Kam Klosap Long God
Hem i Wantem Se Yumi Gat Gudfala Laef
OL PAPA mama we oli kea, oli wantem se pikinini blong olgeta i gat gudfala laef. Jeova, Papa blong yumi long heven, i wantem se ol pikinini blong hem long wol oli gat gudfala laef tu. Blong soem se hem i kea, hem i talem long yumi olsem wanem yumi save gat gudfala laef. Tingbaot ol tok we Josua i talem long Josua 1:6-9.
Lukluk pija long pej ya mo traem tingbaot stori we i joen wetem. Afta we Moses i ded, Josua i kam niufala lida blong plante milian man Isrel. Ol man Isrel oli rere blong go long graon ya we God i promes finis blong givim long ol olfala blong olgeta. God i givim sam advaes long Josua we bambae i halpem hem blong winim ol traem sipos hem i folem ol advaes ya long laef blong hem. Be God i no givim ol advaes ya blong givhan long Josua nomo. Oli save givhan long yumi tu, sipos yumi folem long laef blong yumi.—Rom 15:4.
Jeova i talem long Josua se hem i mas stanap strong mo no fraet. Hem i no talem tok ya wan taem nomo, be hem i talem tri taem. (Vas 6, 7, 9) I klia se Josua i mas mekem tingting blong hem i strong mo no fraet, blong i save lidim neson blong Isrel i go long Promes Lan. ?Be olsem wanem hem i save mekem tingting blong hem i stap strong mo no fraet?
Josua i save kasem paoa mo mekem tingting blong hem i strong tru long tok blong Baebol we i talem se: ‘Yu mas holemgud Loa ya we Moses i givim long yu, mo yu mas obei long olgeta.’ (Vas 7) Long taem ya, i luk olsem we Josua i gat sam buk nomo blong Baebol we oli raetem.a Be i tru se sipos wan man i holem Tok blong God, samting ya i no min se hem i sua blong gat gudfala frut long laef blong hem. Blong tok blong God i givhan long Josua, hem i mas mekem tu samting.
Faswan samting, hemia se oltaem Josua i mas fulumap hat blong hem wetem Tok blong God. Jeova i talem se: “Yu mas tingting gud long ol tok blong hem long dei mo long naet.” (Vas 8) Wan buk i talem se: “God i givim oda long Josua se blong tingbaot oltaem Loa blong Hem, hem i mas ‘ridim wetem wan voes we i smol’ olsem se hem i stap talem tok ya long hem wan bakegen, hem i mas stap ‘tingting dip’ long hem, no ‘tingbaot mining blong hem.’” Taem Josua i ridim tok blong God mo i tingting dip long hem evri dei, samting ya bambae i halpem hem blong winim ol traem we hem i fesem.
Namba tu samting, hemia se Josua i mas mekem ol samting we hem i lanem long tok blong God i wok long laef blong hem. Jeova i talem long hem se: “Sipos yu mekem olsem, bambae ol wok blong yu i gat frut blong hem, mo bambae yu save win.” (Vas 8) Josua i gat gudfala frut long laef blong hem from we hem i mekem samting we God i wantem. Yes hem i mas win nomo from we ol samting we God i wantem, oltaem nomo bambae oli mas kamtru.—Aesea 55:10, 11.
Josua i lesin long advaes blong Jeova. From samting ya, hem i wan man blong wosipim Jeova we i gat wan gudfala laef.—Josua 23:14; 24:15.
?Yu yu wantem gat wan gudfala laef olsem Josua bifo? Jeova i wantem se yu karem gudfala frut. Be sipos yu holem tok blong hem, Baebol nomo, hemia i no naf. Wan Kristin man we i stap tru long God longtaem, i talem se: “Ridim Baebol mo mekem ol tok blong hem i wok long laef blong yu.” Sipos yu fulumap hat blong yu wetem ol tok blong God mo mekem ol samting we yu lanem i wok long laef blong yu, long taem ya nao, “bambae ol wok blong yu i gat frut blong hem,” olsem Josua bifo.
[Futnot]
a Ating Josua i gat faef buk blong Baebol we Moses i raetem (Jenesis, Eksodas, Levitikas, Namba, mo Dutronome), wetem buk blong Job mo wan no tu Sam.