A Zeova Segenda Sorã
“Wẽnnaam soolem koe-noog kãngã na n moona[me].”—MATƖE 24:14.
1. Bõe la yʋʋm kob-yendẽ la yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã mooneg tʋʋmd pids-yã?
A ZEOVA sẽn yaa nonglem Wẽnnaamã yĩnga, a ratame tɩ “neb buud fãa paam fãagr la b wa paam sɩda bãngr sẽn yaa takɩ.” (1 Tɩmote 2:4, NW ) Sẽn na yɩl tɩ rẽ yɩ, yɩɩ tɩlae tɩ b moon koe-noogã la b kõ zãmsg tẽn-tẽnsã pʋsẽ. Yʋʋm kob-yendẽ wã, mooneg kãng kɩtame tɩ kiris-neb tigengã yɩ “sɩdã ra-luk la a tɛɛnda.” (1 Tɩmotɩ 3:15, NW ) Rẽ poore, sɩdã kɩɩsg sẽn kaoos wʋsg n zĩndi, tɩ sɩdã vẽenem lebg libsg sasa kãnga. Sẽn nan pa kaoos pʋgẽ “saabã wakat” sasa, “bãngr hakɩkã” ye lebga wʋsgo, n wa ne fãagr sẽn-kõn-sa saagr sẽn tik Biiblã zug n kõ neb milyõ rãmba.—Daniɛll 12:4, NW.
2. Bõe la a Zeova maan moonegã tʋʋmd wɛɛngẽ?
2 Baa ne a Sʋɩtãan sẽn ket n modgd n na n gɩdg Wẽnnaam daabã, moonegã tʋʋmd paama tõogr sẽn yaa kãseng yʋʋm kob-yendẽ wã la yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã pʋgẽ. Rẽ tẽegda tõnd a Ezai bãngr-gomdã. Sẽn tɩ loe ne yembs nins sẽn yaa Zʋɩf rãmbã lebg-n-wa Zida yʋʋm kob-gĩnd a yoob soab S.D.T.W. a Ezai gʋlsame: “Bɩ y sĩd londa fãa la y sarem tãensa ne kunkuba fãa la y kɩt tɩ tãm-bɛda sarem n lebg zĩ-pɛɛla, la y kɩt tɩ tãmsa sẽgsa lebg zĩ-yalenga.” (Ezai 40:4) A Zeova me seglame la a pak sorã mooneg tʋʋm yĩnga, yʋʋm kob-yendẽ wã la yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã sasa me.
3. Ne manesem bʋs la a Zeova tõe n pids a raabã?
3 Woto pa rat n yeel t’a Zeova mengã talla pãn-tusdg bũmb fãa sẽn maan tẽng zugã zug sẽn na yɩl tɩ koe-noogã mooneg tʋʋmd kẽng taoor ye. Pa rat n yeel me t’a Zeova tũnuga ne a beoog-daar reng n bãngã tõogo, n bãng yel-bil fãa takɩ sẽn da na n wa ye. La bũmb sẽn be, a tõeeme n deng n bãng la a togl beoog-daar yɛla. (Ezai 46:9-11) La a tõeeme me n maan bũmb yɛlã sẽn maandã taoore. Wala pe-kɩɩm sẽn tar minim sẽn mi a sẽn na n peng a piisã n tees zĩig ning la a kogl-b to-to wã, a Zeova wilgda a nin-buiidã sore. A talld-b lame n kẽngd fãagr zĩigẽ, n kogend b tẽebã la a tusd-b tɩ b rɩt yɛlã la bũmb nins sẽn maandã sẽn sõngd ne koe-noogã mooneg tõogrã dũniyã gill zug nafa.—Yɩɩl Sõamyã 23:1-4.
Tʋʋmd sẽn yaa toogo
4, 5. Bõe yĩng tɩ koe-noogã mooneg tʋʋmd ra yaa tʋʋm-toogo?
4 Wala koglgã meeb a Nowe wakatã, Rĩungã mooneg tʋʋmd yɩɩ tʋʋm-kẽeng yʋʋm kob-yendẽ wã la tõnd masã wakatã. Maan tɩ koɛɛg buud fãa ta nebã fãa zoe n yaa tʋʋm-kãseng tɩ seke, la sẽn yɩɩd fãa tʋʋm-kãngã wã ra yaa tʋʋm-toogo. Yʋʋm kob-yendẽ wã, kiris-nebã ra pa wʋsg ye. B ra kʋʋ b Taoor soab a Zezi n yetẽ t’a yaa ned sẽn wat ne tẽn-gudgri. Zʋɩf rãmbã tũudum da lugla sõma. Wẽn-doog sẽn be rasãnd n da yas Zerizalɛm. Tũudum sẽn pa Zʋɩf rãmbã rẽndã n be Mediterane babgẽ wã me ra lugla sõma, ne wẽn-dot la maan-kʋʋdba. Woto me, ‘sɛɛba wakat’ sẽn sɩng yʋʋmd 1914, rẽ tɩ kiris-neb nins sẽn zaeyã sõor da paoodame, tɩ tũudum a taab nins sẽn da yet tɩ b sõgenda Wẽnnaamã neb ra yaa wʋsgo.—Daniɛll 12:9.
5 A Zezi keooga a karen-biisã tɩ b ra na n nams-b-la b tẽebã yĩnga. A yeelame: “B na n ninga yãmb neb nins sẽn na n nams yãmba nusẽ tɩ b kʋ yãmba. La buud fãa na n kisga yãmb mam yʋʋra yĩnga.” (Matɩe 24:9) Zu-loees a woto toor sẽn ka be, sẽn yɩɩd fãa ‘yaoolem wakat’ kãensã, kiris-nebã ra na n vɩɩmda ‘wakat tood’ pʋsẽ. (2 Tɩmote 3:1) Tʋʋmdã sẽn labsã, namsgã b tẽebã yĩng sẽn yaa waazibã, la wakatã sẽn pa nana wã kɩtame tɩ moonegã tʋʋmd yaa tʋʋm-saalg la tʋʋm-toogo. Tẽeb sẽn yaa kãseng ra yaa tɩlae.
6. A Zeova kõo bas-m-yam bʋg t’a nin-buiidã na n tõogame?
6 Baa ne a Zeova sẽn da mi tɩ zu-loees n da na n zĩndã, a ra miimi me tɩ baa fʋɩ ra pa na n yals tʋʋmdã ye. B ra reng n togsa tõogrã bãngr-gomd b sẽn mi sõma pʋgẽ sẽn tall pidsg kãseng yʋʋm kob-yendẽ wã la yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã pʋgẽ. Bãngr-gomdã yetame: ‘Wẽnnaam soolom koe-noog kãngã na n moona dũniyã tɛk fãa tɩ yɩ kaset buud fãa yĩnga.’—Matɩe 24:14.
7. Moonegã tʋʋmd ra yelg n taa hal zĩ-bʋg yʋʋm kob-yendẽ wã?
7 B sẽn pid ne tẽeb la ne vʋʋsem sõngo, Wẽnnaam sõgen dãmbã yʋʋm kob-yendẽ wã kẽnga taoor n pids b tʋʋmdã. A Zeova sẽn zĩnd ne-bã yĩnga, b paama tõogr sẽn yɩɩd bãmb mensã sẽn da tõe n gũ wã. Tʋm-tʋmd a Poll sẽn gʋls Kolos rãmbã sasa, sẽn zems yʋʋm 27 a Zezi kũumã poorã, a ra tõe n yeelame tɩ koe-noogã ra “moon[a] dũniyã fãa.” (Kolos rãmba 1:23) Woto me, yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã saab sẽnẽ, koe-noogã moonda tẽns 233 pʋsẽ.
8. Yel-bʋs buud pʋsẽ la neb wʋsg sak koe-noogã? Kõ-y makre.
8 Neb milyõ rãmb n sak koe-noogã yʋʋm pi-gĩn nins sẽn nan loogã pʋgẽ. Neb wʋsg n sak-a yel-tood pʋsẽ: zab wakate, moonegã gɩdgr la namsg wʋsg b tẽebã yĩng sasa. Ra yaa woto yʋʋm kob-yendẽ wã. Vugri, b pãba a Poll ne a Sɩlas hal sõma ne rasab n kẽes-b bãens roogo. Sɩd wõnda yel-kãngã pʋgẽ ned pa tõe n maan karen-biis ye! La a Zeova tũnuga ne yel-kãngã n maan woto bal kɛpɩ. B basa a Poll ne a Sɩlas, la bãens-roog gũudã ne a zakã rãmb lebga tẽedba. (Tʋʋma 16:19-33) Yel-kãensã b sẽn vɩɩmdã wilgdame tɩ koe-noogã kɩɩsdbã pa tõe n yals-a ye. (Ezai 54:17) Baasgo, kiris-nedemdã kʋdemd pa yɩ toog woo toog la namsg woo namsg ye. Bɩ d ges yɛl a wãn sẽn sõng n kɩt tɩ b tõog n moon koe-noogã yʋʋm kob-yendẽ wã la yʋʋm kob-gĩnd 20 soabẽ wã.
Yɛlã sẽn yaa to-to tũudmã wɛɛngẽ wã
9, 10. Wãn-wãn la a Zeova kɩt tɩ b gẽeg koe-noogã mooneg yʋʋm kob-yendẽ wã la yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã pʋgẽ?
9 Ges-y wakat ning koɛɛgã sẽn segd n moon dũniyã gill zugã. Wala yɛla sẽn yɩ to-to yʋʋm kob-yendẽ wã, yʋʋm semen 70 bãngr-gomd ning sẽn be Daniɛll 9:24-27 wã yãka yʋʋmd ning Mesi wã sẽn da na n pukã, yaa yʋʋmd 29 T.W. Baa ne yʋʋm kob-yendẽ Zʋɩf rãmbã sẽn da pa mi yɛlã wakat takɩ wã, b ra gũuda Mesi wã. (Luk 3:15) Farend sebr ning sẽn yaa Manuel Biblique yetame: “Nebã ra miimi tɩ semen pis-yopoe wã yʋʋm a Daniɛll sẽn yãkã ra kolgdame. Ra pa ling ned ba a yembre, b sẽn wʋm Lisd a Zã sẽn moond tɩ Wẽnnaam rĩungã ra kolgame wã ye.”
10 Yaa wãn to yẽ ne yɛlã sẽn yaa to-to rũndã-rũndã wakatã? Be neere, yel-kãseng sẽn yaa a Zezi zĩnigr geerã zug saasẽ wã, sẽn yɩ a belmã a Rĩungã naam pʋgẽ wã sɩngrã. Biiblã bãngr-goam wilgdame tɩ rẽ yɩɩ yʋʋmd 1914. (Daniɛll 4:10-14) Yel-kãng gũubã tusa tũudum neb kẽer tɩ b pid ne gẽegr wʋsg tõnd wakatã. Gẽegrã ra yaa vẽeneg Biiblã zãmsdb sẽn da tar pʋ-peelmã sʋk me, sẽn sɩng zʋrnall kãngã yiisg yʋʋmd 1879 sẽn da yaa Zion’s Watch Tower and Herald of Christ’s Presence (Siõ Gũusg Gasgã la Kirist belmã Moonda). Woto, yʋʋm kob-yendẽ wã la masã wakatã, gẽegrã tũudmã wɛɛngẽ wã segla yɛlã n kɩt tɩ b tõe n moon koe-noogã.a
11. Yẽbgr bʋs sẽn tɩ loe ne tũudmã n da be sẽn na yɩl n sõng ne koe-noogã mooneg tʋʋmde?
11 Bũmb a to sẽn sõng kiris-nebã tʋʋmd wakat dãmb a yiibã pʋsẽ fãa ra yaa nebã sẽn da mi Gʋlsg Sõamyã. Yʋʋm kob-yendẽ wã, Zʋɩf rãmbã buud ra sãeegame n be Buzẽms nins sẽn da gũbg-bã sʋka. Zʋɩf rãmbã ra tara karen-doto, tɩ nebã ra segd taab be n kelgd Gʋlsg Sõamyã kareng la sõss sẽn tik a zugu. Woto, pipi kiris-nebã ra tõe n tika tũudum bãngr nins nin-kãensã sẽn da zoe n tarẽ wã zugu. (Tʋʋma 8:28-36; 17:1, 2) Tõnd yʋʋm kob-gĩndã sɩngrẽ, a Zeova nin-buiidã paamame tɩ yɛlã ra yaa woto tẽns wʋsg pʋsẽ. Biiblã ra bee wʋsg zĩis nins dũni kiris-nedemdã sẽn yãmbã pʋsẽ, sẽn yɩɩd fãa, tẽns nins sẽn yaa Portɛstã rãmbã pʋsẽ. B ra karemd-a-la egiliiz rãmb wʋsg pʋsẽ. Neb milyõ rãmb n da tar-a. Nebã ra zoe n tara Biiblã, la b ra rata sõngr sẽn na yɩl n wʋm a võore.
Laloa wã nafa
12. Wãn-wãn la Rom laloa wã ra nong n yaa koglg bũmb yʋʋm kob-yendẽ wã?
12 Naoor wʋsgo, goosneema rãmbã laloa nafa kiris-nebã moonegã wɛɛngẽ. Rom Soolmã rɩɩ naam dũniyã neb zug yʋʋm kob-yendẽ wã, la a laloa rãmbã b sẽn gʋlsã talla pãn-tusdg sẽn yaa kãseng neba daar fãa vɩɩm zugu. Laloa kãens kõo koglgo, la pipi kiris-nebã rɩɩ b nafre. Wala makre, a Poll sẽn yeel tɩ b kao a bʋʋd tɩ zems ne Rom laloa wã baasa ne a yiisg bãens roogẽ wã, la a põsa pãbre. (Tʋʋma 16:37-39; 22:25, 29) B sẽn tũnug ne Rom bʋ-kaoor siglgã kɩtame tɩ b tõog n sik kʋʋngã sũ-yikr Efɛɛze. (Tʋʋma 19:35-41) Vugri, b fãaga a Poll nen-kɛglem dãmb nugẽ Zerizalɛm, a sẽn da yaa Rom tẽng-n-biigã yĩnga. (Tʋʋma 23:27) Kaoosg poore, Rom laloa wã kõ-a-la sor t’a gom n teel a tẽebã a Sezaar taoore. (Tʋʋma 25:11) Baa ne Sezaar dãmb wʋsg sẽn dɩ naamã ne toomã, naoor wʋsgo, yʋʋm kob-yendẽ noyã ra kõta sor tɩ b ‘teel la b vigl koe-noogã laloa wã taoore.’—Filip rãmba 1:7, NW.
13. Naoor wʋsgo, wãn-wãn la moonegã tʋʋmd tõnd wakatã rɩ laloa wã nafre?
13 Yaa woto me tẽns wʋsg pʋsẽ rũndã-rũndã. Baa ne kẽer sẽn “tũnugd ne tõog n maand gudgrã,” laloa rãmbã b sẽn gʋls tẽns wʋsg sẽn yɩɩd pʋsẽ getame tɩ tũudmã soog-m-meng bee dʋrwa kãsems ninsaal sẽn tarã sʋka. (Yɩɩl Sõamyã 94:20) Goosneema rãmb wʋsg sẽn wa n bãng t’a Zeova Kaset rãmbã pa yell ne nin-buiidã, b sak n deega tõnd tɩ zems ne laloa wã. Etazĩni, zĩig ning b sẽn yiisd Kaset rãmbã sɛb wʋsgã, laloa rãmb nins sẽn be be wã kɩtame tɩ b tõog n yiis Gũusg Gasgã wakat fãa yʋʋm 120 pʋgẽ, tɩ b karm-a dũniyã gill zugu.
Bãan la lohorem sasa
14, 15. Wãn-wãn la bãanã sẽn da be sãnsãood nebã ne taab sʋkã naf koe-noogã mooneg tʋʋmd yʋʋm kob-yendẽ wã?
14 Bãan sãnsãood sasa n zĩnd tɩ sõng ne moonegã. Baa ne a Zezi sẽn togs tɩ yɩ woto kɛpɩ tɩ yʋʋm kob-yendẽ wã la yʋʋm kob-gĩn 20 soabã ‘buud a yembr da na n yika zabr ne buud a to wã,’ bãan wakat n zĩndi, tɩ kɩt tɩ b tõog n moon Rĩungã wʋsgo. (Matɩe 24:7) Yʋʋm kob-yendẽ kiris-nebã vɩɩmda Pax Romana, bɩ Rom Laafɩ wã kaool pʋgẽ. Kʋdemd yel-gɛt a yembr gʋlsa woto: “Rom da sooga Mediterane zãmaana neb wʋsg hal n wa saas zab nins b sẽn da maand wakat fãa la bal hal sẽn kaoosã.” Bãan kãng paka sor n kõ pipi kiris-nebã tɩ b tog sor ne bãan sãnsãood Rom soolmã fãa pʋgẽ.
15 Rom Soolmã maoome n kɩt tɩ zems-n-taar zĩnd nebã sʋka, yẽ sor-wilgr pʋgẽ. Manesem kãng sõnga ne so-togsã, lohormã, la sõs ne taab n paas taab yamã yembo, la sẽn paase tẽn-tẽns saam-biirã tagsg me. Sebr a yembr (On the Road to Civilization) yetame: “[Rom] Soolmã zems-n-taar segla zĩig n kõ [kiris-nebã koe-mooneg] sõma. Tẽn-tẽnsã tods gɩdgr da pa leb n be ye. Rom tẽng-n-biig ra yaa dũniyã gill tẽng-n-biiga. . . . Sẽn paase, nebã ra tõe n sak n kelga tũudum sẽn da zãmsd nebã tɩ b tall saam-biiri, soolom sẽn da kɩt tɩ dũni gill pʋgẽ tẽng-n-biilim paam pãng a pʋgẽ.”—Mak-y ne Tʋʋma 10:34, 35; 1 Pɩɛɛr 2:17, NW.
16, 17. Bõe n tus nebã tɩ b maan modgr n bao bãan masã wakatã, la neb wʋsg baas n yeelame tɩ bõe?
16 Yaa wãn to yẽ ne tõnd wakatã? Yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã talla zab nins sẽn wa ne vargr wʋsg n yɩɩd kʋdemdã pʋgẽ wã, la zab sẽn be babs sãnda ket n maanda sõma-sõma tẽns kẽer pʋsẽ. (Wilgri 6:4) La sasa rãmb n zĩnd tɩ bãan sãnsãood ra beẽ. Dũniyã tẽns sẽn yaa pãn-bɛd dãmbã sẽn zab ne taab sõma-sõma yɩɩda yʋʋm 50. Rẽ sõnga wʋsg n kɩt tɩ b moon koe-noogã tẽn-kãens pʋsẽ.
17 Yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã zabã yel-beed kɩtame tɩ neb wʋsg sak n deeg tɩ goosneema a yembr sẽn so dũniyã gill yaa tɩlae. Dũni gill zabr yikr dabeem kɩtame tɩ b maan Tẽn-tẽns Lagem taabã la Tẽn-tẽns sẽn Lagem taab siglgã. (Wilgri 13:14) Sigls a yiibã fãa bõn-datl kãseng b sẽn moon yaa sõng n kɩt tɩ tẽn-tẽnsã tʋm ne taab la b tall laafɩ ne taaba. Neb nins sẽn ne tɩ bõn-kãngã yaa tɩlaeyã nong n sakda koe-noog ning sẽn tɩ loe ne dũni gill goosneema sẽn yaa Wẽnnaam Rĩungã sẽn na n wa ne bãan hakɩk sẽn kaoosdã.
18. Manesem bʋs b sẽn tall ne tũudmã n sõng moonegã tʋʋmde?
18 Baa ne b sẽn nams kiris-nebã ne toom wʋsg b tẽebã yĩng wakat-wakatã, yʋʋm kob-yendẽ wã la yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã talla sasa rãmb b sẽn tall lohorem ne tũudmã. (Zã 15:20; Tʋʋma 9:31) Ne yamleoogo, Rom dãmbã sakame la b zems b yɛlã ne buud nins b sẽn zab n deegã wẽnnaam dãmb la b wẽn-pogse. Porfesɛɛr a Rodney Stark gʋlsa woto: “Yɛl wʋsg pʋsẽ, Rom kõo paam-m-meng tũudmã wɛɛngẽ n paase, tɩ b pa yã a buud yɛs hal tɩ ta Amerik Revolisiõ wã loogr poor ye.” Rũndã-rũndã, tẽns wʋsg pʋsẽ, neba sakda tags-zẽms n paasdẽ, tɩ rẽ kɩt tɩ b rat n kelg Biiblã koɛɛg a Zeova Kaset rãmbã sẽn taasd nebã.
Tɛknolozi wã tʋʋmde
19. Wãn-wãn la pipi kiris-nebã rɩk kodɛgsã n tʋme?
19 Sẽn na n baase, ges-y a Zeova sẽn maan to-to n kõ a nin-buiidã tõog tɩ b rɩ tɛknolozi wã taoor kẽngr nafa. Baa ne pipi kiris-neba sẽn pa vɩɩmd tɛknolozi wã sẽn kẽng taoor tʋʋll-tʋllã wakatã, bũmb a ye sẽn zĩnd b sẽn tũnug ne ra yaa kodɛgsã, bɩ sɛb sẽn tar seb-vãadã. Kodɛgsã ledga seb-pindmã sẽn yãmbd zĩigã. Sebr a yembr (The Birth of the Codex) yetame: “Sẽn yaa lebend ne kodɛgsã sẽn ledg dũniyã neb seb-pindim maasg-maasg la bilf-bilfã, wõnda kiris-nebã saka kodɛgsã zĩig pʋgẽ la zĩig fãa.” Seb-kãng ye yetame: “Kirist-nebã rɩka kodɛgsã n tʋm zĩig fãa yʋʋm kob-gĩnd a yiib soabẽ wã hal tɩ b sẽn da sɩng n maand woto wã segd n deng yʋʋmd 100 soab Tõnd Soaalã Wakat pʋgẽ wʋsgo.” Kodɛgsã rɩk n tʋm da yaa nana n yɩɩd seb-pindmã. B ra tõe n yãa verse rãmbã zĩis nana-nana n yɩɩda. Rẽ sɩd sõnga pipi kiris-neb wala a Polle, t’a pa wilg Gʋlsg Sõamyã võor bal ye, la a tũnuga ne ‘verse rãmb me n wilg’ yɛl nins b sẽn da zãmsd nebã.—Tʋʋma 17:2, 3, NW.
20. Wãn-wãn la Wẽnnaam nin-buiidã tũnug ne rũndã-rũndã tɛknolozi wã dũni gill koe-moonegã tʋʋmd pʋgẽ, la bõe yĩnga?
20 Tɛknolozi wã taoor kẽngr tõnd wakatã yɩɩ kãseng menga. Sɛb yiisg masĩn dãmb sẽn tʋmd tʋʋll-tʋʋll wʋsgã sõngame n kɩt tɩ b yiis sɛb sẽn tik Biiblã zug buud-goam wʋsg pʋgẽ wakat yɛng pʋgẽ. Rũndã-rũndã tɛknolozi wã kɩtame tɩ Biiblã lebgr tʋʋmd kẽng taoor tʋʋll-tʋʋlle. Remork rãmba, tẽr dãmba, batayo rãmb la sɩls kɩtame tɩ sɛb nins sẽn tik Biiblã zugã toolg dũniyã gill zug tõe n yɩ tʋʋll-tʋʋlle. Telefon dãmbã la fags rãmbã kɩtame tɩ b tõe n taas koees zĩis a taab zĩig pʋgẽ. Ne a vʋʋsmã tũnugri, a Zeova tusa a sõgen dãmbã tɩ b rɩk tɛknolozi wã n tʋm tɩ zems ne koe-noogã yelgr dũniyã gill zugu. B pa tũnugd ne tɛknolozi wã te-kãensã n na n paam bãngre, bɩ n na n tũnug ne bõn-paalg sẽn puk dũni kãngã pʋgẽ fãa ye. Bũmb ning sẽn pak-b pipi la sẽn tar yõod n yɩɩd yaa bũmb ning sẽn na n sõng-b tɩ b kẽng taoor sõma n yɩɩd ne moonegã tʋʋmd b sẽn bobl-bã.
21. Ne bõe la d tõe n kɩs sɩda?
21 “Wẽnnaam soolom koe-noog kãngã na n moona dũniyã tɛk fãa,” woto la a Zezi reng n togse. (Matɩe 24:14) Wala pipi kiris-nebã sẽn yã bãngr-gom-kãngã pidsgã, rũndã-rũndã, tõnd nee a sẽn pidsd zĩis wʋsgo. Baa ne tʋʋmdã sẽn yaa kãseng wʋsg la toogã, nana wakat la toog wakatã, laloa rãmbã la manesmã toeeng pʋgẽ, zabã la bãanã sasa, la tɛknolozi wã taoor kẽngr buud toor-toor pʋgẽ, b moona koe-noogã la b ket n moond-a. A Zeova yamã la a reng-n-togsã yel-kãensã wɛɛngẽ pa pit yãmb ne yɛɛsg sɩda? D tõe n kɩsa sɩd zãng fasɩ tɩ moonegã tʋʋmd na n pidsame tɩ zems ne a Zeova sẽn yãk yɛlã wakatã, la t’a raabã sẽn tar nonglmã na n pidsame n yɩ bark n kõ nin-tɩrsã. B na n wa sooga tẽngã n vɩɩmd a zug wakat sẽn-ka-sɛta. (Yɩɩl Sõamyã 37:29; Habakuk 2:3) Tõnd sã n vɩɩmd tɩ zems ne a Zeova raabã, d na n zĩnda b sʋka.—1 Tɩmote 4:16.
[Footnotes]
a Sẽn na yɩl n paam võor-wilgr sẽn togs n welg bãngr-goam nins sẽn tɩ loe ne Mesi wã wɛɛngẽ, ges-y Bãngr Sẽn Tar n Debd Vɩɩm Sẽn-Kõn-Saẽ Wã seb-vã-neng 36, 96, 97, la 98-107, Watchtower Bible and Tract Society of Pennsylvania sẽn yiisi.
Lebg-n-gese
◻ Bõe yĩng tɩ koe-noogã mooneg tʋʋmd ra yaa tʋʋm-toogo?
◻ Wãn-wãn la kiris-nebã tʋʋmd rɩ goosneema rãmbã segls la nebã sẽn tar bãan sãnsãood ne taabã nafa?
◻ A Zeova sẽn ningd moonegã tʋʋmd barkã kõta tõnd bas-m-yam ne yel-bʋs sẽn wat beoog-daare?