Refrens Blong Kristin Wok Mo Laef Miting Wokbuk
3-9 JENUWARE
OL SAS SAMTING LONG BAEBOL | JAJES 15-16
“Fasin Blong Spolem Narafala, i Wan Nogud Fasin”
Man i Spolem Fren Blong Hem, Wan Saen Blong Ol Las Dei
4 Fastaem bambae yumi tokbaot Delila, wan woman we i save trikim man. Jaj Samson i laekem hem tumas. Samson i wantem lidim ol man blong God, blong oli mekem faet agensem ol man Filistia. Faef king blong ol man Filistia oli save se Delila i no lavem Samson mo bambae hem i no stap tru long hem. Ale oli talem long Delila se bambae oli givim bigfala mane long hem, sipos hem i faenemaot wanem i mekem se Samson i gat bigfala paoa. Delila i wantem bigfala mane ya tumas, ale hem i mekem olsem ol haeman ya oli talem. Tri taem hem i traem faenemaot from wanem Samson i gat bigfala paoa, be hem i no save faenemaot. ‘Evri dei hem i stap askem long Samson plante taem, gogo Samson i taed gud long hem.’ Ale Samson i talemaot long hem se i no gat man i katem hea blong hem samtaem. Mo hem i se sipos man i katem hea blong hem, bambae hem i no moa strong. Nao Delila i mekem Samson i pilo long leg blong hem, gogo hem i slip. Mo hem i singaot wan man i kam, i katemaot hea blong Samson. Biaen hem i letem Samson i go long han blong ol enemi blong hem, mo i letem olgeta oli mekem eni samting we oli wantem long Samson. (Jaj. 16:4, 5, 15-21) !Samting we Delila i mekem i rabis olgeta! !Hem i wantem mane tumas, nao hem i letem man we i laekem hem tumas i go long han blong ol enemi blong hem!
Ol Bigfala Poen Long Buk Blong Jajes
14:16, 17; 16:16. Man we i toktok tumas mo i krae from we i wantem kasem wan samting hem i save spolem fasin fren blong hem wetem narafala.—Ol Proveb 19:13; 21:19.
Man i Spolem Fren Blong Hem, Wan Saen Blong Ol Las Dei
15 ?Olgeta we oli mared, oli save mekem wanem blong stap tru long woman no man blong olgeta? Tok blong God i talem se: “Oltaem yu mas harem gud blong stap wetem [woman no man blong yu]” we yu mared long hem, taem yu yangfala yet. Mo ‘i gud yu wetem woman [no man] blong yu we yu laekem hem tumas, yutufala i mekem ol samting we i save mekem yutufala i glad.’ (Prov. 5:18; Pri. 9:9) Taem tufala we i mared i stap kam olfala, tufala i mas mekem evri samting we tufala i save mekem blong mared blong tufala i stap strong. I no se tufala i laef tugeta nomo be tufala i mas tingbaot tufala. ?Hemia i minim wanem? Tufala i mas fren gud tugeta. Bambae tufala i fren gud sipos tufala i kaen long tufala, tufala i lukaot gud long tufala, mo tufala i mekem samting tugeta. Tufala i mas wok strong blong blokem eni samting we i save spolem mared blong tufala, mo fasin fren blong tufala wetem Jehova. Tufala i mekem olsem taem tufala i stadi Baebol tugeta, prij tugeta, mo prea tugeta blong Jehova i blesem tufala.
YU MAS STAP TRU LONG JEHOVA
16 Samfala long kongregesen oli mekem bigfala sin mo kongregesen i stretem olgeta. Ol elda oli “tok strong long olgeta, blong mekem fasin blong bilif blong olgeta i kam strong moa.” (Taet. 1:13) From fasin blong olgeta, kongregesen i mas putumaot olgeta. Sipos olgeta we God i stretem, oli letem fasin ya i “tijim olgeta,” bambae oli save fren gud wetem God bakegen. (Hib. 12:11, NW) ?Olsem wanem sipos kongregesen i putumaot wan famle no wan fren blong yumi? Fasin blong yumi bambae i soemaot se yumi stap tru long hem no long Jehova. Yumi mas stap tru long Jehova. Jehova i stap lukluk samting we yumi mekem, blong save sipos yumi stap folem loa blong hem blong no joen wetem eniman we kongregesen i putumaot.—Ridim 1 Korin 5:11-13.
Ol Gudgudfala Samting
!Samson i Win Long Paoa Blong Jehova!
Tingting blong Samson i stap nomo long mak we hem i mas kasem, hemia blong spolem ol man Filistia. Long Gasa, hem i go stap long haos blong wan woman blong rod from we hem i wantem faet agensem ol enemi ya blong God. Long taon ya blong ol enemi blong God, Samson i nidim wan ples blong slip long naet, mo hem i save faenem wan ples olsem long haos blong wan woman blong rod. Samson i no gat tingting blong mekem rabis fasin long saed blong seks. Hem i lego haos blong woman ya long medel naet, i pulumaot bigfala doa blong stonwol blong taon ya wetem ol pos blong hem, mo i karem evriwan i go antap long wan hil klosap long Hebron, we i stap samwe 60 kilometa longwe. God i agri long samting ya we Samson i mekem mo i givim paoa long hem blong mekem olsem.—Jajes 16:1-3.
10-16 JENUWARE
OL SAS SAMTING LONG BAEBOL | JAJES 17-19
“Taem Man i No Obei, Hem i Kasem Trabol”
it-2 390-391
Maeka
1. Wan man long laen blong Efrem. Maeka i no obei long namba eit Komanmen (Eks 20:15), taem hem i tekem 1,100 silva mane blong mama blong hem. Taem hem i talemaot se hem nao i tekem mane ya mo i givimbak long mama blong hem, mama blong hem i se: “Bambae mi mas mekem silva mane ya blong mi i tabu, i blong Jehova. Mi wantem se yu yusum blong wokem wan pija mo wan aedol blong yu long hem. Long fasin ya, mi givimbak silva ya long yu bakegen.” Biaen mama blong hem i tekem 200 silva mane i go long wan blaksmit, blong i “wokem wan pija mo wan aedol” mo i go putum long haos blong Maeka. Maeka, we i gat “wan haos blong ol god,” i wokem wan efod mo wan terafim mo i putumap wan long ol boe blong hem blong i kam pris blong hem. I luk olsem se arenjmen ya i stret nomo, from hem i wantem ona long Jehova, be nating se i olsem, hemia i agensem komanmen ya blong no wosipim aedol (Eks 20:4-6) mo tabenakel blong Jehova mo ol pris blong hem. (Ja 17:1-6; Du 12:1-14) Biaen Maeka i tekem yangfala Livaet ya Jonatan, we i boe blong Gesom, we papa blong hem Moses, blong i wok olsem pris blong hem. (Ja 18:4, 30) Maeka i ting se evri samting i rongud, nao i se: “Naoia mi mi save se Jehova bambae i mekem i gud long mi.” (Ja 17:7-13) Be Jonatan i no kamaot long laen blong Eron, mo hem i no kasem raet ya blong mekem wok blong pris, taswe hemia i ademap moa trabol nomo long Maeka.—Na 3:10.
it-2 391 ¶2
Maeka
Smoltaem afta, Maeka mo wan hip blong ol man oli biaenem ol laen blong Dan. Taem oli kasem olgeta, ol laen blong Dan oli askem long Maeka se wanem i rong, nao Maeka i se: “Yufala i karem ol god ya blong mi we mi wokem, mo yufala i tekem pris tu i go wetem yufala. Naoia mi mi no moa gat wan samting.” Ale, ol boe long laen blong Dan oli wonem hem se sipos hem i gohed blong folem olgeta mo rao long olgeta, bambae hem i save lusum laef blong hem. Maeka i luksave se ol laen blong Dan oli strong moa i winim ol man we oli folem hem, ale hem i gobak long haos blong hem. (Ja 18:22-26) Biaen ol laen blong Dan oli spolemgud mo bonem taon ya Laes, mo oli wokem taon ya bakegen mo oli stap long hem. Jonatan mo ol boe blong hem oli kam ol pris blong traeb blong Dan, mo “oli stanemap pija ya we Maeka i katem, mo pija ya i stap nomo long ples ya, long olgeta taem ya we haos blong tru God i stap long Silo.”—Ja 18:27-31.
Ol Gudgudfala Samting
Wan Baebol We Ol Tok Blong Hem i Laef
6 Tede, i gat plante moa pruf we i soemaot se nem blong God i mas stap long Baebol. Taem oli wokem New World Translation long 2013, oli ademap nem ya 6 taem moa, mekem se i stap 7,216 taem. Oli ademap nem blong God long 5 vas (1 Samuel 2:25; 6:3; 10:26; 23:14, 16), from we nem ya i stap long ol vas ya long olfala Hanraet Blong Ded Si. Mo oli ademap long wan vas bakegen (Jajes 19:18), folem samting we oli faenemaot taem oli stadi bakegen long ol olfala hanraet blong Baebol.
17-23 JENUWARE
OL SAS SAMTING LONG BAEBOL | JAJES 20-21
“Gohed Blong Lukluk i Go Long Jehova”
w11 9/15 32 ¶2
?Yu Save Folem Fasin Blong Finehas Taem Yu Fesem Ol Trabol?
Taem ol man Gibea we oli blong traeb blong Benjamin oli repem mo kilim i ded narafala woman blong wan Livaet, ol narafala traeb oli mekem plan blong go faet agensem ol laen blong Benjamin. (Jaj. 20:1-11) Bifo we oli go faet, oli prea long Jehova blong i halpem olgeta, be i gat tu taem we ol laen blong Benjamin oli winim olgeta mo kilim plante long olgeta oli ded. (Jaj. 20:14-25) ?Olsem wanem? ?Bambae oli gat tingting ya se prea blong olgeta i blong nating nomo? ?Jehova i no rili intres blong oli stretem rong we ol man Gibea oli mekem?
Ol Bigfala Poen Long Buk Blong Jajes
20:17-48—?From wanem Jehova i letem laen blong Benjamin i winim ol narafala laen, nating we laen blong Benjamin i mas kasem panis? Taem Jehova i mekem se ol narafala laen we oli stap tru long hem oli safa mo lus long faswan faet, Jehova i wantem luk sipos ol laen ya oli rili gat strong tingting blong karemaot rabis fasin long kantri ya Isrel.
w11 9/15 32 ¶4
?Yu Save Folem Fasin Blong Finehas Taem Yu Fesem Ol Trabol?
?Yumi lanem wanem long stori ya? Sam problem we yumi fesem long kongregesen, maet oli gohed nomo nating se ol elda oli traehad blong stretem mo oli prea long God blong i halpem olgeta. Sipos samting olsem i hapen, ol elda oli mas tingbaot tok ya blong Jisas we i se: “Yufala i mas gohed blong askem, nao bambae yufala i kasem, mo yufala i mas gohed blong lukaotem, nao bambae yufala i faenem, mo yufala i mas gohed blong noknok, nao doa bambae i open long yufala.” (Luk 11:9) Nating sipos oli no luk ansa blong prea blong olgeta kwiktaem, be oli save trastem se Jehova bambae i ansarem long taem we hem i luk se i stret.
Ol Gudgudfala Samting
?Yu Yu Save?
?Olsem wanem ol man bifo oli yusum sling long faet?
Deved i yusum sling blong kilim Golaeat. Maet hem i lanem blong yusum sling, taem hem i stap lukaot long ol sipsip blong papa blong hem.—1 Samuel 17:40-50
Long taem bifo, sling i olsem wan saen blong ol man Ijip mo Asiria. Sling ya oli wokem tang blong hem long skin blong animol, nao oli fasem rop long saedsaed blong hem. Ale taem man i wantem yusum sling ya, hem i tekem wan raon ston we i olsem saes blong wan smol aranis mo i hevi olsem 250 gram, i putum long tang blong sling ya. Biaen hem i slingim mo i lego wan rop, nao ston ya i flae i go stret long samting we hem i wantem kasem.
Long Medel Is, ol man blong digim graon oli faenemaot se i gat plante ston blong sling we ol man bifo oli yusum long faet. Ol soldia we oli tren gud, oli save slingim ston ya i spid olsem 160 kasem 240 kilometa long wan aoa. Sam man blong hae save oli stap agiu se wan sling i no save sakem ston i go longwe sem mak olsem wan ara we man i sutum i go. Nating se i olsem wan sling i save kilim man i ded tu.—Jajes 20:16.
24-30 JENUWARE
OL SAS SAMTING LONG BAEBOL | RUT 1-2
“Soemaot Se Yu Lavem Man Oltaem”
Folem Fasin Blong Ol Fren Blong Jehova
5 Ol famle blong Rut oli stap long Moab. Mo oli save lukaot gud long hem sipos hem i gobak. Hem i save finis lanwis blong olgeta mo fasin blong laef blong olgeta. Naomi i no save talemaot stret long Rut se laef long Betlehem bambae i olsem wanem. Mo hem i wari se bambae hem i no save faenem wan hasban blong Rut. Taswe, Naomi i talem long Rut blong i gobak long Moab. Olsem we yumi luk, Opa i stap ‘gobak long ol man ples blong hem, mo long ol god blong hem.’ (Rut 1:9-15) Be Rut, hem i jusum blong no gobak long ol man ples blong hem mo wosipim ol giaman god blong olgeta.
Folem Fasin Blong Ol Fren Blong Jehova
6 Maet Naomi no boe blong hem we i man blong Rut, tufala nao i tokbaot Jehova long Rut. Hem i kasemsave se Jehova i no olsem ol god blong Moab. Hem i wosipim Jehova from we hem i lavem Hem. Taswe, Rut i mekem wan desisen we i waes. Hem i talem long Naomi se: “Ol man ples blong yu bambae oli man ples blong mi, mo God blong yu bambae i God blong mi.” (Rut 1:16) Fasin blong Rut blong lavem Naomi i gud tumas. Be samting we i spesel, hemia se Rut i lavem Jehova. Mo Boas i glad tumas long samting ya, nao i talem long Rut se ‘yu stap luk long Jehova, blong i lukaot gud long yu.’ (Ridim Rut 2:12.) Ol toktok we Boas i talem, i mekem yumi tingbaot wan pikinini blong faol we i go haed aninit long wing blong mama blong hem taem i gat denja. (Ol Sam 36:7; 91:1-4) Long sem fasin, Jehova i lukaot gud long Rut mo i blesem hem from bilif blong hem. Rut i glad tumas long desisen we hem i mekem.
Ol Gudgudfala Samting
Ol Bigfala Poen Long Buk Blong Rut
1:13, 21—?Olsem wanem? ?Jehova nao i mekem laef blong Naomi i nogud mo i trabol? Nogat mo Naomi i no blemem God from wan nogud samting we i hapen long hem. Be, from evri samting we i hapen long laef blong hem, ating hem i ting se Jehova i no laekem hem. Hem i harem nogud tumas. Antap long samting ya, long taem blong hem, woman we i karem pikinini, hem i wan blesing we i kam long God be sipos woman i no gat pikinini, i olsem we God i panisim hem. Naomi i no gat ol smol bubu blong hem from we tufala boe blong hem oli ded. Taswe, maet Naomi i ting se Jehova i mekem i strong tumas long hem.
31 JENUWARE–6 FEBRUARI
OL SAS SAMTING LONG BAEBOL | RUT 3-4
“Wokem Mo Holemtaet Wan Gudnem”
“Wan Gudfala Woman”
Boas i toktok kaen, mo i sua se ol gudfala tok we hem i talem oli mekem Rut i harem gud. Hem i talem se: “Dota blong mi, prea blong mi se Jehova bambae i blesem yu. Samting we yu mekem bifo i soemaot se yu lavem man oltaem, be fasin ya i kamaot klia moa long samting we yu mekem naoia, hemia from we yu no go lukaot wan yang man we i rij no i pua blong i kam hasban blong yu.” (Rut 3:10) Tok ya “samting we yu mekem bifo,” hemia lav we Rut i soemaot long Naomi taem i folem hem i kam long Isrel mo i lukaot gud long hem. Mo “samting we yu mekem naoia” hemia samting we Rut i stap mekem naoia. Boas i luksave se i isi nomo blong wan yangfala woman olsem Rut, i go lukaotem wan yang man we i rij o i pua blong i kam hasban blong hem. Be Rut i no jes wantem mekem i gud long Naomi, hem i wantem mekem i gud tu long hasban blong Naomi we i ded, hemia blong mekem se nem blong hem i no lus long laen blong hem. Hemia nao from wanem Boas i laekem fasin blong yangfala woman ya we i no tingbaot hem wan nomo.
“Wan Gudfala Woman”
Rut i mas glad tumas taem Boas i talem long hem se, evri man oli save se hem i “wan gudfala woman.” I sua se hem i kasem gudnem ya from we hem i wantem tumas blong save Jehova mo wosipim hem. Mo tu, from we hem i kaen mo i kasemsave long Naomi mo ol manples blong hem, hem i glad nomo blong folem fasin blong laef mo ol kastom blong olgeta we bifo hem i no save. Sipos yumi folem fasin blong bilif blong Rut, bambae yumi traehad blong mekem i gud long ol narafala, mo yumi respektem fasin blong laef mo kastom blong olgeta. Taem yumi mekem olsem, yumi tu yumi save gat wan gudnem.
“Wan Gudfala Woman”
Boas i maredem Rut. Baebol i talem se: “Jehova i letem hem i gat bel nao i bonem wan boe.” Mo ol woman long Betlehem oli blesem Naomi mo oli presem Rut from we hem i mekem i gud long Naomi i bitim we sipos hem i gat seven pikinini boe. Mo yumi lanem se samtaem biaen, boe blong Rut i kam bubu blong King Deved. (Rut 4:11-22) Biaen, Jisas Kraes i kamaot long laen blong Deved.—Matiu 1:1.
Ol Gudgudfala Samting
Ol Bigfala Poen Long Buk Blong Rut
4:6—?Long wanem rod wan man “i spolem” ol bisnes blong graon blong hem taem hem i pembak graon blong famle we i klosap moa long hem? Sipos wan man i kam pua nao i salemaot graon blong hem, wan famle blong hem we i klosap moa long hem i mas pembak graon ya. Hem i mas pem graon ya long wan praes we i stret long namba blong ol yia we i stap blong go kasem Jubili, hemia yia we graon i mas kambak fri nomo long han blong puaman ya. (Levitikas 25:25-27) Taem man ya i mekem olsem, hem i lusum mane. Antap long hemia, sipos Rut i karem wan pikinini boe, graon ya bambae i go long pikinini ya be i no long pikinini blong man we i pembak graon ya.
7-13 FEBRUARI
OL SAS SAMTING LONG BAEBOL | 1 SAMUEL 1-2
“Talemaot Hat Blong Yu Long Jehova Tru Long Prea”
ia 55 ¶12
Hem i Talemaot Hat Blong Hem Long Jehova Tru Long Prea
12 Hana i soem wan gudfala eksampol long ol man blong God long saed blong prea. Jehova i invaetem ol man blong hem blong oli no fraet blong toktok long hem, olsem wan pikinini we i trastem perens blong hem se i lavem hem, nao i save talemaot evri samting we i stap long hat blong hem. (Ridim Ol Sam 62:8; 1 Tesalonaeka 5:17.) Aposol Pita i raetem ol gudfala toktok ya long saed blong prea se: “Yufala i mas lego ol wari blong yufala long hem, from we hem i kea long yufala.”—1 Pita 5:7.
Hana i Gat Pis
?Yumi lanem wanem? Taem yumi prea mo talemaot ol wari blong yumi long Jehova, yumi no mas fraet blong talemaot filing blong yumi mo askem hem blong i halpem yumi. Sipos yumi no moa save mekem eni moa samting blong stretem problem blong yumi, yumi mas lego samting ya i stap long han blong hem. Hemia nomo i beswan rod blong folem.—Ol Proveb 3:5, 6.
Ol Gudgudfala Samting
Ol Bigfala Poen Long Buk Blong Fas Samuel
2:10—?From wanem Hana i prea long Jehova blong i “givim paoa long king ya we hem i jusumaot” we long taem ya ol man Isrel oli no gat king blong olgeta? Loa blong Moses i talem finis se ol man Isrel bambae oli gat wan king blong olgeta. (Dutronome 17:14-18) Taem Jekob i talem las toktok blong hem bifo we hem i ded, hem i se: “Wokingstik [wan pija blong rul blong king] bambae i no save aot long Juda.” (Jenesis 49:10, NW) Mo tu, Jehova i talem long saed blong Sera, we hem i mama blong nesen blong Isrel, se: “Bambae mi mi mekem hem i kam stamba blong ol man blong plante ples. Mo long olgeta ya, bambae i gat ol king tu oli stap.” (Jenesis 17:16) Taswe, Hana i stap prea long saed blong wan fiuja king long taem blong hem.
14-20 FEBRUARI
OL SAS SAMTING LONG BAEBOL | 1 SAMUEL 3-5
“Jehova i Tingbaot Narafala”
Jehova i Gat Bigfala Paoa Be Hem i Tingbaot Yumi
3 Samuel i yangfala nomo taem hem i stat blong wok long haos tapolen blong Jehova. (1 Samuel 3:1) Wan naet taem hem i stap slip, wan samting we i narakaen i hapen. (Ridim 1 Samuel 3:2-10.) Hem i harem wan man i singaotem hem. Hem i ting se hemia olfala Hae Pris Ilae, ale hem i girap, i go luk Ilae mo i talem se: “Yu yu stap singaot mi. Mi ya.” Be Ilae i talem se: “Mi no singaot yu.” Sem samting i hapen tu taem bakegen, mo Ilae i luksave se God nao i stap singaot Samuel. Taswe hem i talem samting we Samuel i mas talem sipos man ya i singaot bakegen, mo Samuel i obei. ?From wanem long stat Jehova i no talem long Samuel se hem nao i stap singaot? Baebol i no talem. Be Jehova i mekem olsem from we hem i tingbaot filing blong Samuel.
Jehova i Gat Bigfala Paoa Be Hem i Tingbaot Yumi
4 Ridim 1 Samuel 3:11-18. Loa blong Jehova i talem se ol pikinini oli mas respektem olgeta we oli olfala moa long olgeta, speseli olgeta we oli gat wan impoten wok. (Eksodas 22:28; Levitikas 19:32) Taswe i no isi long Samuel, we i wan smol boe nomo, blong i gat strong tingting blong go talemaot jajmen blong Jehova long Ilae. Baebol i talem se Samuel i “fraet blong talemaot tok ya long Ilae.” Be God i soemaot finis long Ilae se hem nao i stap singaot Samuel. Taswe, Ilae i talem long Samuel blong i no haedem samting we Jehova i talem. Ale Samuel i obei long Ilae mo i “talemaot olgeta samting ya.”
Ol Gudgudfala Samting
Ol Bigfala Poen Long Buk Blong Fas Samuel
3:3 (NW)—?Samuel i rili slip long rum ya we Bokis blong Kontrak i stap long hem? Nogat. Samuel i wan Livaet long laen blong Kohat we oli no laen blong pris. (1 Kronikel 6:33-38) From samting ya, hem i no gat raet blong ‘kam insaed blong luk ol tabu samting.’ (Namba 4:17-20) Wan ples nomo we Samuel i gat raet blong go insaed, hemia yad blong haos tapolen. Ples ya nao we ating hem i slip long hem. Mo i luk olsem se Ilae tu i slip samples insaed long yad blong haos tapolen ya. Tok ya se ples “we Bokis blong Kontrak i stap long hem,” hem i min se Samuel i slip long ples raon long haos tapolen.
21-27 FEBRUARI
OL SAS SAMTING LONG BAEBOL | 1 SAMUEL 6-8
“?Hu i King Blong Yu?”
it-2 163 ¶1
Kingdom Blong God
Oli Askem Blong Gat Wan King. Klosap 400 yia afta we ol man Isrel oli aot long Ijip, mo bitim 800 yia afta we God i mekem kontrak wetem Ebraham, ol man Isrel oli askem blong gat wan king olsem ol narafala nesen, blong i lidim olgeta. Samting we oli askem i soemaot se oli no wantem Jehova i rul long olgeta. (1Sa 8:4-8) I tru se ol man Isrel oli stap wet blong God i putumap wan king, olsem we hem i bin promes long Ebraham mo Jekob. Mo oli sua long samting ya from profet tok we Jekob i talemaot bifo we hem i ded, long saed blong Juda (Je 49:8-10), from ol tok we Jehova i talem long ol man Isrel afta we oli aot long Ijip (Eks 19:3-6), from ol samting we kontrak blong Loa i talem (Du 17:14, 15), mo from wan smol haf blong mesej we God i pulum profet Balam blong i talemaot (Na 24:2-7, 17). Hana we i mama blong Samuel i tokbaot samting ya tu long prea blong hem. (1Sa 2:7-10) Nating se i olsem Jehova i no soemaot fulwan “tabu tokhaed” ya long saed blong Kingdom, mo hem i no talemaot stret taem we Kingdom ya bambae i stanap, mo se gavman ya bambae i stap long wol ya o long heven. Taswe ol man ya ol no gat raet nating blong askem blong gat wan king.
Hem i Stanap Strong Nating Se Hem i Harem Nogud
Traem luk ansa we Jehova i talem, taem Samuel talemaot samting ya long hem long prea: “Yu lesin long evri samting we ol man ya oli talem, from we i no yu we oli no wantem, be mi ya we olgeta oli no wantem blong mi king blong olgeta.” !I sua se ol tok ya i mekem Samuel i harem gud, be fasin blong ol man ya i mekem God Ya We i Gat Olgeta Paoa i harem nogud! Jehova i talem long profet blong hem blong i wonem ol man Isrel from ol trabol we oli save kasem taem oli gat wan king. Taem Samuel i talemaot ol tok ya long olgeta, oli no wantem save, oli se: “Nogat, mifala i wantem wan king blong i rulum mifala.” Ale olsem oltaem, Samuel i obei long God, nao hem i go mo i makemaot king ya we Jehova i jusumaot.—1 Samuel 8:7-19.
!Rul Blong Jehova i Win!
9 Ol samting we i hapen long ol man Isrel i soemaot se woning we Jehova i givim i tru. Taem wan man i rul long Isrel olsem king blong olgeta, oli kasem plante bigfala problem, speseli taem king ya i no moa obei long Jehova. Taem yumi tingbaot ol trabol we ol man Isrel oli kasem, yumi no sapraes se long ol yia we oli pas finis kam kasem tede, ol gavman blong man we oli no save Jehova, oli no naf blong mekem ol man oli harem gud blong olwe. I tru se sam man blong politik oli askem long God blong i blesem traehad blong olgeta blong kasem pis mo seftaem. ?Be olsem wanem God i save blesem olgeta we oli no wantem stap aninit long rul blong hem?—Sam 2:10-12.
Ol Gudgudfala Samting
?From Wanem Yumi Mas Baptaes?
13 Yumi mas jenisim laef blong yumi bifo we yumi baptaes blong kam wan Witnes blong Jehova. Man we, long fulhat blong hem i tekem desisen blong folem Jisas Kraes, hem i mekem jus hem wan blong jenisim laef blong hem. Man olsem, i sakemaot eni rong fasin we hem i bin folem, mo i gat strong tingting blong mekem wanem we i stret long fes blong God. Tok we Hibru mo Grik lanwis i yusum long Baebol blong talem fasin ya blong jenisim laef i minim se wan man i tanraon no i lego rod we hem i stap folem. Aksen ya i soem se man i lego rong rod blong hem mo i tanraon blong folem God. (1 King 8:33, 34) Taem man i jenisim laef blong hem, hem i ‘mekem ol fasin ya we i save soemaot we hem i tanem tingting blong hem finis.’ (Ol Wok 26:20) Hemia i min se man ya i lego giaman wosip, i wokbaot folem ol loa blong God, mo i givim wosip i go fulwan long Jehova nomo. (Dutronome 30:2, 8-10; 1 Samuel 7:3) Fasin blong jenisim laef i karem jenis i kam long tingting, lukluk, mo fasin blong yumi. (Esikel 18:31) Yumi “tanraon” taem yumi lego ol nogud fasin we God i no laekem mo yumi kam niufala man.—Ol Wok 3:19, NW; Efesas 4:20-24; Kolosi 3:5-14.
28 FEBRUARI–6 MAJ
OL SAS SAMTING LONG BAEBOL | 1 SAMUEL 9-11
“Fastaem Sol i Gat Tingting Daon”
Fren Wetem God We Tingting Blong Yu i Stap Daon
11 Tingbaot samting we i hapen long King Sol. Fastaem hem i wan yang man we i putum tingting blong hem i stap daon. Hem i kasemsave se i gat sam samting we hem i no save mekem, mo hem i fraet tu blong mekem moa wok. (1 Saml. 9:21; 10:20-22) Be biaen, Sol i kam flas. Hem i soem fasin ya kwiktaem afta we i kam king. Wan dei, hem i no moa gat longfala tingting blong wet long profet Samuel. Hem i no putum tingting blong hem i stap daon blong trastem Jehova se i save halpem ol man blong hem, be i girap i bonem sakrefaes nating se hem i no gat raet blong mekem olsem. Frut we i kamaot se Jehova i no moa glad long Sol, mo biaen hem i no moa king. (1 Saml. 13:8-14) Sipos yumi waes, bambae yumi lanem lesen long eksampol ya we i wan woning, mo yumi no mekem samting we yumi no gat raet blong mekem.
Holemtaet Tingting Ya Blong Lego Samting We Yu Nomo Yu Wantem
8 Stori blong King Sol i soemaot se taem man i stat blong tingbaot hem wan, bambae hem i no moa wantem lego samting we hem nomo i wantem. Taem Sol i stat blong rul, hem i gat tingting daon. (1 Saml. 9:21) Sam man Isrel oli no wantem se Sol i rul long olgeta, nating se God i givim raet long hem blong rul, be hem i no wantem panisim olgeta. (1 Saml. 10:27) Hem i letem spirit blong God i lidim hem blong agensem ol man Amon. Biaen, taem hem i winim faet ya hem i mekem tingting blong hem i stap daon, nao i presem Jehova fastaem.—1 Saml. 11:6, 11-13
Ol Man Amon—Laen We i Agensem Hemia We i Soemaot Kaen Fasin Long Olgeta
Bakegen, ol man Amon oli gat fasin agens taem Jehova i soemaot kaen fasin long olgeta. Jehova i no fogetem rabis tok ya we oli sakem long ol man blong hem. “Spirit blong God i kamdaon long Sol taem hem i harem ol tok ya [blong Nahas], nao hem i kros we i kros tumas.” Spirit blong God i lidim Sol, ale hem i hivimap 330,000 man blong faet. Nao, oli ronem ol man Amon “oli go wanwan, we i no gat tu i stap wanples.”—1 Samuel 11:6, 11.
Ol Gudgudfala Samting
Ol Bigfala Poen Long Buk Blong Fas Samuel
9:9—?Tok ya se: “Long taem ya, ol man oli stap singaot profet, se man blong luk vison,” i minim wanem? Maet ol tok ya oli soem se from we ol profet oli kam plante long taem blong Samuel mo long taem blong ol king blong Isrel, ale oli no moa singaot olgeta se “man blong luk vison”, be oli stat singaot olgeta se “profet.” Samuel nao i olsem faswan long ol laen blong ol profet.—Ol Wok 3:24.
?Wanem Ya Wan Famle?
5 Taem Rut i finis blong kilkilim ol bale, hem i hivimap ol sid mo i luk se i kasem samwe wan efa (22 L). Maet hevi blong ol sid blong bale ya i samwe 14 kilo. Hem i fasem olgeta long wan kaliko, i putum antap long hed blong hem, mo i gobak long Betlehem long taem we ples i tudak finis.—Rut 2:17.
6 Naomi i glad tumas blong luk Rut taem i kambak, mo maet hem i sapraes taem i luk bigfala hip blong bale ya we Rut i karem. Mo tu Rut i tekem ol haf kakae ya we Boas i givim long ol wokman, mo hem i serem wetem Naomi. Naomi i askem long hem se: “?Tede yu yu pikimap bale long weples? ?Yu yu wok wea? Prea blong mi se God bambae i blesem man we i mekem i gud long yu.” (Rut 2:19) Taem Naomi i luk we Rut i kambak wetem bigfala hip blong bale ya, hem i luksave se wan man i luk traehad blong yangfala wido ya mo i kaen long hem.
7 Taem tufala i stap storian, Rut i talemaot long Naomi olgeta samting we Boas i mekem. Naomi i glad tumas nao i talem se: “Prea blong mi se Jehova bambae i blesem hem. Oltaem God ya i stap lavem ol man we oli laef, wetem olgeta we oli ded.” (Rut 2:20) Hem i luksave se Jehova nao i yusum Boas blong soemaot kaen fasin long Rut. Jehova nao i stap pulum ol man blong hem blong oli glad nomo blong givim samting long narafala, mo hem i promes blong blesem ol man blong hem we oli kaen long narafala.—Ridim Ol Proveb 19:17.
8 Naomi i talem long Rut blong i folem ol tok blong Boas blong pikinini bale long garen hem, mo blong i stap klosap long ol yangfala woman we oli wok blong hem, olsem nao ol narafala man oli no save spolem hem. Rut i folem advaes ya mo “oltaem hem i stap wetem Naomi.” (Rut 2:22, 23) Ol tok ya oli mekem yumi luksave nambawan fasin ya we Rut i gat, hemia blong lavem man oltaem. Eksampol blong Rut i save pulum yumi blong jekem sipos yumi stap ona long famle blong yumi, yumi stap givhan long olgeta, mo givim samting we oli nidim. Oltaem Jehova i luk yumi taem yumi mekem ol samting ya.
9 ?Yumi save talem se Rut mo Naomi oli olsem wan famle? Samfala oli ting se wan “trufala” famle i mas gat wan hasban, waef, pikinini boe o gel, abu man o woman, mo sam moa bakegen. Be eksampol blong Rut mo Naomi i soemaot se nating sipos ol man blong Jehova oli no gat evri memba blong famle, be yet oli save openem hat blong olgeta blong soemaot kaen fasin mo lav long narafala. ?Yu yu glad long famle we yu gat? Jisas i rimaenem ol man blong hem se Kristin kongregesen i olsem famle blong olgeta we oli no gat evri memba blong famle.—Mak 10:29, 30.