Tej Uas Peb Xav Paub
Thaum Daviv sau cov lus nyob rau hauv Phau Ntawv Nkauj 145:2, nws hais tias nws yuav qhuas Vajtswv lub npe “mus ibtxhis.” Puas yog Daviv xav tias nws tsis txawj tuag?
Tsis yog li ntawd. Tej uas nws sau yeej muaj tseeb tiag.
Nyob rau nqe ntawd Daviv hais tias: “Kuv . . . yuav qhuas koj mus ibtxhis tsis kawg li.” (Phau Ntawv Nkauj 145:1, 2) Hos muaj dua lwm nqe Daviv hais ntxiv tias: “[Yehauvas] uas yog kuv tus Vajtswv, kuv yuav qhuas koj lub npe kawg siab kawg ntsws; thiab kuv yuav tshaj tawm koj lub npe kom nrov ncha mus ibtxhis.”—Phau Ntawv Nkauj 86:12.
Thaum Daviv sau cov lus no, nws yeej tsis tau xav hais tias nws yuav tsis txawj tuag. Nws yeej nco ntsoov Yehauvas cov lus uas Yehauvas hais tias neeg muaj kev txaug kev txhaum ces yuav tsum tau tuag thiab nws yeej paub ntsoov tias nws yog noob txaug neeg txhaum. (Chivkeeb 3:3, 17-19; Phau Ntawv Nkauj 51:4, 5) Nws paub hais tias cov uas muaj kev ntseeg yam li Anplahas, Ixaj thiab Yakhauj lawv los yeej txawj tuag. Nws los yeej yuav txawj tuag tib yam nkaus. (Phau Ntawv Nkauj 37:25; 39:4) Yog li ntawd, nws cov lus nyob rau hauv Phau Ntawv Nkauj 145:2 tsuas yog hais txog tej nws lub siab ntshaw uas yog xav qhuas Vajtswv mus ib txhis los sis tag nws lub neej.—2 Xamuyees 7:12.
Muaj qee zaug, Daviv sau txog nws lub neej xws li nyob rau ntawm Phau Ntawv Nkauj 18, 51 thiab 52. Nyob rau ntawm Phau Ntawv Nkauj 23, Daviv piav tias Yehauvas zoo yam li tus tswv yug yaj uas saib, tu thiab tiv thaiv nws cov yaj. Daviv kuj yog ib tug tswv yug yaj. Nws thiaj li xav teev tiam Yehauvas ‘mus tas nws tiam neej.’—Phau Ntawv Nkauj 23:6.
Nco ntsoov tias Yehauvas yog tus tshoov kom Daviv sau tej uas nws tau sau. Tej uas nws sau ntawd kuj yog lus faj lem rau tej yam tseem yuav muaj los yav tom ntej. Xws li nyob rau ntawm Phau Ntawv Nkauj 110, Daviv sau txog ib ncua sij hawm uas Daviv tus Tswv yuav “zaum ntawm [Vajtswv] sabxis” saum ntuj ceeb tsheej thiab yuav tau txais lub hwj chim loj kawg nkaus. Nws yuav siv nws lub hwj chim no los mus rhuav tshem Vajtswv cov yeeb ncuab thiab “yuav txiav txim rau txhua haivneeg” hauv ntiaj teb no. Daviv yog Yexus tus yawg koob. Yexus yog tus Mexiyas uas yuav kav saum ntuj ceeb tsheej thiab yuav “ua povthawj mus ibtxhis.” (Phau Ntawv Nkauj 110:1-6) Yexus hais tias zaj lus faj lem nyob hauv Phau Ntawv Nkauj 110 yog hais txog nws thiab tej no yuav tshwm sim rau nws yav tom ntej.—Mathais 22:41-45.
Yehauvas tshoov kom Daviv sau txog thaum Daviv tseem ua neej nyob thiab yav tom ntej thaum nws tsa Daviv sawv rov qab los muaj txoj sia es Daviv yuav qhuas nws mus ib txhis. Cov nqe nyob hauv Phau Ntawv Nkauj 37:10, 11, 29 yog hais txog puag txheej thaum ub ntawm lub teb chaws Ixayees thiab hais txog yav tom ntej thaum Vajtswv ua raws li nws tej lus cog tseg.—Mus saib zaj “Koj Yuav Tau Nrog Kuv Nyob Hauv Lub Vaj Kaj Siab” hauv phau ntawv no nyob rau nqe 8.
Yog li ntawd, Phau Ntawv Nkauj 145:2 qhia tias Daviv tsuas xav qhuas Yehauvas mus txog thaum nws tas sim neej thiab yav tom ntej thaum Yehauvas tsa nws sawv rov qab los ua neej nyob dua.