Bann referans pour Kaye renyon Nou minister ek lavi Kretyen
2-8 AVRIL
BANN TREZOR DAN PAROL BONDYE | MATYE 26
“Ki similarite ek diferans i annan ant Lapak ek Memoryal?”
portre ek not dan nwtsty-E
Repa Lapak
Pour repa Lapak, i ti bezwen annan: (1) en pti mouton ki’n ganny roti (lezo sa mouton pa ti devret ganny kase), (2) dipen san lelven ek (3) bann legim anmer. (Eg 12:5, 8; No 9:11) Dapre sa liv ki apel Mishnah, sa bann legim anmer ti kapab leti, sikore (chicory), pepperwort, endive oubyen dandelion. Aparaman sa bann legim ti fer bann Izraelit mazin sa letan difisil ler zot ti lesklav Lezip. Zezi ti servi dipen san lelven pour reprezant son lekor imen ki ti parfe. (Mt 26:26) Zapot Pol ti osi dir ki Zezi i “nou pti mouton Lapak.” (1Ko 5:7) Dan premye syek, (4) diven ti osi form parti repa Lapak. Zezi ti servi diven pour reprezant son disan ki ti pou ganny verse konman en sakrifis.—Mt 26:27, 28.
not letid dan nwtsty-E dan Matye 26:26
reprezant: Sa mo Grek e·stinʹ (ki literalman vedir “i”) ki’n ganny servi dan sa verse i vedir “sinifye oubyen senboliz.” Bann zapot ti konpran sa ki Zezi ti pe esey dir vi ki zot ti kapab vwar lekor parfe Zezi ek sa dipen san lelven ki zot ti pe al manze. Alor, sa dipen ki i ti’n mansyonnen pa ti kapab son lekor fizik. I enteresan pour note ki sa menm mo Grek i osi ganny servi dan Mt 12:7 e bokou versyon Labib in tradwir li konman “reprezant.”
not letid dan nwtsty-E dan Mt 26:28
disan lalyans: Sa nouvo lalyans ant Zeova ek bann Kretyen swazir ti vin posib gras a sakrifis Zezi. (Ebr 8:10) Zezi ti servi sa menm lekspresyon ki Moiz ti servi lo Montanny Sinai ler i ti vin medyater ant nasyon Izrael ek Zeova pour entrodwi lalyans Lalwa. (Eg 24:8; Ebr 9:19-21) Zis parey disan toro ek kabri ti fer sa lalyans Lalwa ant Bondye ek nasyon Izrael vin valid, disan Zezi in fer sa nouvo lalyans ki Zeova in fer avek Izrael spirityel vin valid. Sa lalyans ti vin an fors zour Lapannkot lannen 33.—Ebr 9:14, 15.
Rod bann perl spirityel
not letid dan nwtsty-E dan Mt 26:17
Premye zour Lafet Dipen san Lelven: Lafet Dipen san Lelven ti konmans le 15 Nizan, apre Lapak ki ti le 14 Nizan e i ti dire pour set zour. (Vwar seksyon 19 dan En led pour etidye Parol Bondye oubyen App. B15 an Angle.) Par kont, dan letan Zezi, Lafet Dipen san Lelven ek Lapak ti’n vin en sel lafet e tou le wit zour, enkli le 14 Nizan ti parfwa ganny apele “Lafet Dipen san Lelven.” (Li 22:1) Osi, sa fraz “Premye zour” i kapab ganny tradwir konman “sa zour avan.” (Konpar Zan 1:15, 30. Dan sa bann verse, sa mo Grek ki normalman ganny tradwir “premye” [proʹtos] in ganny tradwir “avan” parey dan Mt 26:17, setadir “i ti egziste avan [proʹtos] mwan.”) Alor, dapre langaz Grek e osi koutim Zwif, i paret ki bann disip Zezi ti demann li sa kestyon le 13 Nizan. Pandan lazournen le 13 Nizan, bann disip ti fer preparasyon pour Lapak, vi ki i ti ganny selebre “ler fernwanr ti fer” o konmansman le 14 Nizan.—Mr 14:16, 17.
not letid dan nwtsty-E dan Mt 26:39
pran sa lakoup: Dan Labib, “lakoup” i souvan ganny servi dan en sans senbolik pour reprezant lavolonte Bondye. I kapab osi vedir “sa par” oubyen rol ki en dimoun i ganny donnen. (Vwar not letid dan Mt 20:22.) I paret ki Zezi ti vreman konsernen akoz i ti pou ganny met amor konman en dimoun ki koz an mal kont Bondye e ki rebel kont gouvernman e ki sa ti pou anmenn repros lo Bondye. Sa ti pous li pour priye e demann Bondye pour pran sa “lakoup” avek li.
9-15 AVRIL
BANN TREZOR DAN PAROL BONDYE | MATYE 27-28
“Akoz, kote e ki mannyer nou kapab fer disip?”
not letid dan nwtsty-E dan Mt 28:19
fer zot vin mon disip: Sa verb Grek ma·the·teuʹo i kapab ganny tradwir konman “ansenny” avek bi pour fer disip oubyen zelev. (Konpar Mt 13:52, sa menm verb in ganny tradwir konman “ki’n ganny ansennyen.”) Sa verb “batiz” e “ansenny” i montre kwa ki enplike pour ‘fer zot vin disip’ Zezi.
dimoun dan tou nasyon: Literalman, sa fraz ti kapab ganny tradwir konman “tou nasyon.” Me konteks i montre ki Zezi ti pe koz lo dimoun sorti dan tou nasyon. Dan langaz Grek, sa mo “zot” dan sa lekspresyon batiz zot i maskilen e i refer avek dimoun me pa nasyon. Sa lord pour koz avek “dimoun dan tou nasyon” ti nouvo. Labib i dir ki avan Zezi ti konmans son minister, bann dimoun ki pa ti Zwif ti kapab vin Izrael si zot ti pe servi Zeova. (1Rw 8:41-43) Par kont, letan Zezi i donn sa lord, i ti dir son bann disip pour al pres avek dimoun ki pa ti’n ne Zwif. I ti pe osi montre ki sa travay pour fer dimoun vin son disip ti pou ganny fer partou dan lemonn.—Mt 10:1, 5-7; Re 7:9; vwar not letid dan Mt 24:14.
not letid dan nwtsty-E dan Mt 28:20
ansenny zot: Sa mo Grek ki’n ganny tradwir konman “pour ansennyen” i enplik donn lenstriksyon, leksplikasyon, montre atraver rezonnman e donn laprev. (Vwar not letid dan Mt 3:1; 4:23.) I pran letan pour kapab ansenny zot pour obei tou sa ki Zezi in donn lord pour fer. Sa i enkli ansenny zot sa ki Zezi ti ansennyen, aplik son bann lansennyman e swiv son legzanp.—Zan 13:17; Efe 4:21; 1Pyr 2:21.
Rod bann perl spirityel
not letid dan nwtsty-E dan Mt 27:51
rido: Sa zoli rido ki ti annan bann zoli brode lo la, ti separ Tre Sen avek Sen dan tanp. Dapre listwar Zwif, sa rido ti lour e i ti apepre 18 met longer, 9 met larzer e en lepeser 7.4 santimet. Ler Zeova ti desir sa rido an de, i ti pe montre son lakoler kont bann ki’n touy son Garson me i ti pe osi montre ki aprezan imen i annan sa posibilite pour al viv dan lesyel.—Ebr 10:19, 20; vwar Leksplikasyon bann mo.
landrwa sen dan tanp: Dan sa fraz, sa mo Grek na·osʹ pe refer avek batiman prensipal kot lasanm Sen ek lasanm Tre Sen ti ete.
not letid dan nwtsty-E dan Mt 28:7
dir son bann disip ki i’n ganny resisite: Sa bann madanm ti bann premye disip pour konnen ki Zezi ti’n resisite e zot ti osi ganny demande pour al dir lezot disip ki Zezi ti’n resisite. (Mt 28:2, 5, 7) Dapre tradisyon Zwif ki pa ti baze lo Labib, en madanm pa ti ganny drwa fer en temwannyaz ankour. De lot kote, lanz Zeova ti onor sa bann madanm par donn zot sa zoli responsabilite.
16-22 AVRIL
BANN TREZOR DAN PAROL BONDYE | MARK 1-2
“Ou pese in ganny pardonnen”
not letid dan nwtsty-E dan Mr 2:9
Kwa ki pli fasil: I ti pou fasil pour en dimoun dir i kapab pardonn pese vi ki i pa ti pou bezwen donn okenn laprev pour montre ki sa dimoun in vreman ganny pardonnen. Me ler Zezi ti dir, Leve . . . e marse, i ti fer en mirak ki ti montre ki i annan sa lotorite pour pardonn pese. Sa mirak ki Zezi ti fer ek Iza 33:24 i montre ki nou malad akoz nou enparfe e fer pese.
Rod bann perl spirityel
not letid dan nwtsty-E dan Mr 1:11
En lavwa sorti dan lesyel: Sa i premye parmi sa trwa fwa ki bann Levanzil i dir ki Zeova ti koz direkteman avek bann imen.—Vwar not letid dan Mr 9:7; Zan 12:28.
Ou menm mon Garson: Ler i ti dan lesyel, Zezi ti Garson Bondye. (Zan 3:16) Letan Zezi ti ne konman en imen, i ti parfe e en “garson Bondye” parey Adan ti ete. (Li 1:35; 3:38) Par kont, i rezonnab pour krwar ki Bondye pa ti pe zis dir ki Zezi i son garson. Atraver sa parol e lefet ki lespri sen ti desann lo Zezi, Bondye ti montre ki Zezi ti Son Garson spirityel e ki Zezi ti’n “ne ankor” avek sa lespwar pour retourn dan lesyel. Bondye ti osi montre ki i ti’n swazir Zezi pour vin Lerwa ek Granpret.—Zan 3:3-6; 6:51; konpar Li 1:31-33; Ebr 2:17; 5:1, 4-10; 7:1-3.
ki mon’n aprouve: Oubyen “Ou fer mwan plezir, ou fer mwan kontan.” Sa menm lekspresyon i ganny servi dan Mt 12:18, ki en sitasyon Iza 42:1 ki koz lo Mesi oubyen Kris. Lefet ki lespri sen ti desann lo Zezi e Bondye ti dir ki Zezi i son Garson, sa ti montre klerman ki Zezi ti sa Mesi ki ti’n ganny promet.—Vwar not letid dan Mt 3:17; 12:18.
not letid dan nwtsty-E dan Mr 2:28
I . . . annan lotorite lo Saba: Zezi ti dir ki i annan lotorite lo Saba (Mt 12:8; Li 6:5), pour montre ki i ti kapab fer travay ki son Papa in demann li pour fer zour Saba. (Konpar Zan 5:19; 10:37, 38.) Zour Saba, Zezi ti fer serten son bann pli gran mirak e sa ti enkli geri bann malad. (Li 13:10-13; Zan 5:5-9; 9:1-14) Sa bann mirak i reprezant soulazman ki Zezi pou anmennen letan son Rwayonm pou diriz lo later. I pou en repo parey zour Saba.—Ebr 10:1.
23-29 AVRIL
BANN TREZOR DAN PAROL BONDYE | MARK 3-4
“Zezi ti geri en zonm zour Saba”
not letid dan nwtsty-E dan Mr 3:5
byen mekontan e tris: Zis Mark ki koz lo reaksyon Zezi ler i ti vwar ki leker bann sef relizye Zwif ti sitan dir. (Mt 12:13; Li 6:10) I kapab ki zapot Pyer, en zonm ki ti sansib, ti’n dekrir santiman Zezi sa zour avek Mark.—Vwar “En lentrodiksyon liv Mark.”
Rod bann perl spirityel
not letid dan nwtsty-E dan Mr 3:29
koz an mal kont lespri sen: Koz an mal lo Bondye i vedir koz manti, gat repitasyon, ensilte Bondye ouswa bann keksoz sakre. Vi ki lespri sen i sorti kot Bondye, ler en dimoun i volonterman opoz ouswa pa aksepte sa ki lespri sen in fer, an realite i pe koz an mal kont Bondye. Parey i montre dan Mt 12:24, 28 ek Mr 3:22, bann sef relizye Zwif ti vwar lespri sen Bondye an aksyon ler Zezi ti fer bann mirak me kantmenm sa zot ti dir ki sa pouvwar ti sorti kot Satan.
koupab pour en pese eternel: Konsekans sa kalite pese i dire pour touzour e napa okenn sakrifis ki kapab kouver en tel pese.—Vwar not letid lo koz an mal kont lespri sen dan sa menm verse e osi not letid dan Mt 12:31.
30 AVRIL–6 ME
BANN TREZOR DAN PAROL BONDYE | MARK 5-6
“Zezi i annan pouvwar pour resisit nou bann defen”
not letid dan nwtsty-E dan Mr 5:39
pa’n mor me i pe dormi: Dan Labib, lanmor i souvan ganny konpare avek letan en dimoun pe dormi. (Ps 13:3; Zan 11:11-14; Akt 7:60; 1Ko 7:39; 15:51; 1Te 4:13) I kapab ki Zezi ti dir sa parol ler i ti pe al resisit sa pti fiy pour montre ki zis parey en dimoun i kapab ganny leve dan en profon sonmey, en dimoun ki’n mor i osi kapab ganny resisite. Zezi ti ganny sa pouvwar pour resisit sa pti fiy, avek son Papa Zeova, “ki resisit bann mor e koz lo bann keksoz ki pa ankor arive konmsi zot in fini arive.”—Ro 4:17.
Rod bann perl spirityel
not letid dan nwtsty-E dan Mr 5:19
rakont zot: Dan plas demann sa zonm pour pa rakont personn konsernan sa mirak parey i ti abitye (Mr 1:44; 3:12; 7:36), Zezi i demann li pour al rakont son bann fanmir sa ki ti’n arive avek li. Sa i kapab akoz Zezi ti’n ganny demande pour kit sa landrwa e i pa ti pou kapab koz avek sa bann dimoun li menm. Leksperyans sa zonm ti pou osi kapab anpes dimoun konplent konsernan lanmor sa bann koson.
not letid dan nwtsty-E dan Mr 6:11
tap zot lipye pour tir lapousyer: Sa aksyon i montre ki bann disip pa ti pou responsab pour reaksyon sa bann dimoun e ki zot ti pe les Bondye ziz sa bann dimoun. En lekspresyon en pe parey i ganny trouve dan Mt 10:14; Li 9:5. Me Mark ek Lik i azout en pti bout an plis par dir konman en temwannyaz kont zot. Pol ek Barnabas ti aplik sa lenstriksyon ler zot ti Antyos, Pisidi. (Akt 13:51) Ler Pol ti Korent, i ti fer en keksoz en pe parey kan i ti sekwe son lenz e dir: “Zot pou responsab pour zot prop lanmor. Mwan mon pa responsab.” (Akt 18:6) Tre probab, bann disip ti’n deza vwar serten dimoun fer sa. Bann Zwif ki ti vwayaz dan lezot pei ti sekwe lapousyer ki dapre zot ti enpir ler zot ti retourn dan teritwar Zwif. Par kont, ler Zezi ti donn sa lenstriksyon son bann disip pour tap zot lipye, i ti demann zot pour fer sa, pour en lot rezon.