Winim Soasore
“Ol boe blong [Jekob] wetem ol gel blong hem oli kam blong traem mekem hem i harem gud bakegen. Be hem i no wantem harem gud bakegen. Hem i stap talem se: ‘Bambae mi mi krae long pikinini blong mi, gogo mi go long beregraon blong stap wetem pikinini blong mi.’ Nao papa blong Josef i stap krae from hem.”—JENESIS 37:35, The Holy Bible—New International Version.
OLFALA Jekob i krae plante from pikinini boe blong hem we i lus. Hem i ting se kasem dei we hem i ded, bambae hem i stap harem nogud olsem. Sipos yu bin lusum wan we yu laekem hem tumas, olsem Jekob, maet yu harem se soasore blong yu bambae i neva finis. ?Be sipos wan man i sore bigwan olsem, hemia i min se hem i sot long bilif long God? !Nogat!
Baebol i tokbaot Jekob olsem wan man blong bilif. Hem i gat strong bilif olsem bubu blong hem Ebraham mo papa blong hem Aesak, mo Baebol i toktok gud long saed blong trifala from bilif ya. (Hibrus 11:8, 9, 13) !Tingbaot, Jekob i bin resling wan ful naet wetem wan enjel blong kasem wan blesing long God! (Jenesis 32:24-30) I klia se Jekob i wan man we i fren gud wetem Jeova. ?Taswe, yumi save lanem wanem from soasore blong Jekob? Wan man i save gat strong bilif long God, be hem i save sore bigwan tu, mo i save harem nogud tumas taem wan we hem i laekem tumas i ded. Yes, taem yumi lusum wan we yumi laekem hem tumas, i stret nomo we yumi krae mo yumi harem nogud tumas.
?Wanem Ya Soasore?
Samting we soasore i mekem long yumi, i defdefren long wanwan man. Be long plante man, soasore i mekem se oli harem nogud tumas long tingting mo filing blong olgeta. Tingbaot samting we i hapen long Leonardo. Papa blong hem i ded from problem blong hat mo sotwin. Leonardo i gat 14 yia nomo long taem ya. Bambae hem i neva fogetem dei ya we anti blong hem i kam talem nogud nius ya long hem. Fastaem, hem i no bilivim. Nating we hem i luk ded bodi blong papa blong hem taem oli berem, be hem i stap tingting yet se samting ya i no tru. Ale sikis manis i pas, be Leonardo i no krae yet. Plante taem, hem i stap ting se, afta wok, papa blong hem bambae i kambak long haos. Ale, hem i stap wet long hem. I tekem klosap wan ful yia blong Leonardo i akseptem ded blong papa blong hem. Taem samting ya i kam klia long tingting blong hem, hem i harem se hem i stap hem wan nomo. Samtaem ol smosmol samting nomo i mekem hem i tingbaot se papa blong hem i ded finis, olsem taem hem i kambak long haos mo i luk se i no gat man i stap. Nao hem i harem nogud mo i krae bakegen. !Yes, hem i mestem papa blong hem bigwan!
Olsem stori blong Leonardo i soemaot, soasore i save gat bigfala paoa long filing blong man. I gud tumas blong save se ol man we oli safa olsem oli save haremgud bakegen. Be samting ya i tekem taem, sem mak olsem i tekem taem blong wan bigfala kil long bodi blong man i kamgud bakegen. Samtaem i tekem sam manis, no sam yia, no maet longtaem moa, blong wan man i haremgud bakegen afta we i lusum wan we hem i laekem tumas. Be sloslo, bigfala sore we man i filim bambae i godaon, mo bambae hem i glad moa mo laef blong hem bambae i gat mining bakegen.
Plante man oli talem se, blong haremgud bakegen mo blong lan long jenis we i kamaot long laef blong yumi, yumi mas krae mo harem nogud. Yes, taem wan fren no famle i ded, i gat wan emti ples i stap long laef blong yumi, we bifo i gat wan man i bin stap long hem. Naoia laef blong yumi i mas jenis from we man ya i no moa stap. Soasore mo krae hem i wan impoten samting blong letem filing we i haed insaed long yumi, i kamaot. I tru se, olgeta man wanwan oli soemaot sore blong olgeta long ol defren fasin. Be i gat wan samting we yumi save long hem, se: Sipos yu blokem ol filing blong soasore, bambae yu save spolem yu wan long saed blong tingting, filing mo bodi. Bambae i gud moa long helt blong yu sipos yu letem filing blong sore i kamaot. ?Olsem wanem blong mekem samting ya? Baebol i givim sam advaes we oli wokgud.
Winim Sore
Plante long olgeta we wan famle no fren blong olgeta i ded, oli faenem se sipos oli tokbaot trabol blong olgeta, samting ya i save halpem olgeta blong letem ol filing blong olgeta oli kamaot. Man ya Job we Baebol i tokbaot, i harem nogud afta we olgeta ten pikinini blong hem oli ded mo sam narafala trabol tu oli kasem hem. Hem i talem se: “Tru, sol blong mi i harem nogud tumas long ol samting we i hapen long laef blong mi. Bambae mi karemaot ol wari blong mi. !Sol blong mi i harem nogud, mi mi mas toktok!” (Job 1:2, 18, 19; 10:1, NW) Makem se Job i nidim blong ‘karemaot ol wari blong hem.’ ?Olsem wanem hem i save mekem samting ya? Hem i se: “Mi mi mas toktok.”
Paulo we i lusum mama blong hem, i talem se: “Taem mi storian wetem narafala long saed blong mama blong mi, hemia nao samting we i givhan long mi.” Taswe, sipos yu talemaot ol filing blong yu long wan fren we yu trastem hem, samting ya i save mekem yu yu haremgud smol. (Ol Proveb 17:17, NW) Wan woman we nem blong hem Yone, i lusum mama blong hem, ale hem i askem ol Kristin brata sista blong hem blong oli kam visitim hem moa. Hem i se: “Taem mi tokbaot trabol blong mi, samting ya i mekem soasore i godaon.” Ating yu tu bambae yu faenem se i moa isi blong winim ol filing blong yu sipos yu tokbaot olgeta long wan man we i lesin wetem kaen fasin mo sore.
Raetemdaon ol filing blong yu, samting ya tu i save halpem yu blong talemaot ol filing blong yu. Sam man oli faenem se i moa isi blong raetem toktok long saed blong filing blong olgeta, i bitim we oli toktok stret. Afta we Sol mo Jonatan tufala i ded, Deved i raetem wan singsing blong sore, we i talemaot ol nogud filing blong hem. Singsing ya i stap long Baebol, long buk blong Seken Samuel.—2 Samuel 1:17–27.
Taem yu krae, samting ya tu i save halpem yu blong karemaot sore. Baebol i talem se: “Blong evri samting i gat wan taem we i stret long hem . . . wan taem blong krae.” (Prija 3:1, 4, NW) I sua se, taem wan famle no fren blong yumi i ded, hemia “wan taem blong krae.” Yu yu no mas sem taem wota blong ae blong yu i ron. I gat plante man mo woman blong bilif long Baebol we oli no sem nating blong krae blong soemaot sore blong olgeta. (Jenesis 23:2; 2 Samuel 1:11, 12) Jisas Kraes tu “i krae” taem hem i stap klosap long gref blong gudfala fren blong hem Lasaros, we i ded sam dei bifo.—Jon 11:33, 35.
I nidim longfala tingting blong winim soasore. Long wan dei we yu haremgud smol, maet yu faenem se wantaem nomo sore bambae i kasem yu we yu sapraes long hem. Be rimemba se, yu no mas sem blong krae. Plante man we oli stap tru long God oli luk se i stret nomo blong krae, mo se oli nidim blong krae blong mekem filing blong olgeta i kamgud.
Kam Klosap Long God
Baebol i talem se: “Yufala i mas stap klosap long God, nao hem bambae i kam stap klosap long yufala.” (Jemes 4:8). Prea nao i wan gudfala rod blong kam klosap long God. !Yu no mas ting nating long paoa blong prea! Baebol i promes long yumi, se: “[Jeova] i stap klosap long ol man we tingting blong olgeta i kam nogud, i stap sevem ol man we tingting blong olgeta i foldaon olgeta.” (Ol Sam 34:18) Baebol i talem bakegen se: “Yufala i mas putum ol trabol blong yufala long Hae God, nao hem bambae i blokem yufala, i sevem yufala.” (Ol Sam 55:22) Tingbaot samting ya. Olsem yumi luk finis antap, plante man oli faenem se taem oli talemaot ol filing blong olgeta long wan fren we oli trastem hem, samting ya i givhan gud long olgeta. ?Taswe, yu no ting se i moa gud blong talemaot ol filing blong yumi long God ya we i promes blong mekem tingting blong yumi i strong mo mekem yumi harem gud?—2 Tesalonaeka 2:16, 17.
Paulo, we yumi tokbaot antap, i se: “Taem mi mi harem se soasore i winim mi mo mi no moa save blokem, mi mi nildaon mo mi prea long God. Mi askem strong long hem blong i halpem mi.” Paulo i sua se prea i givhan long hem. Yu tu, sipos yu prea oltaem, maet yu faenem se ‘God ya we i stamba blong fasin blong givhan’ bambae i mekem tingting blong yu i strong mo i givim paoa long yu blong winim sore.—2 Korin 1:3, 4; Rom 12:12.
Promes Blong Laef Bakegen
Jisas i talem se: “Stamba blong laef bakegen long ded, mo blong laef, mi ya. Man ya we i wok blong soemaot we i bilif long mi, nating we hem bambae i ded, be bambae i mas laef.” (Jon 11:25, NW) Baebol i tijim se ol dedman bambae oli laef bakegen.a Taem Jisas i stap long wol ya, hem i soemaot se hem i save mekem man i laef bakegen. Wan dei, hem i mekem wan gel we i gat 12 yia blong hem, i laef bakegen. ?Samting ya i mekem wanem long papa mama blong gel ya? “Taem olgeta oli luk samting ya, oli sapraes tumas.” (Mak 5:42) Aninit long rul blong Jisas Kraes mo Kingdom blong hem long heven, bambae fulap man oli laef bakegen long wol ya. Mo long taem ya, wol bambae i fulap long pis mo stret fasin nomo. (Ol Wok 24:15; 2 Pita 3:13) !Tingbaot bigfala glad mo sapraes taem ol dedman oli laef bakegen blong joen wetem ol famle mo ol fren blong olgeta we oli laekem olgeta tumas!
Claudete, we boe blong hem i ded long plen we i bosta, i putum wan foto blong boe ya antap long aesbokis. Oltaem hem i luk foto ya, nao hem i stap talem se: ‘Taem hem i laef bakegen, bambae mitufala i stap tugeta bakegen.’ Long tingting blong Leonardo, hem i luk papa blong hem i klia nomo taem bambae i laef bakegen long niufala wol we God i promes blong mekem. Yes, promes blong laef bakegen i rili leftemap tingting blong olgeta mo blong plante narafala tu we oli lusum wan we oli laekem hem tumas. !Promes ya i save leftemap tingting blong yu tu!
[Futnot]
a Blong kasem moa save long saed blong promes blong laef bakegen we Baebol i givim, plis lukluk japta 7 blong buk ya ?Wanem Samting We Baebol i Rili Tijim? we ol Witnes Blong Jeova oli wokem.
[Bokis blong pija long pej 7]
‘GOD WE I GAT OLGETA FASIN BLONG LEFTEMAP TINGTING BLONG MAN’
“Yumi mas presem God ya we i God mo Papa blong Masta blong yumi, Jisas Kraes, mo hem i God we i gat gudfala sore, mo i gat olgeta fasin blong leftemap tingting blong man.”—2 Korin 1:3, NW.
Ol tok long vas ya blong Baebol, oli soemaot se God i save halpem ol man blong hem we oli stap tru long hem, blong oli winim enikaen problem no traem long laef blong olgeta. Wan rod we Jeova i save yusum blong leftemap tingting blong yu, hemia tru long wan fren no wan man we yu laekem hem tumas we i gat semfala bilif olsem yu.
Leonardo, we i lusum papa blong hem long ded, i rimemba wan samting we i bin hapen we i givim paoa long hem mo i leftemap tingting blong hem. Wan dei, taem hem i kambak long haos mo i luk se i no gat man i stap, hem i stat blong krae bigwan. Nao hem i aot, i go sidaon long wan stul long laplas we i klosap long haos blong hem, mo i krae we i krae. Taem hem i stap krae yet, hem i prea long God blong i halpem hem. !Nao Leonardo i sek! Wan smol trak i stop klosap long hem. Hem i luksave se draeva blong trak ya i wan Kristin brata blong hem. Brata ya i stap karem sam samting i go long ol kastoma, be hem i mestem rod. Ale, brata ya i stap wetem Leonardo smoltaem, mo samting ya i leftemap tingting blong hem bigwan.
Wan man we i lusum waef blong hem, i stap harem nogud tumas blong stap hem wan nomo, mo tingting blong hem i foldaon olgeta. Hem i no save stop blong krae, from we hem i ting se i no moa gat rod blong haremgud bakegen. Ale, wan dei hem i nildaon mo i plis long God blong i halpem hem. Taem hem i stap prea yet, telefon i ring. Smol bubu gel blong hem i toktok. Man ya i rimemba se: “Smol storian blong mitufala long telefon, hem i naf blong givim paoa long mi bakegen. Mi mi harem se, taem telefon i ring mo smol gel ya i toktok, hemia i ansa blong prea blong mi.”
[Bokis blong pija long pej 9]
LEFTEMAP TINGTING BLONG OL NARAFALA
“[God] i stap leftemap tingting blong yumi long olgeta trabol we yumi stap kasem. Nao, from we God i leftemap tingting blong yumi olsem, yumi save leftemap tingting blong ol man we oli kasem enikaen trabol.”—2 Korin 1:4, NW.
Plante trufala Kristin oli savegud mining blong ol tok ya, from we narafala i bin givhan long olgeta blong haremgud bakegen taem oli lusum wan we oli laekem hem tumas. Ale, biaen, olgeta oli naf blong givhan long narafala blong haremgud bakegen, mo leftemap tingting blong narafala.
Tingbaot eksampol blong Claudete. Oltaem hem i stap visitim ol man blong tokbaot bilif blong hem we i stanap long Baebol. Bifo we boe blong Claudete i ded, hem i stap visitim wan woman we boe blong hem i ded from sik ya leukemia (narafala nem blong sik ya hem i kansa blong blad). Woman ya i glad long ol visit blong Claudete, be hem i harem se Claudete i no rili kasemsave long soa blong hem fulwan. Be jes afta we boe blong Claudete i ded, woman ya i go luk Claudete mo i talem long hem se, hem i kam blong luk sipos bilif blong Claudete i strong yet. Taem hem i luksave olsem wanem Claudete i holem strong bilif, samting ya i pulum hem blong stadi Baebol wetem Claudete, mo naoia Tok blong God i stap givhan long hem blong haremgud bakegen.
Leonardo i lusum papa blong hem. Afta, Leonardo i tekem desisen blong lanem saen lanwis blong i save serem nambawan tok blong Baebol wetem olgeta we sora blong olgeta i fas, blong oli haremgud. Hem i harem se traehad blong hem blong givhan long olgeta i mekem hem tu i haremgud bigwan. Hem i se: “Wan samting we i halpem mi blong haremgud bakegen afta we papa blong mi i ded, hemia strong tingting we mi gat blong givhan long olgeta we sora blong olgeta i fas, blong oli lanem moa long saed blong God. Mi glad blong spenem plante taem mo paoa blong halpem olgeta. !Taem mi luk faswan Baebol studen blong mi i tekem baptaes, samting ya i mekem se ol nogud filing we mi gat fastaem oli lus, mo mi glad bigwan! Blong talem stret, ating hemia i faswan taem we mi bin haremgud olsem, afta we papa blong mi i lus.”—Ol Wok 20:35.
[Tok blong pija long pej 5]
Tokbaot ol filing blong yu, hemia i save leftemap tingting bigwan
[Tok blong pija long pej 6]
Raetemdaon ol filing blong yu i wan rod blong karemaot sore
[Tok blong pija long pej 6]
Ridim ol gudfala toktok long saed blong laef bakegen, hemia i save leftemap tingting
[Tok blong pija long pej 8]
Jisas i promes se olgeta we oli bilif long hem bambae oli laef bakegen