“Kopwe Meseikeiti Ewe Föpwül Ka Pwülüeni Lupwen Om Alüal”
“Kopwe . . . meseikeiti ewe föpwül ka pwülüeni lupwen om alüal. Nei pwota kopwe aumwesukela won pwülüen pwal eman mwän? Pwota kopwe romi eman fin ekis?”—ÄN SALOMON FOS 5:18, 20.
1, 2. Met popun sia apasa pwe ewe tong lefilen rüüemön mi pwüpwülüfengen a feiöch?
EWE Paipel ese tukumi pworaus ussun ewe föfför lefilen mwän me fefin. Älleäni mwo met a mak lon Än Salomon Fos 5:18, 19: “Kopwe pwapwaiti pwülüom o meseikeiti ewe föpwül ka pwülüeni lupwen om alüal, neminewe mi liöch usun chök liöchün urupap, a mürina usun ewe machang itan witiwit. Kopwe mwüt ngeni pwe an tong ngonuk epwe fokun apwapwaok fansoun meinisin, kopwe chengel ren an tong iteiten fansoun.”
2 Ei wokisin lon fosun Ipru a eäni kapas mi monomon ussun eü “puachen konik” mi wewe ngeni ewe popun än aramas pwapwa seni ewe föfför lefilen mwän me fefin. Ena puachen konik a feiöch pokiten ewe tong me chengel chon pwüpwülü ra pwapwaiti, ir eü liffang seni Kot. Itä chon pwüpwülü chök repwe pwapwaiti ei liffang. Ina popun King Solomon lon Israel loom a eäni ei kapas eis lon ewe puken Än Salomon Fos: “Nei pwota kopwe aumwesukela won pwülüen pwal eman mwän? Pwota kopwe romi eman fin ekis?”—Än Salomon Fos 5:20.
3. (a) Met a fiffis lon chommong pwüpwülü? (b) Ifa ekiekin Kot ussun emön a kirikiringaü ngeni pwülüwan?
3 Lon ränin ar apwüpwülü, ewe mwän me ewe fefin ra pwon pwe repwe tongefengennir me ra pwal pwon pwe repwe tuppwölfengen. Iwe nge, lisowu mwääl a ataielo chommong pwüpwülü. Ren enletin, emön sou käeö mi kapas eis ngeni chommong aramas ussun lapalapen manauer a apasa pwe “lerüäänün ekkewe fin pwüpwülü me arapakkan lesopwun ekkewe mwän pwüpwülü ra kirikiringaü ngeni pwülüwer.” Ewe aposel Paul a apasa: “Iwe, ouse mo sinei pwe ekkewe aramas mi mwal resap alemwiri ewe muun Kot? Ami oute mwalilo; pun aramas mi fori lisou, are fel ngeni anumwal, are mocheisou, are aramas mi fori tipisin Sotom, . . . ir resap alemwiri ewe muun Kot.” (1 Korint 6:9, 10) A ffat pwe lupwen emön a kirikiringaü ngeni pwülüwan, ina eü tipis mi fokkun watte me ren Kot. Chon fel ngeni Kot repwe amwöchü tuppwöl lon ar pwüpwülü. Iwe, met epwe älisikich le “asamolu pupulu,” pwe ewe “kiekien pupulu epwe limelimoch”?—Ipru 13:4.
Tümünü Seni Letip Mi Otuputup
4. Ifa ussun chon pwüpwülü repwe poputä le sani emön lükün pwülüwer nge rese meefi pwe a fen fis?
4 Lon ei fönüfan mi ur ren föfföringaü, mesen chommong aramas ra “ur ren lisou, o rese mo ukutiu seni tipis.” (2 Piter 2:14) Ra küttafetälei chommong chiechier lükün pwülüwer. Lon ekkoch fönü, mwän me fefin ra angangfengen lon eü chök leenien angang. Iei ussun, rüüemön rese pwüpwülüfengen repwe tongeni mwittir sanifengenniir. Ewe Internet a pwal atufichi pwal mwo nge aramas mi nisässäü ar repwe chiechiöch ngeni aramas rese kon sissilei. Chommong chon pwüpwülü ra turulong lon ekkeei ssär, nge rese meefi och.
5, 6. Ifa ussun emön fin Kraist a ipwelong lon eü ssär, iwe, met sipwe käeö seni pworausan?
5 Ekieki mwo ussun ei pworaus ussun emön fefin sipwe eita ngeni Meri, a lükün föri ewe tipisin lisowu mwääl. Pwülüwen Meri ese fel ngeni Jiowa. Ätewe ese kan pwäralo ükükün an tongei chon an we famili. Meri a chechchemeni met a fisitä fitu ier me loom, lupwen a fos ngeni chienen pwülüwan chon angang. Ewe mwän a kan pwäratä fäiro me fän eü a pwal eäni kapas eis ussun än Meri lamalam. Meri a apasa: “Ua sani lapalapan kewe. A fokkun sokkoseni pwülüwei.” Ekiselo chök Meri me ei mwän ra sanifengenniir. Meri a ekieki lon letipan: “Use tipis. Ewe mwän a mochen silei ussun ewe Paipel. Eli upwe tongeni älisi i.”
6 Meri a miritilo mwen letipan a emmwen ngeni i ewe tipisin lisowu mwääl. (Kalesia 5:19-21; Efisus 4:19) Lupwen mwelien letipan a miritilo, Meri a awenechara an ekiek. Met a fis ngeni Meri a pwäralo pwe “letipen aramas a fokun atuputup lap seni mettoch meinisin, a unusen ingau.” (Jeremaia 17:9) Iei ewe fön lon Paipel: “Kopwe fokun tümwünü lelukom lap seni om tümwünü och pisek aüchea.” (Än Salomon Fos 4:23) Ifa ussun sipwe föri ena?
‘Emön Mi Mirit Epwe Opelo’
7. Lupwen en mi älisi emön ren eü osukosuk lon an pwüpwülü, menni fön seni Paipel epwe tümünük?
7 Ewe aposel Paul a makkei: “Iei minne, are emon a meefi pwe a uta, atewe epwe tumunu pwisin i pwe ete turutiu.” (1 Korint 10:12) A pwal wor ei pworaus seni Än Salomon Fos 22:3: “Eman aramas mi mirit a küna ewe feiengau mi feito o opola.” Kesap eäni ewe ekiek pwe, “Usap feiengaü.” Iei ewe alen tipatchem pwe sipwe mirititi met epwe tongeni efisatä osukosuk. Ren chök awewe, ese öch pwe emön fin pwüpwülü epwe foffos ussun ewe osukosuk lon an pwüpwülü ren emön mwän esap pwülüwan. (Än Salomon Fos 11:14) Ika en mwän me emön fefin a mochen fos ngonuk ussun an we osukosuk, kopwe ereni pwe epwe mürinnö an epwe fos ngeni pwülüwan we are epwe fos ren emön fin Kraist mi äsimaü a mochen pwe ewe pwüpwülü epwe pöchökkülsefäl are ren ekkewe elter. (Taitos 2:3, 4) Mi mürinnö ewe leenien äppirü än ekkewe elter lon ach kewe mwichefel. Lupwen emön elter a wisen fos ngeni emön fin Kraist, a kan fos ngeni ikewe aramas ra nom ie, neman lon ewe Kingdom Hall.
8. Met sipwe tümünü seni lon leenien ach angang?
8 Kopwe tümünük seni met epwe efisatä om sani pwal emön lon om leenien angang are ese lifilifil ie. En mi tongeni poputä le sani emön pokiten ämi angangfengen ren chommong awa. Itä mwän pwüpwülü me fin pwüpwülü repwe affata ren lapalaper me ar fos pwe resap sani emön lükün pwülüwer. Emön a mochen pwe epwe manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot esap etiwa än aramas ekkekieki ussun i ren sokkun pwomwen inisin are kapas are ren üfan are foutan ese fich ngeni chon Kraist. (1 Timoti 4:8; 6:11; 1 Piter 3:3, 4) A mürinnö om kopwe isetiu woon om chepelin angang sasingin pwülüwom me nöüm kewe. Ekkena sasing repwe ächema ngonuk me ekkewe ekkoch ussun iö kewe ka tongeer. Kopwe apposa letipom pwe kesap ameef ngeni aramas pwe ka mochen rongorong ar kapasen ämichimich are pwe ka pwal mwo nge ekis sani ena esin fos.—Hiop 31:1.
‘Oupwe Manaufengen me Pwülüwom Ka Tongei’
9. Ifa ewe tettelin föfför mi emmwen ngeni än emön sani pwal emön lükün pwülüwan?
9 Saminne sipwe chök rikilo seni ekkewe sossot me ssär ren ach sipwe tümünü letipach. A tongeni pwälo pwe ewe mwän me ewe fefin rese chüen älillisfengen lupwen emön leir a poputä le sani pwal emön. Eli ewe mwän ese kan fos ngeni pwülüwan, are ewe fefin a kan äkkäpii met ewe mwän a föri. Ika a ina ussun ewe lapalap lefiler, iwe, ina ewe fansoun ewe mwän are ewe fefin epwe küna emön mi fö mi lapalapöch seni pwülüwan we. Mwittir chök repwe sanifengenniir. Epwe fokkun amwarar ar chengel. Ei tettelin föfför a ännetatä pwüngün ewe pworaus lon Paipel: “Nge iteiten aramas a kuna sosot lupwen an mochenia-ingau a emmweni o otupu i.”—Jemes 1:14.
10. Ifa ussun ekkewe mwän pwüpwülü repwe apöchökküla ekkewe riri lefiler me pwülüwer?
10 Kopwe kütta tong, chiechiöch, pwal älillis seni pwülüwom, esap seni pwal emön. Ekkewe mwän pwüpwülü me fin pwüpwülü repwe achocho le apöchökküla ekkewe riri lefiler. Kopwe fos, kunou, me angangfengen me pwülüwom, pwe oupwe pacheöchfengen. Ekiek sefäl ussun ekkewe popun oua tongefengennikemi me loom. Apöchökkülasefälli ewe tong ka fen meefi lon letipom fän iten pwülüwom. Chemeni mwo ekkewe fansoun apwapwa oua pwapwaiti me loom. Iotek ngeni Kot ussun ämi osukosuk. Ewe soumak köl Tafit a tingorei Jiowa: “Kot, kopwe forata lon ngang eu letip mi limelimoch, o isenalong lon ngang eu ngun mi fo o mi pung.” (Kölfel 51:10) Kopwe achocho le “manaufengen fän pwapwa me pwülüom ka tongei lon ränin manauom mi pön Kot a fang ngonuk won fanüfan.”—Än Salomon Afalafal 9:9.
11. Ifa ussun sile, tipatchem, me mirit repwe apöchökküla ekkewe riri lefilen chon pwüpwülü?
11 Sisap mönükalo ewe lamoten sile, tipatchem, me mirit lupwen sia mochen apöchökküla ekkewe ririin pwüpwülü. Än Salomon Fos 24:3, 4 a apasa: “Eu imw a kaütä ren tipachem o nükünük ren mirit, nge ia a wor silelap ie, ekewe rumwen lon ra ur ren sokopaten pisek mi aüchea me mürina.” Tong, tuppwöl, lükü, me ach niueiti Kot, ikkeei ekkewe pisek mi aüchea. Ren ach sipwe ämääriiretä, sipwe käeö ussun Kot. Ina popun chon pwüpwülü repwe achocho le käeö ewe Paipel. Iwe, ifa ewe lamoten tipatchem me mirit? Ika sipwe sopwöch lupwen sipwe angang woon ekkewe osukosuk lon manauach, a lamot tipatchem, are ewe tufichin äeä ewe sile lon Paipel. Emön mi mirit epwe tongeni weweiti ekiekin me meefien pwülüwan. (Än Salomon Fos 20:5) Jiowa a amwökütü Solomon le makkei: “Nei, kopwe fokun aüselinga ai tipachem, kopwe aü selingom ngeni ai kapasen öüröür.”—Än Salomon Fos 5:1.
Lupwen A Wor “Riäfföü”
12. Met popun sisap mäirü lupwen a fisitä osukosuk lefilen chon pwüpwülü?
12 Osukosuk ra tori pwüpwülü meinisin. Alon ewe Paipel, mwän pwüpwülü me fin pwüpwülü repwe küna “riäfföü lon fituker.” (1 Korint 7:28, NW) Aürek, semmwen, riäfföü mwääl, pwal ekkoch osukosuk repwe alolileni chon pwüpwülü. Iwe nge, lupwen a wor osukosuk, chemeni mwo pwe ämi chon pwüpwülü mi tuppwöl oupwe mochen apwapwai Jiowa. Oupwe angangfengen le kütta met epwe ekisatiu ämi osukosuk.
13. Ifa ussun chon pwüpwülü repwe pwisin ätittineer?
13 Fän ekkoch a fis fitikoko pokiten lapalapen ekkewe fos me föfför lefilen chon pwüpwülü. Ese mecheres le pwäkini ena esin osukosuk. Eli ra poputä le kapas pöchökkül lefiler me ekis me ekis a ina ussun ar fos fengen iteitan. (Än Salomon Fos 12:18) Lon ewe lesen mwirin ei, sipwe käeö ussun mwiriloon ena esin fos. Ewe mwiitun lon ewe Paipel a apasa: “Än eman aramas nonom lon fanüapö a mürina seni an epwe nom ren eman fefin mi lalapat me nisosong.” (Än Salomon Fos 21:19) Ika en emön fefin me a ina ussun om pwüpwülü, kopwe pwisin eisinuk, ‘Pwülüwei ese mochen nonnom rei pokiten lapalapei kewe?’ A wor ei fön lon Paipel fän iten mwän pwüpwülü: “Oupwe tongei pwülüwemi. Ousap fokkun song ngeniir.” (Kolose 3:19, NW) Ika en emön mwän pwüpwülü, kopwe pwisin eisinuk, ‘Pokiten use kan pwäri ai tongei pwülüwei, pwülüwei epwe mochen kütta aururun letipan seni pwal emön?’ Pwüngün pwe ese pwüng än emön apasa pwe a kirikiringaü ngeni pwülüwan pokiten ese öch lapalapan kewe. Nge, pokiten ena tipis watte epwe tongeni fisitä, a wor popun sipwe kapas wenechar ussun ach kewe osukosuk.
14, 15. Met popun ach kütta aurur seni emön lükün pwülüwach esap amürinnölo ach pwüpwülü?
14 Ach sipwe kütta aurur seni emön lükün pwülüwach esap awesalo ewe osukosuk lon ach pwüpwülü. Nge ach föri ena epwe emmwen ngeni met? Eü pwüpwülü mi fö mi mürinnö lap seni ewe eü? A ina ussun ekiekin ekkoch. Repwe apasa, ‘Iwe, iei ewe emön a lapalapeni ekkewe lapalap upwe kütta lon emön upwe mochen pwülüweni.’ Ese pwüng ei sokkun ekiek. Emön a mochen pöütalo pwülüwan, are a pesei chienan an epwe pöütalo pwülüwan, ese lükü pwe pwüpwülü mi pin. Sise mirit ika sia lükü pwe sipwe amürinnölo manauach ren ach siwili pwülüwach.
15 Meri, ewe emön sia fen fos ussun, a fokkun ekiekifichi ussun mwiriloon met a ekiekin föri, kapachelong ewe tufich pwe epwe pöüt seni i are pwal emön än Kot chen. (Kalesia 6:7) A apasa: “Lupwen ua ätittina meefiei ngeni chienen pwülüwei, ua weweiti pwe met ua föri epwe eppeti än ewe mwän etiwa ewe enlet lon mwach kkan. Meinisin mi kan ngeniei repwe riäfföü pokiten ewe tipis me pwal ekkoch repwe chepetek!”—2 Korint 6:3.
Ewe Popun Mi Lamot Seni Meinisin
16. Ikkefa ekkoch ekkewe mwiriloon lisowu mwääl?
16 Ewe Paipel a öüröürakich: “Pun än eman fin lisowu fos a arar usun chönün chunen, kapasen awan a pwal motoutou usun noppuk, nge sopolan a kipwin usun chök kipwinin ewe irä maras, a pwal wor ekinasean usun chök ekinasaen efoch ketilas mi seisei me ruepek.” (Än Salomon Fos 5:3, 4) Mwiriloon lisowu mwääl a tongeni eriäfföükich me sia tongeni mälo ren. Mwelien letipen ewe chon tipis epwe akinasa i, a tongeni semmwenilo, me letipen pwülüwan a tongeni unusen tatakkis. Ren chök ekkeei popun, sisap poputä woon ewe alen kirikiringaü ngeni pwülüwach.
17. Ifa ewe popun mi lap pwe sipwe tuppwöl ngeni pwülüwach?
17 Jiowa ewe Sou Akkota pwüpwülü. A pwal atufichi ach pwapwaesini ewe föfför lefilen mwän me fefin. Jiowa a apasa pwe kirikiringaü ngeni pwülüwach a fokkun ngaü. Iei met Jiowa a erenikich ren nöün we soufos Malakai: “Üpwe feito remi pwe üpwe apwüngükemi. Ngang üpwe eman chon pwärätä mi atipisi . . . ekewe chon lisowu.” (Malakai 3:5) A mak ei pworaus lon Än Salomon Fos 5:21 ussun met Jiowa a küna: “Ewe Samol mi Lapalap a küna om föför meinisin, a nenengeni ia ka feila ie.” Ewer, “esor och mettoch lon forien Kot kewe mi opelo seni i, nge mettoch meinisin mi chok suuk o mi pwapwalo mwen mesen ewe mi nemenikich.” (Ipru 4:13) Iei ewe popun mi pöchökkül seni meinisin pwe sipwe tuppwöl ngeni pwülüwach. Ese lifilifil ika ewe lisowu mwääl a fis le monomon, are ese lifilifil kükkünün ewe liwinin ach tipis ngenikich nge, lisowu mwääl a efeiengaüa ach chiechiöch me Jiowa.
18, 19. Met sia käeö seni ewe pworaus ussun Josef me pwülüwen Potifar?
18 Ewe pworaus ussun Josef, nöün Jekop we, a pwäralo pwe ach mochen amwöchü kinamwe lefilach me Kot eü minen amwöküt mi watte manamanan. Potifar, emön lein nöün Farao kewe nöüwis, a awisa ngeni Josef eü wis tekia lon imwan. Pwülüwen Potifar a küna pwe Josef mi “äteöch o mesemesöch.” Iteiten rän neminna a michi Josef, nge Josef ese tipeeü ngeni. Met popun Josef ese mochen kon ren pwülüwen Potifar? Ewe Paipel a apasa: “Josef esap tipeeu ngeni. Iwe, a üreni pwülüen an we Samol, ‘Nengeni, ai samol esap amwöchü seniei och mettoch chilon chök en, pun en pwülüan. Ifa usun, üpwe föri och föför mi fokun ngau o tipis ngeni Kot?’”—Keneses 39:1-12.
19 Josef emön mi lipich, nge ätewe a amwöchü limöchün ren an ese kon ren pwülüwen pwal emön. Än Salomon Fos 5:15 a awora ei fön fän iten mwän: “Kopwe allükülük won püsin pwülüom, kopwe chök echeni i.” Kopwe mammasa letipom pwe kesap poputä le ekieki ussun emön esap pwülüwom. Achocho le apöchökküla om pwüpwülü me pwäkini ese lifilifil menni osukosuk a piitä lefilemi. Kopwe “pwapwaiti pwülüom o meseikeiti ewe föpwül ka pwülüeni lupwen om alüal.”—Än Salomon Fos 5:18.
Met Ka Fen Käeö?
• Ifa ussun emön chon Kraist a tongeni poputä le sani emön esap pwülüwan?
• Met epwe tümünükich seni ach poputä le sani emön esap pwülüwach?
• Met chon pwüpwülü repwe föri ika a wor osukosuk lefiler?
• Ach chechchemeni met epwe älisikich le amwöchü tuppwöl ngeni pwülüwach?
[Sasing lon pekin taropwe 4]
A mmen mecheres pwe aramas repwe poputä le sani chiener chon angang
[Sasing lon pekin taropwe 6]
‘Ia a wor silelap ie, ekewe rumwen lon ra ur ren sokopaten pisek mi aüchea me mürina’