STADI 6
!Holemstrong Long Jehova!
“!Go kasem taem we mi mi ded, bambae mi no save lego fasin blong mi blong holemstrong long God!”—JOB 27:5, NW.
SINGSING 34 Mi Mas Holemstrong Long Jehova
BIGFALA TINGTINGa
1. ?Olsem wanem tri Witnes oli holemstrong long Jehova?
TRAEM tingbaot samting we i hapen long tri Witnes blong Jehova. (1) Tija i askem long ol studen long klas blong oli joen long wan lafet blong ol man blong wol. Wan gel we i Witnes, hem i save se God i no glad long lafet ya, ale hem i talem wetem respek se bambae hem i no joen. (2) Wan yangfala we i stap sem, i prij long ol haos wanwan. Hem i save se long nekis haos i gat wan yangfala we i stap jikim ol Witnes long skul. Be nating, hem i go kilkilim doa nomo. (3) Wan brata i stap wok had blong kasem ol samting we famle blong hem i nidim. Nao wan dei, bos i askem long hem blong i mekem samting we i agensem loa. Brata ya i save se maet bambae hem i lusum wok blong hem, be hem i eksplenem long bos se hem i mas obei long loa mo mekem i stret, from we God i wantem olsem.—Rom 13:1-4; Hib. 13:18.
2. ?Wanem ol kwestin we bambae yumi tokbaot, mo from wanem?
2 ?Trifala Witnes ya i gat wanem fasin? Ating yu makem plante, olsem strong tingting mo stret fasin. Be i gat wan narafala impoten fasin tu we trifala i soemaot, hemia blong holemstrong long Jehova. Taswe trifala i no wantem brekem loa blong God. I sua se Jehova i glad tumas long trifala ya. Yumi tu yumi wantem mekem Papa blong yumi long heven i glad. Taswe, bambae yumi tokbaot ol kwestin ya: ?Holemstrong long Jehova i minim wanem? ?From wanem i impoten we yumi wanwan i gat fasin ya? ?Olsem wanem yumi save gohed blong holemstrong long Jehova long taem ya we laef i had?
?HOLEMSTRONG LONG JEHOVA I MINIM WANEM?
3. (1) ?Holemstrong long God i minim wanem? (2) ?Wanem pijatok i soemaot mining blong holemstrong long God?
3 ?Olsem wanem ol man blong God oli soemaot se oli holemstrong long hem? Oli lavem Jehova wetem fulhat blong olgeta mo oli no save lego hem, taswe oltaem oli mekem samting we God i glad long hem. Long Baebol, oli yusum tok ya “holemstrong” blong minim samting we i fulwan, i helti, i no gat wan samting i rong long hem. Traem tingbaot ol animol we ol man Isrel oli givim olsem sakrefaes i go long Jehova. Loa i talem se i no mas gat wan samting i rong long ol animol ya.b (Lev. 22:21, 22) Ol man blong God oli no mas givim wan animol we leg, sora, o ae i no gat, o wan animol we i sik. Long tingting blong Jehova, i impoten we i no gat wan samting i rong long animol ya. (Mal. 1:6-9) Yumi kasem save from wanem Jehova i wantem olsem. Taem yumi pem wan samting olsem wan frut, wan buk, o wan tul, yumi no wantem se i gat hol long hem o wan haf blong hem i no gat. Yumi wantem se hem i fulwan, we i no gat wan samting i rong long hem. Jehova i gat sem tingting long saed blong lav we yumi gat long hem mo fasin blong holemstrong. Fasin ya i mas fulwan, we i no gat wan samting i rong long hem.
4. (1) ?From wanem wan sinman i save holemstrong long Jehova? (2) Folem Ol Sam 103:12-14, ?Jehova i save wanem long saed blong yumi?
4 ?Olsem wanem? ?Hemia i min se blong holemstrong long Jehova, yumi mas stret gud olgeta? Maet yumi harem se yumi stap mekem tumas mastik. Be traem tingbaot tu risen from wanem yumi no mas fraet. Faswan se, Jehova i no stap lukluk tumas long ol mastik blong yumi. Tok blong hem i talem se: “?Sipos yu yu stap raetemdaon ol sin blong mifala, hu bambae i save stanap long fes blong yu, we yu yu no save jajem hem?” (Sam 130:3) Hem i save se yumi sinman, mo hem i glad blong fogivim yumi. (Sam 86:5) Seken risen: Jehova i save ol samting we yumi naf blong mekem, mo hem i no fosem yumi blong go moa. (Ridim Ol Sam 103:12-14.) Taswe, ?olsem wanem yumi save stanap long fes blong hem we i no gat wan samting i rong long yumi?
5. Blong holemstrong long Jehova, ?from wanem i impoten blong lavem hem?
5 Blong holemstrong long Jehova, ol man blong hem oli mas lavem hem. Oltaem yumi mas lavem Papa blong yumi long heven wetem fulhat blong yumi, mo ona fulwan long hem. Sipos yumi gohed blong lavem Jehova taem yumi fesem ol samting we i traem yumi, hemia i soemaot se yumi stap holemstrong long hem. (1 Kron. 28:9; Mat. 22:37) Tingbaot bakegen trifala Witnes we yumi tokbaot long stat blong stadi. ?From wanem trifala i mekem desisen olsem? ?Yu ting se gel ya i no wantem mekem samting blong harem gud long skul? ?Boe ya i wantem sem long fes blong fren blong hem? ?Brata we i wok had blong lukaot long famle blong hem, i wantem lusum wok blong hem? !Nogat! Be trifala i save ol stret fasin blong Jehova, mo oltaem trifala i wantem mekem Papa blong olgeta long heven i glad. Taem trifala i mekem desisen, lav i pulum trifala blong tingbaot samting we God i glad long hem fastaem. Hemia i soemaot se trifala i stap holemstrong long Jehova.
?FROM WANEM YUMI MAS GAT FASIN YA?
6. (1) ?From wanem yumi wanwan i mas gat fasin ya blong holemstrong long Jehova? (2) ?Adam mo Iv i holemstrong long Jehova? Eksplenem.
6 ?From wanem i impoten we yumi wanwan i gat fasin ya blong holemstrong long Jehova? Yumi nidim fasin ya from we Setan i stap agensem Jehova, mo i stap agensem yumi tu. Long garen blong Iden, stronghed enjel ya i mekem hem wan i kam Setan o “Man blong agens.” Hem i sakem doti long gudnem blong Jehova, taem hem i givim tingting se God i no wan gudfala Rula be hem i tingbaot hem wan nomo mo i stap giaman. Sore tumas, Adam mo Iv i agensem Jehova, mo tufala i joenem Setan. (Jen. 3:1-6) Taem tufala i stap long garen blong Iden, tufala i gat plante janis blong mekem lav we tufala i gat long Jehova i kam strong moa. Be taem Setan i traem tufala, lav blong tufala i hafhaf nomo, i no fulwan. Wan narafala kwestin i stanap long taem blong Job: ?Bambae i gat sam man we oli holemstrong long Jehova from we oli lavem hem? Long ol narafala toktok, ?ol sinman oli naf blong holemstrong long Jehova?
7. ?Wanem tingting blong Jehova long Job? ?Wanem tingting blong Setan?
7 Job i laef long taem we ol man Isrel oli stap long Ijip. I no gat man long taem ya we i holemstrong long Jehova olsem Job. Job tu i sinman olsem yumi. Be Jehova i lavem Job from we Job i holemstrong long hem. I luk olsem se Setan i sakem giaman tok ya finis long Jehova se ol man oli no save holemstrong long hem. Ale Jehova i tokbaot Job long Setan. !Laef blong Job i soemaot klia se Setan i stap giaman! Nao Setan i talem se hem i wantem traem Job. Jehova i letem samting ya i hapen from we hem i trastem fren blong hem Job.—Ridim Job 1:8-11.
8. ?Setan i agensem Job olsem wanem?
8 Setan i wan rabis man we i save kilim man i ded. Hem i spolem ol rij samting blong Job, ol wokman blong hem, mo gudnem blong hem. Hem i agensem famle blong hem mo i kilim ol ten pikinini blong hem i ded. Afta, hem i agensem Job stret, i mekem se Job i gat ol boela long bodi blong hem we oli spolem helt blong hem. Waef blong Job i harem nogud tumas mo i talem long Job blong lego God, tok nogud long hem, mo ded. Job tu i wantem ded. Nating se i olsem, hem i gohed blong holemstrong long Jehova. Nao Setan i yusum wan narafala fasin blong agensem Job, hemia trifala fren blong hem. Trifala i stap wetem Job blong plante dei, be trifala i no talem wan gudfala samting blong leftemap tingting blong hem. Trifala i talem ol tok blong spolem hem nomo. Trifala i talem se God nao i mekem ol trabol ya i kasem Job, mo God i no kea nating long fasin blong hem blong holemstrong. !Trifala i talem tu se Job i wan rabis man, mo i stret we ol trabol ya oli kasem hem!—Job 1:13-22; 2:7-11; 15:4, 5; 22:3-6; 25:4-6.
9. ?Taem Job i kasem ol bigfala trabol ya, hem i no wantem mekem wanem?
9 ?Job i mekem wanem? From we hem i no stret gud olgeta, hem i kros tumas, nao i sakem ol tok we trifala giaman fren ya i sek long hem. Hem i traem pruvum se hem i stret man, i bitim we i leftemap stret fasin blong God. (Job 6:3; 13:4, 5; 32:2; 34:5) Be Job i no lego Jehova, nating se ol trabol ya oli kam bigwan tumas. Hem i no wantem bilivim ol tok blong trifala giaman fren ya, hem i se: “Neva bambae mi save talem se tok ya blong yufala i stret. !Go kasem taem we mi mi ded, bambae mi no save lego fasin blong mi blong holemstrong long God!” (Job 27:5, NW) Ol tok ya i soemaot se Job bambae i gohed blong holemstrong long Jehova, nomata wanem samting i hapen. Job i no lego Jehova, mo yumi tu, yumi naf blong mekem olsem hem.
10. ?Olsem wanem Setan i agensem yu?
10 Setan i stap talem semfala toktok agensem yumi wanwan. !Hem i stap talem se yu yu no lavem Jehova, bambae yu lego hem blong sevem laef blong yu, mo yu stap giaman nomo se yu holemstrong long hem! (Job 2:4, 5; Rev. 12:10) ?Ol tok ya i mekem yu yu harem olsem wanem? Ating yu harem nogud tumas. Be tingbaot se, Jehova i trastem yu, taswe hem i givim janis long yu blong pruvum se Setan i man blong giaman. Jehova i gat strong tingting se bambae yu holemstrong, mo hem i promes blong givhan long yu. (Hib. 13:6) Traem tingbaot: !King blong heven mo wol i trastem yu! !Hemia wan blesing we i bigwan bitim mak! ?Yu kasem save from wanem i impoten blong holemstrong long Jehova? Long rod ya, yu ansa long ol giaman toktok blong Setan, yu leftemap nem blong Papa blong yumi, mo yu sapotem rul blong hem. ?Olsem wanem blong gohed blong mekem impoten fasin ya?
?OLSEM WANEM YUMI SAVE GOHED BLONG HOLEMSTRONG?
11. ?Job i save tijim yumi long wanem?
11 Long “ol las dei” ya, Setan i strong moa blong agensem ol man blong God. (2 Tim. 3:1) ?Olsem wanem yumi save gohed blong holemstrong long God? Bakegen, eksampol blong Job i save tijim yumi. Bifo we ol trabol ya i kasem Job, hem i lanem finis fasin ya blong holemstrong long God. Bambae yumi tokbaot tri lesen we yumi lanem, we oli save givhan long yumi blong gohed blong holemstrong.
?Wanem sam samting we oli save givhan long yumi blong holemstrong long Jehova? (Haf 12)c
12. (1) Olsem Job 26:7, 8, 14, i talem, ?wanem i mekem Job i sapraes mo i gat respek long Jehova? (2) ?Olsem wanem yumi tu yumi save gat fasin ya?
12 Job i tingting dip long ol wok blong Jehova, blong mekem lav blong hem i kam strong moa. Job i tekem taem blong tingting dip long ol nambawan samting we Jehova i wokem. (Ridim Job 26:7, 8, 14.) Smol save we hem i gat long ol samting we God i wokem, olsem wol, skae, ol klaod, mo tanda, i mekem hem i sapraes tumas. Mo hem i respektem ol tok blong Jehova tu, i se: “Mi mi laekem tumas ol tok blong hem.” (Job 23:12, NW) Bigfala respek we Job i gat, i pulum hem blong lavem Jehova mo blong wantem mekem hem i glad. Tingting blong Job i kam strong moa blong no lego Jehova. Yumi tu yumi mas mekem olsem Job. Yumi gat plante moa save i bitim Job, long saed blong ol nambawan samting we Jehova i wokem. Mo yumi gat ful Baebol blong givhan long yumi blong save gud Jehova. Evri samting we yumi lanem i save pulum yumi blong ona long Jehova. Ona mo respek ya bambae i pulum yumi blong lavem hem mo obei long hem, mo bambae i mekem se yumi wantem tumas blong holemstrong long hem.—Job 28:28.
Blong holemstrong long Jehova, yumi no mas lukluk ol doti pija (Haf 13)d
13-14. (1) Folem Job 31:1, ?olsem wanem Job i obei long Jehova? (2) ?Olsem wanem yumi save folem eksampol blong Job?
13 Job i obei, mo samting ya i givhan long hem blong i holemstrong long Jehova. Job i save se blong holemstrong long Jehova, hem i mas obei. Evri taem we yumi obei, yumi kam gud moa blong holemstrong long Jehova. Job i wok had blong obei long God long evri samting long laef blong hem. Taswe, hem i lukaot gud long tingting we hem i gat long ol woman. (Ridim Job 31:1.) From we hem i wan mared man, hem i save se i nogud blong gat rabis tingting long wan narafala woman we i no waef blong hem. Tede yumi laef long wan wol we i save pulum yumi blong wantem rabis fasin long saed blong seks. Olsem Job, ?bambae yu yu blokem nogud tingting we yu save gat long wan we i no hasban o waef blong yu? ?Bambae yu blokem enikaen rabis pija blong seks, nomata se long Intenet o wan narafala ples? (Mat. 5:28) Sipos evri dei yu yu strong blong blokem ol nogud tingting ya, bambae yu save gohed blong holemstrong long Jehova.
Blong holemstrong long Jehova, yumi no mas ronem ol sas samting (Haf 14)e
14 Mo tu, Job i obei long Jehova long saed blong ol sas samting. Hem i save se sipos hem i trastem tumas ol rij samting we hem i gat, bambae hem i mekem wan bigfala sin we i save kasem panis from. (Job 31:24, 25, 28) Tede yumi laef long wan wol we ol man oli wantem plante tumas samting. Sipos yumi folem advaes blong Baebol mo wokem stret tingting long saed blong mane mo ol sas samting, bambae yumi gohed blong holemstrong long Jehova.—Prov. 30:8, 9; Mat. 6:19-21.
Blong holemstrong long Jehova, yumi mas tingting oltaem long hop blong yumi (Haf 15)f
15. (1) ?Wanem i givhan long Job blong i holemstrong long Jehova? (2) ?Olsem wanem samting ya i save givhan long yumi tu?
15 Oltaem Job i tingbaot se Jehova bambae i givim pei long hem, mo samting ya i halpem hem blong i holemstrong. Hem i bilif se Jehova i glad long fasin blong hem blong holemstrong. (Job 31:6) Nating se hem i kasem ol trabol, be hem i trastem Jehova se bambae i blesem hem. I sua se samting ya i givhan long hem blong i holemstrong long Jehova. !Nating se Job i sinman yet, Jehova i glad long hem mo i givim bigfala pei long hem! (Job 42:12-17; Jem. 5:11) Job bambae i kasem plante moa blesing long fiuja tu. ?Yu bilif strong se Jehova bambae i blesem yu sipos yu holemstrong long hem? God blong yumi i no save jenis. (Mal. 3:6) Sipos yu tingbaot oltaem se hem i glad from we yu holemstrong long hem, hemia i save mekem se hop blong wan gudfala fiuja bambae i stap strong long tingting blong yu.—1 Tes. 5:8, 9.
16. ?Yumi mas mekem wanem desisen?
16 !Yu mas mekem desisen se neva bambae yu lego Jehova! Maet samtaem yu harem se yu stap yu wan, from we ol man raonabaot long yu oli no holemstrong long Jehova. Be yu no stap yu wan. Plante milian man raon long wol oli stap holemstrong long Jehova. Mo bambae yu stap wetem ol man mo woman blong bilif we oli holemstrong long Jehova bifo, nating se oli save ded from. (Hib. 11:36-38; 12:1) I gud yumi evriwan i gohed blong folem tok blong Job, se: “Bambae mi no save lego fasin blong mi blong holemstrong long God.” !Olsemia, bambae yumi gohed blong leftemap nem blong Jehova blong olwe!
SINGSING 124 Yumi Fasgud Long God Mo Ol Brata
a ?Holemstrong long Jehova i minim wanem? ?From wanem Jehova i glad taem ol man blong hem oli holemstrong? ?From wanem i impoten we yumi wanwan i gat fasin ya? Long stadi ya, bambae yumi faenem ansa we Baebol i givim. Mo bambae yumi luk olsem wanem yumi save gohed blong holemstrong long Jehova evri dei. Sipos yumi mekem olsem, bambae yumi kasem plante blesing.
b Hibru tok ya we i minim “i no gat wan samting i rong long hem” i klosap sem mak long tok ya we i minim “holemstrong long God.”
c PIJA: Taem Job i yang yet, hem i stap tijim ol pikinini blong hem long ol nambawan samting we Jehova i wokem.
d PIJA: Wan brata i no wantem joen wetem ol man long wok blong lukluk ol doti pija.
e PIJA: Wan brata i no karem wan bigfala televisen we i no naf blong pem.
f PIJA: Wan brata i tekem taem blong prea mo tingting dip long hop blong Paradaes.