Watchtower BIBLIOTEK LO ENTERNET
Watchtower
BIBLIOTEK LO ENTERNET
Kreol Seselwa
  • LABIB
  • PIBLIKASYON
  • RENYON
  • fy sap. 10 p. 116-127
  • Kan en manm fanmiy i malad

Sa video pa disponib.

I annan en problenm avek sa video.

  • Kan en manm fanmiy i malad
  • Sekre pour en fanmiy ere
  • Soutit
  • Dokiman ki koz lo menm size
  • KI MANNYER OU SANTI?
  • EN BON LETA LESPRI
  • ETABLIR BANN PRIYORITE
  • ED BANN ZANFAN
  • KONMAN POUR VWAR BANN TRETMAN MEDIKAL
  • Zeova pou soutenir ou
    Latour Veyer pe anons Rwayonm Bondye—2015
  • Zob—en Zonm ki’n andire e gard son Lentegrite
    Latour Veyer pe anons Rwayonm Bondye—2006
  • Konman ou kapab okip en lakour?
    Sekre pour en fanmiy ere
  • “Met ou lespwar dan Zeova”
    Latour Veyer pe anons Rwayonm Zeova (Letid)—2022
Vwar plis ankor
Sekre pour en fanmiy ere
fy sap. 10 p. 116-127

SAPIT DIS

Kan en manm fanmiy i malad

1, 2. Ki mannyer Satan ti servi maler ek maladi pour esey kas fidelite Zob?

NOU kapab dir ki Zob ti parmi bann ki ti rezwir en lavi fanmiy ere. Labib i apel li “sa enn pli gran dan tou pei Les.” I ti annan dis zanfan an tou, set garson ek trwa fiy. I ti osi annan sa mwayen pour byen fourni bezwen son fanmiy. Pli enportan, i ti pran linisyativ dan bann aktivite spirityel e i ti konsernen avek kondisyon son bann zanfan devan Zeova. Tousala, ti kontribye pour kree bann relasyon pros e zwaye dan son fanmiy.​—Zob 1:1-5.

2 Lennmi prensipal Zeova, Satan, pa ti ferm lizye lo sitiasyon Zob. Satan, ki pe konstaman rod fason pour kas fidelite bann serviter Bondye, ti atak Zob par detrir son fanmiy ere. Apre, i ti “frap Zob avek bann klou tre danzere depi son plak lipye ziska son latet.” Satan ti krwar i ti pou kapab kas fidelite Zob par anmenn maler lo li e fer li malad.​—Zob 2:6, 7.

3. Ki ti bann sentonm maladi Zob?

3 Labib pa donn non medikal maladi Zob. Me i dekrir son bann sentonm. Son lekor ti kouver avek moutouk, e lo son lapo ti devlop bann lakourt ki ti dekoke e tonbe. Lalenn Zob ti donn repinyans, e son lekor ti pi. I ti dan bokou douler. (Zob 7:5; 19:17; 30:17, 30) Dan son gran soufrans, Zob ti asiz dan lasann e grat li avek en bout po kase ki’n fer avek later. (Zob 2:8) I ti vreman fer lapenn pour vwar!

4. Ki i arive tanzantan dan tou fanmiy?

4 Konman ou ti pou reazir si ou ti pe soufer avek en tel maladi grav? Denozour, Satan pa frap bann serviter Bondye avek bann maladi parey i ti fer avek Zob. Antouka, vi ki imen i enparfe, presyon lavi toulezour, ek lanvironnman deteryore ki nou pe viv ladan, i arive parler ki bann manm fanmiy i tonm malad. Malgre nou pran prekosyon, en maladi i kapab ariv lo nou tou, menm si laplipar nou pa pou soufer parey Zob. Ler en manm nou fanmiy i malad, sa i kapab vreman vin en problenm pour nou. Alor annou egzaminen konman Labib i ed nou fer fas avek sa lennmi ki limanite pe fer fas avek.​—Eklezyast 9:11; 2 Timote 3:16.

KI MANNYER OU SANTI?

5. Ki mannyer bann manm fanmiy i normalman reazir dan ka kot i annan en maladi tanporer?

5 I toultan difisil pour siport nenport keksoz ki arive ki enteronp nou lavi toulezour. Sa i vre sirtou si sa keksoz in ganny koze par en maladi ki dir pour lontan. Menm ler en maladi pa dir pour lontan, lezot i bezwen fer bann sanzman, sakrifis, ek adaptasyon. Petet lezot manm fanmiy ki an bonn sante i bezwen pa fer tapaz pour ki sa enn ki malad i kapab repoze. Petet osi zot pou bezwen evite fer serten aktivite. Toutfwa, dan laplipar fanmiy menm bann pti zanfan i annan konpasyon pour zot ser, frer, paran ki malad, menm si parler zot bezwen ganny rapele pour annan konsiderasyon. (Kolosyen 3:12) Normalman, sa fanmiy i pare pour fer sa ki neseser dan ka en maladi tanporer. Deplis, sak manm fanmiy pou ekspekte ki lezot i montre menm konsiderasyon si li osi i arive tonm malad.​—Matye 7:12.

6. Ki reaksyon nou souvannfwa trouve si en manm fanmiy i ganny en maladi grav ki dir pour lontan?

6 Me si sa maladi i tre grav e sa bann lenkonvenyans i dir pour lontan? Par egzanp, si en manm fanmiy i paralize apre en latak, andikape par maladi Alzheimer, oubyen ganny afekte avek lezot maladi? Oubyen si en manm fanmiy i soufer avek en maladi mantal, tel parey schizophrenia? Premye reaksyon se annan pitye setadir santi latristes pour en dimoun ki nou kontan ki pe soufer en kantite. Toutfwa, souvan i annan lezot reaksyon ki swiv apre. Anmezir ki lezot manm fanmiy i realize ki zot pe ganny afekte en kantite e zot pe perdi en pe zot liberte akoz kondisyon sa dimoun, zot kapab santi mekontantman. Zot kapab demande: “Akoz sa in ariv avek mwan?”

7. Ki mannyer madanm Zob ti reazir anver maladi son msye, e ki i ti’n aparaman oubliye?

7 I paret ki madanm Zob ti annan sa menm panse. Rapel byen, i ti’n deza vwar lanmor son bann zanfan. Anmezir ki sa bann levennman trazik ti devlope, i ti san dout santi li pli boulverse. Finalman, ler i ti vwar son mari ki ti for e aktif pe soufer avek en maladi terib, i paret ki i ti’n oubliy keksoz ki ti pli enportan ki tou sa bann trazedi. Sa se sa relasyon ki li ek son mari ti annan avek Bondye. Labib i dir: “Finalman son madanm ti dir li: ‘Eski ou ankor pe reste fidel? Modi Bondye e mor!’”​—Zob 2:9.

8. Ler en manm fanmiy i gravman malad, ki verse Labib ki pou ed lezot manm fanmiy gard en bon pwennvi?

8 Bokou dimoun i fristre, menm ankoler, ler zot lavi i konpletman sanze akoz en dimoun pros avek zot i malad. Me en Kretyen ki rezonn lo sa sitiasyon, pou realize ki sa i donn li en loportinite pour demontre son lanmour senser. Vre lanmour “i pasyan, e i bon . . . [e] pa rod son prop lentere . . . i pardonn tou, i krwar tou, i esper tou, i siport tou.” (1 Korentyen 13:4-7) Alor, olye les bann santiman negatif dominen, i enportan ki nou fer nou mye pour met zot anba kontrol.​—Proverb 3:21.

9. Ki lasirans ki kapab ed en fanmiy spirityelman e emosyonnelman ler en manm fanmiy i gravman malad?

9 Kwa ki kapab ganny fer pour protez byennet spirityel e emosyonnel en fanmiy ler enn i gravman malad? Byensir, lafason pour pran swen e tret sak maladi i diferan. I pa apropriye pour ofer okenn prosedir medikal oubyen fason pour pran swen avek en dimoun malad kot lakour dan sa piblikasyon. Toutfwa, dan en sans spirityel, Zeova “pe redres tou sa bann ki’n kourbe.” (Psonm 145:14) Lerwa David ti ekrir: “Ere sa enn ki pran konsiderasyon pour sa enn ki pti; dan zour maler Zeova pou fer li sape. Zeova li menm pou protez li e prezerv son lavi. . . . Zeova li menm pou soutenir li lo en lili douler.” (Psonm 41:1-3) Zeova i gard son bann serviter vivan lo plan spirityel, menm ler zot ganny sitan afekte emosyonnelman ki zot pa kapab siporte. (2 Korentyen 4:7) Bokou manm fanmiy ki pe fer fas avek maladi grav dan zot fanmiy in repet parol sa psalmis: “Mon’n soufer en kantite. O Zeova, gard mwan vivan dapre ou parol.”​—Psonm 119:107.

EN BON LETA LESPRI

10, 11. (a) Kwa ki esansyel pour en fanmiy reisi fer fas avek en maladi? (b) Konman en madanm ti fer fas avek maladi son mari?

10 En proverb Labib i dir: “En bon moral i kapab ed en zonm andir son maladi; me en moral ki ba, lekel ki kapab siport li?” (Proverb 18:14) Ler maler i ariv dan en fanmiy, sa i kapab afekte leta lespri sa fanmiy osi byen ki “moral en zonm.” Me “en leker kalm i fer dibyen lekor.” (Proverb 14:30) Pour en fanmiy reisi sirmont en maladi grav i depan en kantite lo latitid, oubyen leta lespri, son bann manm.​—Vwar Proverb 17:22.

11 En madanm Kretyen ti bezwen soufer letan i ti vwar son mari vin envalid apre en latak zis sis an apre zot maryaz. Sa madanm ti rapel: “Sa ti fer mon msye pa kapab koz byen e ti preske enposib pour fer konversasyon avek li. Mon ti vreman bezwen fer bokou zefor mantalman pour esey konpran sa ki i ti pe lager pour dir.” Imazin osi, gran soufrans ek fristrasyon ki sa mari in bezwen eksperyanse. Ki sa koup ti fer? Menm si zot ti reste lwen avek kongregasyon Kretyen, sa ser ti fer son mye pour reste for spirityelman par gard li azour avek bann dernyen lenformasyon ki lorganizasyon ti donnen, osi byen ki avek nouritir spirityel atraver magazin Latour Veyer ek Réveillez-vous! Sa ti donn li lafors spirityel pour pran swen avek son mari ziska son lanmor kat an plitar.

12. Parey nou’n vwar dan ka Zob, ki kontribisyon en dimoun malad i fer parler?

12 Dan ka Zob, se li ki ti reste for kantmenm i ti sa enn ki ti pe soufer. I ti demann son madanm: “Eski nou pou aksepte zis sa ki bon ki sorti kot sa vre Bondye e pa aksepte osi sa ki move?” (Zob 2:10) I pa etonnan ki disip Zak ti mansyonn Zob konman en legzanp remarkab an sa ki konsern pasyans ek landirans! Nou lir dan Zak 5:11: “Zot in tann koz lo pasyans Zob, e zot in war sa ki Senyer in fer pour li alafen, e zot in war ki Senyer i ranpli avek labonte ek konpasyon.” Demenm ozordi, dan bokou ka, sa latitid kouraze delapar sa manm fanmiy ki malad in ed lezot dan sa fanmiy gard en pwennvi pozitif.

13. Ki konparezon en fanmiy ki pe eksperyans en maladi grav pa devret fer?

13 Laplipar dimoun ki’n bezwen fer fas avek en maladi dan fanmiy i dakor ki okonmansman i pa fasil pour bann manm fanmiy aksepte sa realite. Zot osi fer resorti ki lafason ki en dimoun i vwar sa sitiasyon i tre tre enportan. Bann sanzman dan aktivite en lakour i kapab difisil okonmansman. Me si en dimoun i vreman fer zefor, i kapab adapte avek en nouvo sitiasyon. Ler nou fer sa, i enportan ki nou pa konpar nou sitiasyon avek lezot ki napa maladi dan fanmiy, panse ki zot lavi i pli fasil e osi ki sa ‘pa zis!’ An realite, personn pa konnen ki fardo lezot i bezwen anmennen. Tou Kretyen i trouv rekonfor dan parol Zezi: “Vin kot mwan zot tou ki fatige e ki pe anmenn en fardo e mwan, mon a donn zot repo.”​—Matye 11:28.

ETABLIR BANN PRIYORITE

14. Ki mannyer bann priyorite apropriye i kapab ganny etablir?

14 Ler i annan en maladi grav kot en lakour, i byen ki sa fanmiy i rapel sa parol enspire: “Letan i annan en kantite konseye i annan lakonplisman.” (Proverb 15:22) Eski bann manm fanmiy i kapab asiz ansanm e diskit sa sitiasyon ki sa maladi in anmennen? Byensir, i apropriye pour fer sa par priye e tourn ver Parol Bondye pour gidans. (Psonm 25:4) Kwa ki devret ganny konsidere dan en tel diskisyon? Apre tou, i annan bann desizyon dan domenn medikal, finansyel, e familyal ki bezwen ganny pran. Lekel ki pou okip e responsab sa dimoun malad? Ki mannyer lezot manm fanmiy i kapab ede? Konman ki sa laranzman ki’n ganny fer i afekte sak manm fanmiy? Konman bezwen spirityel ek lezot bezwen sa enn ki pe okip sa dimoun malad pou ganny satisfer?

15. Ki sipor Zeova i donn bann fanmiy ki pe eksperyans en maladi grav?

15 Priy senserman pour gidans Zeova, medit lo son Parol, e avek kouraz swiv sa ki Labib i dir. Sa i souvannfwa anmenn bann benediksyon ki depas nou ekspektasyon. Parler kondisyon en dimoun malad i kapab pa amelyore. Me dan tou sitiasyon, nou toultan ganny bon rezilta si nou apiy lo Zeova. (Psonm 55:22) Psalmis ti ekrir: “Ou labonte leker, O Zeova, ti kontinyen soutenir mwan. Kan mon bann panse troublan i ogmante dan mwan, ou konsolasyon i konmans kares mwan.”​—Psonm 94:18, 19; vwar osi Psonm 63:6-8.

ED BANN ZANFAN

16, 17. Ki paran i devret koz lo la kan pe diskit avek bann pli pti zanfan lo maladi enn zot frer oubyen ser?

16 Bann maladi grav i kapab anmenn problenm pour bann zanfan dan fanmiy. I enportan ki paran i ed bann zanfan konpran sa ki’n arive e ki zot kapab fer pour ede. Si sa enn ki malad i en zanfan, ed lezot zanfan pour konpran ki ou kontan zot parey, menm si sa enn ki malad pe resevwar plis latansyon ek swen. Olye les mekontantman oubyen konfli devlope antre zot, paran i kapab ed lezot zanfan pour vin pros avek kanmarad e annan lafeksyon senser pour kanmarad anmezir ki zot korpere ansanm pour fer fas avek sa sitiasyon.

17 Bann pli pti zanfan pou normalman reazir pli byen si paran i eksplik zot kondisyon medikal sa dimoun dan en fason ki pou tous zot, olye ki zot donn bann leksplikasyon detaye oubyen konplike lo la. Alor, zot pou pli byen konpran ki sa manm fanmiy malad pe pas atraver. Si bann zanfan ki an bonn sante i vwar konman ki sa maladi pe anpes sa enn ki malad fer en kantite keksoz ki zot zot pran pour nanryen ditou, sa pou fer zot “kontan kanmarad” plis e annan “konpasyon.”​—1 Pyer 3:8.

18. Konman ki paran i kapab ed bann pli gran zanfan konpran bann problenm ki en maladi in anmennen, e ki mannyer sa i kapab benefisye zot?

18 Bann pli gran zanfan i devret ganny ede pour realize ki en sitiasyon difisil i egziste e ki i demann sakrifis delapar tou dimoun dan fanmiy. Vi ki petet dokter ek latizann i koute, i kapab pa posib pour paran fourni tou sa ki lezot zanfan ti ava anvi gannyen. Eski bann zanfan pou mekontan akoz sa e santi ki ou pe anpes zot ganny en keksoz ki zot anvi? Oubyen eski zot pou konpran sa sitiasyon e pare pour fer bann sakrifis neseser? Sa i depan en kantite lo lafason ki sa sitiasyon i ganny diskite e lo leta lespri ki ganny kree dan fanmiy. Anfet, dan bokou fanmiy, ler en manm fanmiy i malad, sa in ede pour edik bann zanfan pour swiv sa konsey Pol: “Pa fer nanryen par lespri egois e vantar, me avek limilite konsider lezot pli enportan ki ou. Zot pa devre pran ka zis avek zot prop lentere, me osi avek lentere lezot.”​—Filipyen 2:3, 4.

KONMAN POUR VWAR BANN TRETMAN MEDIKAL

19, 20. (a) Ki responsabilite bann sef fanmiy i annan letan en manm fanmiy i malad? (b) Konman Labib i fourni gidans an rapor avek en maladi, menm si i pa en liv letid medikal?

19 Bann Kretyen rezonnab pa obzekte tretman medikal osi lontan ki i pa kont lalwa Bondye. Kan en manm zot fanmiy i tonm malad, zot vreman anvi rod led pour soulaz soufrans sa enn ki malad. Me petet fodre byen reflesir lo diferan lopinyon medikal ki diferan dokter i donnen. Deplis, i’n annan bann nouvo maladi ki’n aparet diran bann lannen ki’n pase, e pour laplipar sa bann maladi, napa en kalite tretman ki lamazorite dimoun i aksepte. Parfwa i menm difisil pour idantifye egzakteman ki kalite maladi en dimoun i annan. Ki en Kretyen i devret fer alor?

20 Menm si en ekriven Labib ti en dokter e zapot Pol ti ofer konsey medikal pour ed son zanmi Timote, Labib i en gid moral e spirityel. I pa en liv letid medikal. (Kolosyen 4:14; 1 Timote 5:23) Alor, bann sef fanmiy Kretyen i bezwen fer zot prop desizyon balanse an sa ki konsern tretman medikal. Petet zot kapab vwar li neseser pour ganny lopinyon plizyer dokter. (Vwar Proverb 18:17.) San dout, zot pou anvi pli bon tretman disponib pour sa manm fanmiy ki malad, e laplipar i rod led avek bann dokter ordiner. Serten i prefer lezot kalite tretman. Sa osi i en desizyon personnel. Sepandan, kan zot pe tret bann problenm lasante, bann Kretyen pa aret les ‘parol Bondye vin en lalanp pour zot lipye, e en lalimyer pour zot semen.’ (Psonm 119:105) Zot kontinyen swiv bann gidans ki annan dan Labib. (Izai 55:8, 9) Se pour sa ki zot evit bann metod pour detekte en maladi ki kapab annan pour fer avek grigri, e zot evit bann tretman ki vyol bann prensip Labib.​—Psonm 36:9; Akt 15:28, 29; Revelasyon 21:8.

21, 22. Konman ki en madanm sorti Lazi ti rezonn lo en prensip Labib, e ki mannyer sa desizyon ki i ti’n fer ti apropriye pour son sitiasyon?

21 Konsider ka en zenn madanm sorti Lazi. En pti pe letan apre ki i ti’n etidye e aprann lo Labib avek en Temwen Zeova, i ti donn nesans avan ler en pti fiy, ki ti pez zis 1.7 kilo. Sa madanm ti tris ler dokter ti dir li ki sa pti baba pou retard en kantite e i pa pou zanmen kapab marse. I ti konsey li pour donn sa pti baba avek en lenstitisyon. Son mari pa ti tro konnen ki pou fer. Ver lekel ki sa madanm ti pou ale?

22 I dir: “Mon rapel ki mon ti aprann dan Labib ki ‘bann garson i en leritaz sorti kot Zeova; fri vant i en rekonpans.’” (Psonm 127:3) I ti deside pour anmenn sa “leritaz” kot li e pran swen avek li. I ti difisil okonmansman, me avek led bann zanmi Kretyen dan son kongregasyon Temwen Zeova, sa madanm ti kapab byen organiz li e fourni sipor ki sa zanfan ti sirtou bezwen. Douz an plitar, sa zanfan ti pe al bann renyon dan Lasal Rwayonm e pe rezwir konpanni bann zenn. Sa manman i dir: “Mon tre kontan ki bann prensip Labib in pous mwan pour fer sa ki byen. Labib in ed mwan gard en konsyans kler devan Zeova Bondye e pa annan regre ki ti pou’n afekte mwan larestan mon lavi.”

23. Ki rekonfor Labib i donn bann ki malad ek bann ki pran swen avek zot?

23 Maladi pa pou afekte nou pour touzour. Profet Izai ti koz lo sa letan kot “okenn zabitan pa pou dir: ‘Mon malad.’” (Izai 33:24) Sa promes pou ganny akonpli dan sa nouvo lemonn ki tre pros. Toutfwa, ziska sa zour, nou bezwen kontinyen fer fas avek maladi ek lanmor. Erezman, Parol Bondye i donn nou gidans ek led. Bann konsey Labib konsernan fason viv i dirab. Zot pli siperyer ki bann lopinyon imen enparfe, ki toultan pe sanze. Se pour sa ki en dimoun ki byen servi son lespri i dakor avek sa psalmis ki ti ekrir: ‘Lalwa Zeova i parfe, i redonn lafors. Rapel Zeova i diny konfyans, i fer sa ki napa leksperyans saz. . . . Bann zizman Zeova i vre; zot tou zot in ganny revele drwat. . . . Gard zot i anmenn en gran rekonpans.’​—Psonm 19:7, 9, 11.

KONMAN SA BANN PRENSIP LABIB I KAPAB ED . . . EN FANMIY POUR FER FAS AVEK EN MALADI GRAV EK BANN LENKONVENYANS KI I ANMENNEN?

Lanmour i pasyan e i siport tou.​—1 Korentyen 13:4-7.

I enportan pour devlop en bon leta lespri.​—Proverb 18:14.

I bon pour rod konsey avan fer bann desizyon enportan.​—Proverb 15:22.

Zeova i ofer nou son sipor ler lavi i difisil.​—Psonm 55:22.

Parol Zeova i en gid dan tou sitiasyon.​—Psonm 119:105.

    Piblikasyon an Kreol Seselwa (2000-2026)
    Log out
    Log In
    • Kreol Seselwa
    • Share
    • Preferans
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Regilasyon lizaz
    • Lenformasyon personnel
    • Bann paramet konfidansyel
    • JW.ORG
    • Log In
    Share