bakegen, Job i kasem blesing ya blong gat 7 pikinini boe mo 3 pikinini gel, mo hem i laef go kasem we i luk fo laen blong ol smol bubu blong hem.—Job 42:10-17.
Ol Samting We Yumi Lanem
Job i soem wan nambawan eksampel long olgeta man blong God we oli stap laef tede. Hem i no gat “poen mo hem i stret,” wan man we Jeova i praod blong singaot hem se “man blong mi.” (Job 1:8; 42:7, 8) Hemia i no minim se Job i stretgud olgeta. Wan taem, tok blong hem i no stret long saed blong traem we hem i stap kasem, from we hem i talem se God nao i mekem trabol ya i kamaot long hem. Mo tu, hem i tok nogud long saed blong fasin we God i mekem long ol man. (Job 27:2; 30:20, 21) Mo hem i talemaot stret fasin blong hem i bitim we i tokbaot stret fasin blong God. (Job 32:2) Be, Job i no lego Man ya we i Wokem hem, mo hem i gat tingting daon taem Jeova i stretem hem. Hem i luksave se: “Mi toktok, be mi no kasem save . . . Mi karemaot bakegen ol tok blong mi, mo wetem graon mo ases blong graon mi mi tanem tingting blong mi.”—Job 42:3, 6.
Yumi tu, samtaem yumi save kasem trabol, mo long taem ya maet yumi save tingting, toktok, no mekem wan fasin we i no stret. (Skelem wetem Eklesiastis 7:7.) Be sipos yumi laekem God tumas, yumi no save rebel agensem hem mo kam kros from we hem i letem sam traem we oli strong oli kasem yumi. Long defren fasin, bambae yumi holemstrong long God nao bambae yumi kasem plante blesing from. Wan man blong raetem Ol Sam i talem se: “Olgeta we oli stap obei long yu, yu yu stap mekem i gud tumas long olgeta.”—Ol Sam 18:25.
Bifo we bodi blong Job i kamgud bakegen, Jeova i askem long hem blong prea from olgeta we oli bin sin agens long hem. !Hemia i wan gudfala eksampel long yumi! Jeova i wantem se yumi fogivim olgeta we oli sin agens long yumi bifo we hem i fogivim sin blong yumi. (Matyu 6:12; Efesas 4:32) Sipos yumi no rere blong fogivim narafala man taem i stret blong mekem olsem, ?olsem wanem yumi save ting se Jeova bambae i sore long yumi?—Matyu 18:21-35.
Sam samtaem, yumi evriwan i kasem traem. (2 Timote 3:12) Be, olsem Job, yumi save holemstrong long God. Sipos yumi mekem olsem, bambae yumi kasem nambawan pei. Jemes i raetem se: “From we olgeta oli stap stanap strong longtaem, yumi talem se God i mekem olgeta oli harem gud. Mo yufala i harem tok finis blong fasin blong Job, we hem i mekem tingting blong hem i longfala. Mo yufala i save finis ol samting we Hae God i mekem long hem biaen. Hae God i kaen tumas, mo hem i gat sore long man.”—Jemes 5:11.
[Ol futnot]
a Yumi no save praes blong “wan mane” (long Hibru lanwis, qesi·tahʹ). Be long taem blong Jekob, “wan handred mane” i pem wan bigfala graon. (Josua 24:32) Hemia i minim se “wan mane” we ol wanwan man blong visitim Job oli givim i no wan smol presen.
b Ating Baebol i talem se ol dongki ya oli “woman” blong soem se oli save givim pikinini, mo Job i save yusum olgeta blong kasem moa anamol.