Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Ponapean
  • PAIPEL
  • SAWASEPEN PAIPEL KAN
  • MIHTING KAN
  • E Uhdahn Wiawi?
    Kahn Iroir (Ong Wehipokon)—2016 | No. 2
    • Kahlep en Sises pwekpwekdihsang pohn tuhkehn kalokoloko ni sapwellime tohnpadahk ko kilikilang sang wasa doh

      OARALAP | DAHME KAHREHDA SISES KETIN LOKOLOK OH PWOULA?

      E Uhdahn Wiawi?

      Nan pahr 33, Sises mehn Nasareto kamakamala. E alehdi karaunlikamw me dene e uhwong kaun akan, e lelohng kamakam uk oh poasdahng pohn tuhke pwoat. E ketin pwoula ni medek laud. Ahpw Koht ketin kaiasada ih ong mour, oh mwurin rahn 40, Sises ketidahla nanleng.

      Mwekid kapwuriamwei pwukat kohsang nan Rongamwahu pahieu ko en Palien Paipel ni Lokaiahn Krihk, me kitail kin kahdaneki Kadehde Kapw. Ia duwe, mepwukat uhdahn wiawi? Met wia peidek ehu me konehng oh kesempwal. Ma mepwukat sohte wiawi, ahn Kristian kan pwoson sohte katepe oh koapworopwor en mour soutuk nan Paradais wia ouraman ehu me sohte douluhl pahn pweida. (1 Korint 15:14) Weksang met, ma mepwukat uhdahn wiawi, eri mie koapworopwor kaselel ehu ong tohnsampah ni ahnsou kohkohdo, koapworopwor ehu me ke kak ehukihong meteikan. Eri, ia duwe, audepen pwuhken rongamwahu ko mehlel de e wia pwuhken soai kei?

      DAHME IRE MEHLEL KAN KASALEHDA

      Weksang soai kaselel kan, ntingdahn pwuhken Rongamwahu ko kasalehda me e ntingdi ni keneinei oh oaritik. Karasepe, re kin kasalehda eden wasa tohto me uhdahn mie, aramas kak mwemweitla pali laud en wasa pwukat rahnwet. Re kin koasoia duwen aramas akan me uhdahn mie, me soupoad kan kin koasoia duwen arail mour.​—Luk 3:1, 2, 23.

      Sounnting kan en ni mwehin tepin Kristian kan lel mpen pahr 200 kin koasoia duwen Sises.a Mwomwen mwekid kan ong eh pwoula me pwuhken Rongamwahu ko kawehwehda pwungiong wiepe kan me mehn Rom kan kin wia pwehn kemehla emen nan ahnsowo. Laudsang met, mwekid pwukat kin kawehwehdi ni ahl me uhdahn wiawi oh mehlel, e pil koasoiahda soangen sapwung kan me ekei sapwellimen Sises tohnpadahk ko wiahda. (Madiu 26:56; Luk 22:24-26; Sohn 18:10, 11) Mehn kadehde mehlel pwukat koaros ni sansal kin kasalehda me sounnting en pwuhken rongamwahu ko kin mehlel oh kin pwung ni arail kin ntingihedi duwen Sises.

      IA DUWEN IASADAHN SISES?

      Mendahki pali laud en aramas akan kin pwungki me Sises ketin momour oh pwoula, mie ekei peidengki eh iasada. Pil sapwellime wahnpoaron ako ni ar tepin rong rohng me e iasada, re sohte kamehlele. (Luk 24:11) Ahpw re sohla peikasal ni irail oh tohnpadahk teikan ar kilangada Sises me iasadao eh pwarada ni soangsoangen ahnsou kan. Ni mehlel, ehu ahnsowo, aramas daulih 500 me iang kadehde met.​—1 Korint 15:6.

      Tohnpadahk ko ni eimah kadehdehiong koaros me Sises ketin iasada, pil ong irail akan me kemehla ih mendahki ar kakete selidi oh kamakamala. (Wiewia 4:1-3, 10, 19, 20; 5:27-32) Ia duwe, tohnpadahk tohto pahn kak eimah ma re sohte uhdahn kamehlele me Sises ketin iasada? Ni mehlel, iasadahn Sises iei mehn kadehde kehlail ehu me kamwakamwakid pelien lamalam en Kristian kan mahs oh pil ahnsouwet.

      Pwuhken Rongamwahu kan duwen pwoulahn oh iasadahn Sises kadehdehda me e uhdahn wia poadopoad mehlel ehu. Omw pahn wadek kanahieng kak kamehlelehiong uhk me mwekid pwukat uhdahn wiawi. Omw kamehlele mepwukat pahn kehlailla sang ni omw wehwehki dahme kahrehda mepwukat wiawi. Oaralap en mwurin met pahn kawehwehda.

      a Tacitus, me ipwidi mpen pahr 55, ntingihedi “Kristus, me ahd wet [Kristian] tepisang ie, ale kalokolok laud erein kaundahn Tiberius sang emen kaun lapalap, Pontius Pailet.” Irail kan me pil koasoia duwen Sises iei Suetonius (ni mwehin tepin Kristian kan); Josephus emen soupoad en mehn Suhs (ni mwehin tepin Kristian kan); oh Pliny Younger, kepina en Pidinia (tepin sounpar 101 lel 200).

      Dahme Kahrehda Sohte Utuht De Sawas Sang Soupoad kan oh Pwuhk kan Likin Paipel?

      Ia duwe, kitail anahne mehn kadehde kan sang ni mwehin tepin Kristian kan likin Paipel pwehn kadehdehda me Sises uhdahn ketin mie oh iasada? Soh. Ehu kahrepe iei pwuhken Rongamwahu ko ntingdi kereniong sounpar 2,000 samwalahro. Malaulau ntingdahn pwuhk teikan en nan ahnsowo mihmihte lel ahnsou wet. (1 Piter 1:24, 25) Eri pil ni ahnsowo, e sohte mwomwen me irail kan me kin uhwong Sises pahn ntingihada soahng kan me pahn sewese aramas akan en kamehlele oh likih rohng kan me pid ih.

      Me pid duwen kaiasadahn Sises, emen sapwellime wahnpoaron ko Piter, kawehwehda: “Ni rahn kesiluh Koht ketin kaiasada sang rehn me melahr akan, oh ketin mweidohng en sansalda. Kaidehn aramas koaros me kilang, ahpw kihtete sounkadehde me Koht ketin piladahr. Se iang ih sak oh nim mwurin Koht eh ketin kaiasada sang mehla.” (Wiewia 10:40, 41) Dahme kahrehda kaidehn aramas ako koaros ese duwen met? Rongamwahu en Madiu padahkihong kitail me ni ahnsou me imwintihti kan en pelien lamalam akan rongada duwen rohng en iasadahn Sises, re song en diarada ahl ehu en kauhdi kohpeseng en rohngo.​—Madiu 28:11-15.

      Ia duwe, met wehwehki me Sises kupwurki ekihsang aramas akan en ese me e ketin iasada? Soh, Piter pil doulahte koasoia: “E ketin mahsanihong kiht se en kalohkiseli rongamwahu ong aramas akan oh kadehde me iei ih me Koht ketin idihadahr pwe en wia sounkopwung en me momour oh me melahr akan.” Kristian mehlel kan wiahier met mahs oh ihme re kin wiewia ahnsou wet.​—Wiewia 10:42.

  • Dahme Kahrehda Sises Ketin Lokolok oh Pwoula?
    Kahn Iroir (Ong Wehipokon)—2016 | No. 2
    • Aramas sang soangsoangen keinek kan perenki mour nan Paradais

      OARALAP | DAHME KAHREHDA SISES KETIN LOKOLOK OH PWOULA?

      Dahme Kahrehda Sises Ketin Lokolok Oh Pwoula?

      “Dihp tepidohng sampah sang rehn aramas tehmen [Adam], ahpw tialahng mehla. Eri, mehla lelohngehr aramas koaros, pwe aramas koaros dipadahr.”​—Rom 5:12

      Adam oh Ihp kilang wahntuhke keinapwidio; Adam oh Ihp ni ara mahlahr; kohpwa ehu wisiklahng wasahn seridi

      Dahme ke pahn nda ma emen idek rehmw, “Ke men mour kohkohlahte?” Pali laud en aramas ele pahn nda me re men ahpw re pehm me en medewe duwen met sohte katepe. Mehla kin wia kisehn atail mour, re kin nda, iei ih me pahn kin wiawi pwehn kaimwisekala atail mour.

      Ahpw, ia duwen ma e wekid peideko oh idek rehmw, “Ke onopadahngehr mehla?” Pali laud en ahnsou, aramas tohto pahn sapengki me soh. Ia wehwehn met? Mendahki kahpwal kan me kitail kin lelohng, ineng me kitail aramas koaros ahneki iei en mour. Paipel kasalehda me Koht ketin kapikada aramas akan en inengieng mour kohkohlahte.

      Ahpw, ni mehlelo aramas sohte kin mour kohkohlahte. Eri, dahme sapwung? Oh ia duwe, mie mehkot me Koht ketin wia pwehn kamwahwihala irair wet? Pasapeng kan sang nan Paipel kin kangoang oh kin kasalehda ia kahrepen Sises eh ketin lokolok oh pwoula.

      DAHME SAPWUNG

      Tepin irelaud siluh nan pwuhken Senesis padahkihong kitail me Koht ketikihong tepin pwopwoudo, Adam oh Ihp, koapworopwor en mour kohkohlahte oh mahsanihong ira dahme ira anahne wia pwehn alehdi. Eri mwuhr ireo kawehwehda ia duwen ara sohte peikiong Koht oh kesehla koapworopworo. Koasoi ko me wiawi ni tepin irelaud kan nan Senesis mengei oh sohte pisetik ni kawehwe, kahrehda ekei pahn mwadang en leme me e wiahte soaipwoat. Ahpw Senesis oh pwuhken Rongamwahu ko kin kadehdehda ni mehlel me e wia koasoi mehlel ehu me uhdahn kisehn poadopoad.a

      Ia imwilahn ahn Adam sapeik? Paipel sapengala ni ahl wet: “Dihp tepidohng sampah sang rehn aramas tehmen, ahpw tialahng mehla. Eri, mehla lelohngehr aramas koaros, pwe aramas koaros dipadahr.” (Rom 5:12) Sang ni en Adam eh sapeikiong Koht, e dipada. Kahrehda e kesehla eh koapworopwor en mour soutuk oh kedekedeo ih mehla. Pwehki kitail wia kadaudoke kan, kitail uhd sohsohki eh soh unsek. Imwilahn met kitail kin soumwahu, mahla, oh mehla. Kawehwe wet ong kahrepen kitail kin mehla kin pwungiong dahme palien sains kan diarada me pid ahn seri kan ar kin sohsohki irair kan me duwehte irair en arail pahpa oh nohno kan. Ahpw ia duwe, mie mehkot me Koht ketin wia pwehn kamwahwihala irair wet?

      DAHME KOHT KETIN WIADAHR

      Ei, Koht ketin wiahdahr koasoandi kan en kasapahldo, de pwain sapahl, dahme Adam kasalongehlahr ong kadaudoke kan, keieu, koapworopwor en mour soutuk. Ia duwen Koht eh ketin kapwaiada met?

      Paipel mahsanih nan pwuhken Rom 6:23: “Pweinen dihp, iei mehla.” Met wehwehki me imwilahn dihp iei mehla. Adam dipada kahrehda e mehla. Pil duwehte, kitail kin wiahda dihp oh met imwikihla pweinen dihp me iei mehla. Ahpw kaidehn atail sapwung me kitail ipwidiong nan irair en dihp. Eri ni limpoak Koht ketin poaronehdo sapwellime Ohlo, Sises, pwehn pwainla “pweinen dihp” ong kitail. Ia duwen met eh wiawi?

      Aramas sang soangsoangen keinek kan perenki mour nan Paradais

      Pwoulahn Sises ritingada elen kolahng mour soutuk oh nsenamwahu

      Pwehki aramastehmen, ohl unsek Adam, me wahdohng kitail dihp oh mehla pwehki eh sapeik, ihme pil anahn emen ohl unsek me peik lao lel mehla pwehn kasaledengkitailsang pweinen dihpo. Paipel kawehwehda ni ahl wet: “Pil nin duwen sapeik en aramas tehmen eh kahrehiong aramas tohto dihp, ih pil duwen peik en aramas tehmen pahn kapwungala aramas koaros mwohn silangin Koht.” (Rom 5:19) Nan ire wet “aramas tehmen” iei Sises. E kohkohsang nanleng, wiahla ohl unsek menb oh pwoula pwehki kitail. Imwilahn met, kitail kak pwungla rehn Koht oh ale koapworopwor en mour soutuk.

      DAHME KAHREHDA SISES KETIN LOKOLOK OH PWOULA

      Ahpw, dahme kahrehda e anahn Sises en pwoula pwe met en kak pweida? Ia duwe, Koht Wasa Lapalahpie sou kak ketikihdahte kosonned ehu me kadaudok en Adam kan koaros en mweimweiong ale mour soutuk? Uhdahn mie sapwellime manaman en wia met. Ahpw met pahn wehwehki me e sohla ketin nsenohki sapwellime kosonned me e mahsaniher me pweinen dihp iei mehla. Kosonnedo kaidehn kisin kosonned me e kakete ketin pohnsehsehla de wekidala ma e ketin kupwurki. Met kesempwal ong kopwung pahrek.​—Melkahka 37:28.

      Ma Koht sohte ketin kasalehda pwung pahrek nan ire wet, ele aramas akan pahn medewe ma e pahn pil ketin wia duwehte ong ire teikan. Karasepe, ia duwe, Koht pahn ketin toupahrek ni eh pahn ketin kupwurehda ihs sang nan kadaudok en Adam kan me warohng ale mour soutik? Ia duwe, e pahn ketin kasalehda me ih emen me kitail kak likih me pahn ketin kapwaiada sapwellime inou kan? Ni Koht eh ketin tengediong pwung pahrek pwehn koasoanehdi komourpatail kin wia mehn kadehde ong kitail en likih me Koht pahn kin ketin ahnsou koaros ketin wia dahme pwung.

      Sang en Sises eh ketin meirongkihla moure, Koht ketin ritingada elen kolahng mour soutuk nan Paradais nin sampah. Nna tehk sapwellimen Sises mahsen me kileldi nan Sohn 3:16: “Iei uwen Koht eh ketin loalloale sampah, me e ketikihdohki Sapwellime Iehros, pwe mehmen me kin pwosonla ih en dehr salongala, a en ahneki mour soutuk.” Pwoulahn Sises iei kasalepen sapwellimen Koht pwung pahrek me poatopoat, ahpw keieu, e kin wia kasalepen sapwellime limpoak lapalap ong aramas akan.

      Ahpw, dahme kahrehda Sises ketin anahne lokolok oh pwoula ni ahl kamedek nin duwen me pwuhken Rongamwahu kan kawehwehda? Ni eh ketin mweidala ih nan soangen kalokolok mwuledek wet ahpw kolokolte eh lelepek, Sises ketin kadehdehda ni unsek uwen likamw en ahn Tepilo eh karaun me dene aramas sohte pahn kin loalopwoatohng Koht ni ahnsou me re pahn mi pahn lokolok. (Sohp 2:4, 5) Karaun wet ele mwomwen mehlel mwurin Sehdan eh kahrehiong ohl unsek Adam en dipada. Ahpw Sises, me unsek pahrekiong ahn Adam unsek, ketin kolokolete eh peik mendahki lokolok mwuledek kan me e lelohng. (1 Korint 15:45) Ni ahl wet e ketin kadehdehda me Adam pil kak peikiong Koht ma e pilada en wia met. Sang ni Sises eh ketin dadaurete pahn kahpwal, e ketikihda mehn kahlemeng ong kitail en idawehn. (1 Piter 2:21) Koht ketin katingih peik unsek en sapwellime Ohlo oh ketikihong ih mour poatopoat nanleng.

      IA DUWEN OMW PAHN KAK PAIEKIHDA

      Pwoulahn Sises uhdahn wiawi. Elen kolahng mour soutuk ritidahier. Ia duwe, ke men mour kohkohlahte? Sises ketin kasalehda dahme kitail anahne wia ni eh mahsanih: “Oh iet mour: aramas akan en eseikomwihla, me komwihte Koht mehlel, oh pil esehla Sises Krais me komw ketin poaronedohr.”​—Sohn 17:3.

      Irail akan me wiahda makasihn wet luke komwi en kalaudehla omw sukuhlki duwen Siohwa, Koht mehlelo, oh duwen Sapwellimeo, Sises Krais. Sounkadehdehn Siohwa kan nan omw wasa pahn perenki seweseiuk. Ke pil kak alehdi iren sawas teikan ni omw pahn kohla nan nait website, www.pr418.com.

      a Menlau kilang oaralap “Uhdahn Mie Mwetuwel en Ihden?,” nan Kahn Iroir en February 1, 2011, pali 4, me Sounkadehdehn Siohwa kan wiahda.

      b Koht ketin kasauda mouren sapwellime Ohlo sang nanleng ong nan kapehden Mery me kahrehiong en liseianda oh sapwellimen Koht manaman pere Sises en dehr alehdi soh unsek sang Mery.​—Luk 1:31, 35.

      Pilawa sohte dol ihs pahseli ni Katamano

      “Kumwail Wia Met”

      Ni pwohngo mwohn e ketin tounmeteikihla eh mour, Sises ketin iang sapwellime wahnpoaron lelepek ko pokonpene oh tapiada Katamanpen eh pahn pwoula. E mahsanihong irail: “Kumwail wia met ong ni katamanpei.” (Luk 22:19) Pwehn peikiong kehkehlik wet, Sounkadehdehn Siohwa kan sampah pwon pahn pokonpene pwehn wia katamanpen pwoulahn Sises. Pahr nekiero me iang towehda meh 19,862,783.

      Pahr wet, Katamanpen pwoulahn Sises pahn wiawi Niesil, March 23, mwurin kihrlahn ketipin. Se luke kowe oh omw peneinei oh kompoakepahmw kan en iang towehda oh rong ehu padahk me poahsoandahsang Paipel. E pahn kawehwehda dahme kahrehda pwoulahn Sises kesempwal oh ia duwen eh wia kamwahu ehu ong uhk. Sohte isepen towehda kataman wet; sohte delen meirong pahn wisik seli. Menlau idek rehn Sounkadehdehn Siohwa kan kuloak depe oh wasa. De ke kak tehk nan nait website, www.pr418.com.

Pwuhk kan en lokaiahn Pohnpei (1987-2025)
Log Out
Log In
  • Ponapean
  • Share
  • Me Ke Mwahuki
  • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
  • Terms of Use
  • Privacy Policy
  • Privacy Settings
  • JW.ORG
  • Log In
Share