Watchtower SƐB VAEESG ZĨIGA
Watchtower
SƐB VAEESG ZĨIGA
Moore
  • BIIBLE
  • SƐBA
  • TIGISSÃ
  • w21 Wao-fugdg kiuugu s.n. 20-24
  • A Zeova ‘manega mam soayã’

Video pa be zĩ-kãngã ye.

Video wã pa tõog n yi ye.

  • A Zeova ‘manega mam soayã’
  • Gũusg Gasgã moonda a Zeova Rĩungã (Zãmsgã rẽnda)—2021
  • Gom-zu-bõonesã
  • MAM ROAGDBÃ SÕNGA MAAM TƖ M DƖK SO-SÕNGO
  • MAM YÃKA YAM N NA N TEEG A ZEOVA
  • TEEG A ZEOVA WAKAT FÃA YAA BŨMB SẼN ZEMSE
  • B TƲM-D-LA ZĨIG A TO
  • D TOGA SOAY N KẼNG ZĨIS WƲSGO
  • MAM YƐLÃ TOEEMAME
Gũusg Gasgã moonda a Zeova Rĩungã (Zãmsgã rẽnda)—2021
w21 Wao-fugdg kiuugu s.n. 20-24
A Stephen Hardy.

NED VƖƖM KIBARE

A Zeova ‘manega mam soayã’

A STEPHEN HARDY

DAAR a ye, saam-biig a ye sẽn yaa bi-bɩɩg n sok maam yaa: “Yaa vɛrse-bʋg la fo nong n tɩ yɩɩda?” Zĩig pʋgẽ, m leok-a lame tɩ yaa Yel-bũn sak a 3, vɛrse a 5 ne a 6, sẽn yet tɩ: “Bɩ f teeg Sẽn-Ka-Saab ne f sũur fãa, la f ra teeg f meng bãngr ye. Bɩ f tẽeg Sẽn-Ka-Saab yelle, bũmb nins fãa f sẽn maandã pʋgẽ, la bãmb na n manega f soayã.” Sɩd-sɩdã, a Zeova manega mam soayã. Wãn to?

MAM ROAGDBÃ SÕNGA MAAM TƖ M DƖK SO-SÕNGO

Yaa yʋʋmd 1920 wã sẽnes la m roagdbã bãng sɩdã. Rẽ tɩ b nan pa kẽ kãadem ye. Mam doga yʋʋmd 1939 wã sɩngrẽ. Tõnd da bee Ãngeletɛɛre. Mam sẽn da yaa bi-bɩɩgã, mam da tũuda m roagdbã n kẽnd tigissã, tɩ Wẽnnaam tʋʋmdã lekoll ra noom maam wʋsgo. Hal ne rũndã, m ket n tẽra m sẽn na n wɛgs sõsg pipi Rĩungã roogẽ. M da tara yʋʋm a yoobe. B baoo bũmb n wa rɩgl tɩ mam dʋ, tɩ m woglmã ta pipitrã. M da geta kãsembã sẽn zĩ wã, tɩ rabeem ra tar-ma.

A Stephen Hardy sẽn naag a roagdbã la saam-biis a taab n moond koɛɛgã, a sẽn wa n yaa biigã. B gʋlsa tigis-kãseng zãma taoor sõsg gom-zug n zãada, n wilgd nebã.

Maam ne m roagdbã sẽn moond koɛɛgã sor zugu

D sã n da na n yi koɛɛgã moonego, m baaba gʋlsda goam a wãn bal sebr zugu, n kõ maam tɩ m tõe n ges n togse. Mam sẽn na n tɩ moon zak noor pipi maam m yembre, rẽ tɩ m da tara yʋʋm a nii. M sũur yɩɩ noog wʋsgo, kɛlgdã sẽn deeg m baaba sẽn gʋls bũmb ning n kõ maamã n karme, la a sak zĩig pʋgẽ n deeg “Que Dieu soit reconnu pour vrai !” sebrã. M wudgame n tɩ togs m baaba. Koɛɛgã mooneg la tigissã kẽnd ra nooma maam. Sõnga maam tɩ m tʋll n kẽes m sẽkã fãa a Zeova tʋʋmdã pʋgẽ.

M baaba sẽn wa n gʋls m yʋʋrã tɩ ma-me tõe n paam m toorẽ Gũusg Gasgã sebrã, m maneg n sɩngame n nong Biiblã sõma. B sã n da tool-m Gũusg Gasg fãa, m modgdame n karm-a zãnga. M maneg n teega a Zeova, tɩ sõng-m tɩ m wa tõog n dɩk m mengã n kõ-a.

Yʋʋmd 1950 wã, b yãka tõnd zakã rãmb n naag neb nins sẽn na n kẽng “L’accroissement de la théocratie” tigis-kãsengã sẽn zĩnd Niuyorkã. Sa-sik kiuug rasem a 3 sẽn yɩ lamusã, tigis-kãsengã sesɩyõ wã gom-zug ra yaa: “Misioneer-dãmbã daare.” Yaa saam-biig a Carey Barber sẽn wa n lebg siglgã taoor lʋɩtb sull nedã n wɛgs lisgã sõsgã. A sõsgã baasgẽ, a sẽn sok sẽn dat-b n deeg lisgã sogsg a yiibã, mam yikame n yalse, n yeel yaa: N-ye! Mam da tara yʋʋm 11. La m bãngame tɩ m sẽn yãk yam n maan bũmb ningã tara yõod wʋsgo. M da yɛɛsdame n pa rat n kẽ koomã pʋgẽ, bala m da nan pa mi koom rugb ye. M baaba-bil yãaga maam n kẽng lisgã reegr zĩigẽ, n yeel-m tɩ m bas m yam tɩ na n yɩɩ sõma. Mam lisgã reegr yɩɩ tao-tao, bala m karsã pa tol n sɩɩs koomã tẽngr ye. Saam-biig a ye n lis maam, t’a to tak maam n yiisi. Raar-n-kãng tɛka, a Zeova ket n manegda mam soayã.

MAM YÃKA YAM N NA N TEEG A ZEOVA

Mam sẽn wa n sa m lekollã, m da rat n lebga so-pakda. La m karen-saam-dãmbã pẽdg-m lame n dat tɩ m karem n zãage, tɩ m wa baas n sak n kẽng inivɛrsite. Pa yã n kaoos la m bãng tɩ m pa tõe n wɩng ne m karengã, la m tõog me n kell n yals kãn-kãe sɩdã pʋgẽ ye. Rẽ n so tɩ m bas karengã. Mam pʋʋsa a Zeova rẽ wɛɛngẽ. La inivɛrsite wã pipi yʋʋmdã baasgẽ, mam gʋlsa inivɛrsite wã rãmb lɛtre, n wilg-b ne waoogr tɩ m pa na n le karem ye. M teega a Zeova zãng-zãnga, n yɩ tao-tao n lebg wakat fãa so-pakda.

Yʋʋmd 1957 sẽoog kiuugã la m sɩng so-pakrã, Wilinburug tẽngẽ wã. Mam kosa Lõndr Betɛllã saam-biisi, tɩ b wilg-m saam-biig sẽn yaa so-pakda, n tar minim wʋsgo, tɩ m tɩ naag-a n moondẽ. Saam-biig a Bert Vaisey zãmsa maam bũmb wʋsgo. A ra yaa koe-moond sẽn tar yẽesem wʋsgo. A sõnga maam tɩ m tõog n maan na-kẽndr sẽn yaa sõma koɛɛgã mooneg yĩnga. Tigingã neb ra yaa saam-bi-pogs a yoob yʋʋm sẽn vẽsge, n paas saam-biig a Vaisey, la maam. Mam sẽn da segend tigissã fãa la m kẽesd m toogã sõnga maam tɩ m tẽebã paam pãnga. M sẽn da leokd tigissã sasa wã ra yaa segb m sẽn paam n tõe n gom m tẽebã yelle.

B wa n kẽesa maam bãens roogo, mam sẽn zãgs sodaarã yĩnga. La m pa kaoos be ye. Mam yiibã poore, m sega saam-bi-poak a Barbara sẽn da yaa zall so-pakdã. D kẽe kãadem yʋʋmd 1959 wã. D yãka yam n na n sak n kẽng zĩig ning fãa siglgã sẽn na n tʋm-do. Pipi, b tʋma tõnd Lãnkesɛɛr sẽn yaa Ãngeletɛɛr babg a ye wã. Yʋʋmd 1961 yʋʋm-vẽkr kiuugã, b boola maam Lõndr Betɛllẽ wã, tɩ m wa naag n maan Rĩungã tʋʋmd lekoll sẽn na n kaoos kiuugã. Lekollã poore, b yãka maam tɩ m na n lebg tigims sull yel-gɛta. Rẽ linga maam wʋsgo. M paamame tɩ tigims sull yel-gɛt a ye sẽn tar minim wʋsg zãms-m tʋʋmdã, Bɛrmingam galʋ-tẽngã pʋgẽ, la b sakame t’a Barbara naag maam. Rẽ poore, d leba d sẽn da be zĩig ningã. Yaa Lãnkesɛɛr ne Sesɛɛr babgã.

TEEG A ZEOVA WAKAT FÃA YAA BŨMB SẼN ZEMSE

Yʋʋmd 1962 sa-sik kiuugã, tõnd sẽn wa n tog sor n na n tɩ vʋʋs bilfu, filiyallã gʋlsa tõnd lɛtre. Yaa Galaad lekollã boolg sebr la b naag lɛtrã n tool tõndo. Maam ne a Barbara pʋʋsa a Zeova rẽ wɛɛngẽ. La rẽ poore, d gʋlsa sebrã tao-tao n lebs n tool filiyallã wa b sẽn yeel tɩ d maanã. Kiis a nu poore, d kẽnga Burkilin sẽn be Niuyorkã, n tɩ maan Galaad lekollã 38 soabã sẽn kaoos kiis piigã.

Lekollã sasa, b zãmsa tõnd bũmb wʋsg Wẽnnaam Gomdã, siglgã, la d saam-biisã zugu. M da tara yʋʋm 24, tɩ m pagã ra tar yʋʋm 23. D zãmsa bũmb wʋsg karen-biis a taabã nengẽ. Mam paamame n da tʋmd daar fãa ne d karen-saamb a ye. Yaa saam-biig a Fred Rusk. Bũmb a ye a sẽn zãms tõnd tɩ tar yõod wʋsgo, yaa a sẽn yeel tõnd tɩ d segd n kõta sagls sẽn yaa tɩrse, rat n yeel tɩ d modg tɩ d saglg fãa tik Gʋls-sõamyã zugu. Lekollã sasa, yaa saam-biis sẽn da tar minim wʋsg n yɩ tõnd karen-saam-dãmba. Wala makre, saam-biig a Nathan Knorr, a Frederick Franz, la a Karl Klein. Sẽn paase, d rɩka yam wʋsg mak-sõng ning saam-biig a Alexander Macmillan sẽn kõ sik-m-mengã wɛɛngẽ wã. Lekollã sasa, a sõnga tõnd tɩ d bãng a Zeova sẽn sõng a nin-buiidã to-to yʋʋmd 1914 n tãag yʋʋmd 1919 sɩngrẽ wã sẽn yɩ toog wakatã.

B TƲM-D-LA ZĨIG A TO

Lekollã sẽn wa n kolgd saabã, saam-biig a Knorr yeela maam ne a Barbara tɩ b na n tʋm-d-la Burundi, sẽn yaa Afirik tẽng a ye wã. D yɩɩ tao-tao n kẽ Betɛllã sɛb bĩngr zĩigẽ, n na n gẽes aniyɛɛr n ges be koe-moondbã sõore. D pa yã bũmb sebrã pʋgẽ sẽn wilgd tɩ koe-moond da bee be ye. La linga tõnd wʋsgo. Vẽenega, d ra rabda zĩig b sẽn nan pa moone. D ra pa mi bũmb wʋsg tẽn-kãng wɛɛngẽ me ye. D ra maanda yɩɩre. La d sẽn pʋʋs a Zeova ne d sũur fãa wã, d paama sũur pʋgẽ bãane.

B sẽn tʋm-d zĩig ningã, bũmba fãa ra yaa toore. Zĩigã tʋʋlmã, buudã minung la goamã fãa ra yaa toore. Masã d ra segd n zãmsa farende. Yɩl n paam roog me ra yaa toogo. D sẽn ta Burundi wã tɩ rabɩtẽ, saam-biig a Harry Arnott sẽn da naag tõnd n maan Galaad lekollã yii Zãmbi, zĩig ning b sẽn da tʋm-a wã, n wa ges-do. A sõng-d lame tɩ d paam roogo. Ro-kãng n wa n lebg tõnd misioneer-dãmbã pipi zaka. Pa yã n kaoos la tẽngã taoor dãmb sɩng d tʋʋmdã gɩdgr ye. B ra pa mi baa fʋɩ a Zeova Kaset rãmbã zug ye. D sẽn wa n sɩng bal n paamd sũ-noog d tʋʋmdã pʋgẽ wã, tẽngã taoor dãmb yeel-d lame tɩ d pa tõe n pa b tẽngẽ wã, sã n pa d tara sebr sẽn wilgd tɩ d tara sor ye. La yɩɩ tɩlɛ tɩ d yi Burundi n kẽng tẽng a to. Yaa Ugãnda.

D sẽn da segd n kẽng Ugãnda n yaool n pa tar viza wã, d ra yɛɛsda wʋsgo. La d teega a Zeova. Saam-biig a ye sẽn da yi Kanada n tɩ moond Ugãnda sõnga tõndo. A rɩka d yellã n taas goosneemã tʋm-tʋmdb nins sẽn get sãambã viza-rãmbã yellã, n kos tɩ b sak n kõ-d kiis a wãna, tɩ d tõog n manes d sɛbã tɩ zems ne tẽngã laloa. Yellã sẽn baas neerã wilgame t’a Zeova sɩd da teenda tõndo.

Yɛlã sẽn da yaa to-to Ugãnda wã ra yaa toor fasɩ ne sẽn da yaa to-to Burundi wã. Rĩungã koe-moonegã ra sigla sõma, baa ne tẽngã tõr koe-moondbã sẽn da pa yɩɩd bãmb 28 wã. D moonega zĩigẽ, d sega neb wʋsg sẽn da wʋmd Ãngilindi. La pa yã n kaoos la d bãng tɩ sẽn na yɩl n sõng neb nins sẽn dat n bãng n paasã tɩ b tẽebã bɩ, tẽngã buud-goam sẽn da yaa wʋsgã, ra yaa tɩlɛ tɩ d zãms baa yaa a yembre. D sɩnga koɛɛgã mooneg Kãmpala tẽngã pʋgẽ la a kɩremsã. Neb wʋsg gomda Lugãnda buud-gomdã be. D yãka yam n na n moon buud-gom-kãng nebã n yɩɩda. Maana yʋʋm wʋsg tɩ d yaool n wa tõog n gomd buud-gomdã sõma. La woto sõnga tõnd wʋsg koɛɛgã mooneg pʋgẽ. D sɩngame n bãngd d sẽn tõe n maan bũmb ning n sõng d Biibl karen-biisã tɩ b tẽebã bɩ sõma. Bãmb me pelga b pʋse, n togs tõnd bãmb sẽn zãmsd Biiblã sẽn nafd-b to-to wã.

D TOGA SOAY N KẼNG ZĨIS WƲSGO

Fot-rãmba: 1. Afirik karte, sẽn wilgd tẽns kẽer a Stephen Hardy sẽn zĩnd n moon koɛɛgã. 2. A Stephen sẽn dɩgl goeel a mobillã sɛɛgẽ, n zĩẽ. 3. A Stephen pipi pag a Barbara sẽn pɛgd zẽ-vãad sũud la-yaleng pʋgẽ.

Tõnd sẽn wa n togd soay. Yaa Ugãnda

D sẽn da paamd neb sẽn yaa sik-m-mens rãmb sẽn sakd n kelgd sɩdã, kõ-d-la sũ-noogo. La bũmb a to d sẽn da pa tẽed me n wa paas d sũ-noogã. Yaa m sẽn paam n lebg tigims sull yel-gɛtã, n gilgd soolmã fãa pʋgẽ wã. Kenya filiyallã sõngr maasem yĩnga, d gilga soolmã fãa, n na n bao zĩis b sẽn tõe n tʋm zall so-pakdb tɩ b tɩ moone. Zĩis nins nebã sẽn da nan zɩ n yã a Zeova Kaset rãmbã, b reega tõnd sãand hal sõma naoor wʋsgo, hal n segl rɩɩb meng n kõ-do.

So-toak buud a to n pʋgl rẽ poore. M yii Kãmpala, n dɩk tẽr n kẽng Kenya batayo-rãmbã yalsg zĩigẽ sẽn be Mombasa wã. La rẽ poore, mam kẽe batayo n kẽng Seysɛll sẽn yaa ko-sʋk tẽng sẽn be Oseyã ẽndiyẽ mogrã pʋgẽ wã. Rẽ zugẽ, yʋʋmd 1965 wã n tãag yʋʋmd 1972 wã, a Barbara naaga maam tɩ d tʋgd n kaagd Seysɛll ko-sʋk tẽmsã wakat fãa. Sɩngrẽ wã, ra yaa koe-moondb a yiib bal n da be be. La b wa n lebga sul-bila, hal n wa lebg tiginga. D toga sor me, n tɩ kaag d saam-biisã sẽn be Eritre, Etiopi la Sudã wã.

Ugãnda, sodaas n wa n deeg tẽngã n zãada, tɩ politikã yɛl tiig n toeeme. Yʋʋm nins sẽn pʋglã yɩɩ gudgri. Kɩtame tɩ m bãng tɩ b sẽn kõ noor n yeel tɩ d kõ a Sezaar bũmb ning sẽn yaa a Sezaar dẽndã yaa yam tʋʋmde. (Mark 12:17) Wakat-kãngã, b wa n yeelame tɩ sãamb nins fãa sẽn be Ugãnda wã segd n kẽnga polɩɩs-rãmbã biru sẽn pẽ ne bãmbã, n tɩ gʋls b yʋʋre. Tõnd yɩɩ tao-tao n tɩ gʋls d yʋyã. Rasem a wãn poore, maam ne misioneer a ye n da wẽnd mobill n digd Kãmpala, tɩ polɩɩs-rãmb yals tõndo. Tõnd sũyã ra kiuusdame. B yeelame tɩ tõnd yaa ɛspiyõ-rãmb bɩ tẽn-gũusdba, n tall tõnd n kẽng polɩɩs-rãmbã biruẽ. La tõnd tɩ wilg-b lame tɩ d yaa misioneer-dãmb sẽn baood laafɩ. D yeel-b lame tɩ tõnd zoe n gʋlsa d yʋyã polɩɩs-rãmbã biruẽ wã, la b pa kelg tõnd ye. Polɩɩs-rãmb sẽn da zãad bug-raad n tall tõnd n kẽng b biru ning sẽn pẽ misioneer-dãmbã zakã. Tõnd sẽn ta be wã, d paama yolsgo. Polɩɩs a ye n da be be, n yã tõnd n bãnge, n tẽeg tɩ d sɩd da wa n gʋlsa d yʋyã. A kõo polɩɩs-rãmb nins sẽn tall tõnd n wa wã noor tɩ b bas-d tɩ d looge.

Sasa-kãngã, d ra wae n tata zĩis sodaasã sẽn gɩdg sorã, hal tɩ pa nana ye. Sẽn yɩɩd fãa, sã n mikame tɩ b yũu rãam n tɩge. Wakat fãa, d ra pʋʋsda a Zeova n paam sũur pʋgẽ bãane. La b bas-d lame tɩ d looge. Zu-bʋko, yʋʋmd 1973, b yeela misioneer-dãmb nins fãa sẽn yaa sãambã tɩ b yi Ugãnda.

A Stephen sẽn tʋmd ne masĩn sẽn maand fotokopi-rãmba.

M sẽn maand Rĩungã Tʋʋmd sebr fotokopi-rãmb Abizã, Kodivoaar filiyallẽ wã

B yeelame tɩ d toeem tẽng yɛsa. So-kãngã, yɩɩ Kodivoaare. Woto kɩtame tɩ d toeem bũmb wʋsg d vɩɩmã pʋgẽ. Pa yɩ nana ye. D ra segd n zãmsa buud a to minundu, n gomd farend wakat fãa, la d bãng n vɩɩmd ne misioneer-dãmb a taab sẽn yit tẽns toɛy-toɛya. D leb n yãame t’a Zeova sɩd ning-d-la barka, bala pa yã n kaoos la neb sẽn yaa sik-m-mens rãmb sak koe-noogã ye. D yãa vẽeneg tɩ d sẽn teeg a Zeova wã, a sɩd manega d soayã.

Daar a ye, logtoɛɛmbã wa n yeelame t’a Barbara tara kãnsɛɛre. D leba Erop naoor wʋsg n na n tɩ tɩpe. La yʋʋmd 1983, d bãngame tɩ d pa le tõe n zĩnd Afirik ye. Woto sãama d sũur wʋsgo!

MAM YƐLÃ TOEEMAME

D sẽn wa n be Lõndr Betɛllẽ wã, a Barbara kãnsɛɛrã paama pãnga. La a wa n baas n maana kaalem. Betɛllã rãmb sõnga maam wʋsgo. Sẽn yɩɩd fãa saam-biig a ye ne a pag n sõng maam tɩ m tõog n mao ne m yɛlã sẽn toeemã, la m kell n teeg a Zeova zãng-zãnga. Mam wa n sega saam-bi-poak a ye sẽn tʋmd Betɛllẽ wã. A yʋʋr la a Ann. A ra yɩɩ zall so-pakda, n da nong a Zeova wʋsgo. Maam ne yẽ kẽe kãadem yʋʋmd 1989 wã. La hal n tãag rũndã, d ket n tʋmda Lõndr Betɛllẽ wã.

A Stephen ne a Ann Hardy.

Maam ne a Ann sẽn yas Lõndr Betɛll-paallã taoore

Yʋʋmd 1995 n tãag yʋʋmd 2018 wã, mam paamame tɩ b yãk maam tɩ m na n gilgd n kaagd filiyall-dãmba. (B ra boonda ned a woto tɩ sirveyã de zonn.) Mam kaaga sẽn kolg tẽns 60. Tẽng fãa pʋgẽ, mam yãa vẽeneg t’a Zeova sɩd geta a nin-buiidã yelle, baa ne b zu-loeesã.

Yʋʋmd 2017 wã, mam kẽnga Afiriki. M sũur yɩɩ noog wʋsg m sẽn tall a Ann n kẽng t’a bãng Burundi wã. D yiibã fãa sũy yɩɩ noog wʋsgo, d sẽn yã tɩ koe-moondbã sõor paasa sõma wã. Sor ning noor m sẽn da moond koɛɛgã zak-zak yʋʋmd 1964, b mee Betɛll-neer beenẽ, sẽn get koe-moondb bãmb 15 500 yelle.

Yʋʋmd 2018 wã, b sẽn wilg maam tẽms nins mam sẽn segd n gilg n kaagã, m sũur yɩɩ noog wʋsgo. Kodivoaar ra naaga tẽn-kãens sʋka. Tõnd sẽn wa n ta Abizã sẽn yaa na-tẽngã, ra yaa wa m sẽn lebg n wa yiri. Betɛllẽ wã, mam gesa telefonnã nimero-rãmba, n na n bãng neb nins rot sẽn pẽ tõndo. M yãame tɩ saam-biig a ye yʋʋr sẽn boond t’a Sossou roogã pẽe tõndo. M tẽegame tɩ m sẽn wa n be Abizã wã, a ra yaa tigims sull yel-gɛta. La mam tudgame. Mik yaa Sossou ning m sẽn da mi wã bi-ribla.

A Zeova sɩd pidsa a pʋlemsã. Zu-loeesã fãa pʋgẽ, mam yãame tɩ f sã n teeg a Zeova, a sɩd manegda f soayã. D rata ne d sũur fãa, n kell n pa sor ning sẽn na n tall tõnd n kẽes dũni-paalgã pʋgẽ wã zugu.—Yel. 4:18.

    Moorã Sɛba (1991-2025)
    Pag-y
    Pak-y
    • Moore
    • Toole
    • Y sẽn date
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Y sẽn segd n sake
    • Noy d sẽn tũudi
    • Paramètres de confidentialité
    • JW.ORG
    • Pak-y
    Toole