LEKTIONA 17
Hawi shinia hi i Jeses?
Mer te dikah ap kowa, hoi o Jesus kate ap i phub kras un penas, haiwah mer leskri shinia. Kowa krell, kai kamah i maal lestar un leskro dadestar Jehowah te well. Hawi shinia hi les? Un har nai sikrah mer i Jeseskri shinia an maro djipen?
1. Hoske hi o Jesus har peskro dad?
Har o Jesus an o bolepen djiwas, nai dikas lo bud milliarde bersha, hoi leskro kamlo dad djinella, haiwella un krella. Doleske hi i Jeses ninna sawi shinia, har peskro dades (Dik pal an Johanni 5:19). Tchatchepah, o Jesus well jaake pal peskro dadeste, kai nai penas lo: “Koon man dikella, kowa dikell o dades” (Johanni 14:9). Jaake budeder tu pral i Jeseskri shinia djineh, jaake feteder prindjreh tu ninna i Jehowes. Tu te drawereh, hawo baro dji i Jeses i menshenge his, sikrell tuke kowa ninna, hawo baro dji maro Debles Jehowah tuke hi.
2. Har sikras o Jesus peskro kamlepen ap i Jehoweste?
O Jesus penas: “Me krau, hoi miro dad mange penas, te dikenn i menshe ap kai phub, kai kamau les o djiestar” (Johanni 14:31). Ninna te was pharo koowa ap leste, rikras o Jesus pes ap peskro dadeskre laba. Jaake sikras job peskro kamlepen ap i Jehoweste. O djiestar rakras job ninna pral peskro dadeste, te nai wenn wawar ninna mala o Deblestar (Johanni 14:23).
3. Har sikras o Jesus peskro kamlepen ap i menshende?
An i bibla hi pral i Jeseste tchinlo, kai kamell lo i menshen bud. Peskro kamlepen sikras job, kai his lo i menshenge koi un kai das lo len soor. Ko baro un sorelo koowa, hoi job kras, sikrell, hawi soor un hawo baro dji les hi (Marko 1:40-42). Ap i menshende his job latcho un job tserdas kekes glan i wawareste. Leskre laba kran kolengre djia pale sorles, kolen i latcho dji his. Dran peskro kamlepen ap i menshende las o Jesus bare duka un o merepen ap peste. Kolen, kai rikrenn pen ap leskre laba, kamell o Jesus tchatchepah o djiestar (Dik pal an Johanni 15:13, 14).
RODAS DUREDER
Kanna dikeh budeder pral i Jeseskri shinia un har te sikress nai sawo kamlepen un sawo baro dji, har les his.
4. O Jesus kamell peskro dades o djiestar
Te dikah ap o Jeseskro djipen, nai djinah, har te sikras nai maro kamlepen ap o Debleste. Dikenn pal an Luka 6:12 un Johanni 15:10; 17:26, un rakrenn pal hako verso khetne pral:
Har nai sikrah mer maro kamlepen ap i Jehoweste, te dikah ap o Jeseskro djipen?
O Jesus kamell peskro dades o djiestar un rakras leha bud kope an o mangepen, har his lo ap i phub
5. I Jeses hi i baro dji i menshenge
O Jesus dikas glanstunes ap kowa, hoi wawaren hunte well un palle ap kowa, hoi leske mishto hi. Ninna te his lo khino, las lo pes tsiro wawarenge. Dikenn pal an Marko 6:30-44, un rakrenn khetne pral:
Hoi kras o Jesus wawarenge (Dikenn pal an i verse 31, 34, 41 un 42)?
Hoske kamas o Jesus wawarenge koi te well (Dikenn pal an o verso 34)?
Te djinah, kai hi o Jesus har peskro dad: Hoi sikrell menge kowa pral i Jehoweste?
Har nai well men sawo baro dji wawarenge, har i Jeses his?
6. O Jesus hi gar boklo
Ninna kai his i Jeses gar bud, his job gar boklo. Job penas ninna ap wawarende, te wenn le gar boklo. Dikenn pal an Bitchepangre 20:35, un rakrenn khetne pral:
Hoi penas o Jesus, hoi bachteles krella?
Dikenn o VIDEO, un palle rakrenn khetne pral:
Har nai wah mer gar boklo, ninna te hi men gar bud?
Djinal tu kowa?
I bibla penella, mer te mangah i Jehowestar tchomone, hunte kras mer kowa an o Jeseskro lab (Dikenn pal an Johanni 16:23, 24). Mer te krah kowa, sikrah mer maro parkepen ap kowa, kai kras o Jesus ko drom pre, te nai was i maal i Jehowestar.
BUD PENENNA: “Koi bibacht, hoi pral i menshende ap i phub wella, hi i phagi o Deblestar.”
Te dikah, hoi o Jesus ap i phub i menshenge kras: Har sikrell kowa, kai nashte well bibacht gar i Jehowestar?
HOI KATE PENLO WAS
O Jesus kamell i Jehowes un i menshen o djiestar. O Jesus hi har peskro dad — jaake budeder mer les prindjrah, jaake feteder prindjrah i Jehowes.
Hoi penals tu?
Har nai sikrah mer maro kamlepen ap i Jehoweste, jaake har o Jesus kowa kerdas?
Har nai sikrah mer maro kamlepen ap i menshende, jaake har o Jesus kowa kerdas?
Hoi hi tuke ap i Jeseskri shinia o shukester?
BUDEDER
Kate hatseh, hawi shukar shinia i Jeses hi.
“Kre i Jeses pal un …” (O Jesus — O drom, o tchatchepen, o djipen, rig 317)
Kate hatseh, hoske o mangepen dran o Jeseskro lab hunte wella penlo.
“Hoske mangas an o Jeseskro lab?” (O Gardeskro Kheer, Februar 1, 2008)
Kate drawereh, hoi i bibla pral kowa penella, har o Jesus wri dikas.
Kate drawereh, har o Jesus djuwjentsa trujel djas un hoi mer lestar sikedo wah.
“Respekt un o sharepen tel o Debleskro kamlo wast” (O Gardeskro Kheer, September 1, 2012)