Watchtower ONLINE BIBLIOTHEKA
Watchtower
ONLINE BIBLIOTHEKA
Romanes (Sinti)
  • BIBLA
  • PUBLIKATIONE
  • KETNEPEN
  • Hoi hi o Debleskro Them?
    Bachteles Hake Tsireske! — I Biblakro Kurso, hoi interaktiv hi
    • Lektiona 31. O Jesus Christo hi o rai un glan o Jehoweskro railepen.

      LEKTIONA 31

      Hoi hi o Debleskro Them?

      Koi bari themra, pral hoi i bibla rakrella, djala pral o Debleskro Them. Dran leskro Them anell o Jehowah kowa ap i phub, hoi job glanstunes kamas. Hoi hi o Debleskro Them? Un har te djinas mer, kai rajell o Debleskro Them kanna an maro tsiro? Hoi was an o Debleskro Them halauter kerdes? Un hoi krell o Debleskro Them an o tsiro glan mende? An kaja un kola dui lektione hoi wenna, well menge kowa penlo.

      1. Hoi hi o Debleskro Them, un koon hi o rai an ko Them?

      An o Debleskro Them della i pralstuni, hoi was maro Deblestar Jehowah kerdo. O rai an ko Them hi o Jesus Christo un job rajella dran o bolepen (Mateo 4:17; Johanni 18:36). An i bibla hi pral i Jeseste tchindes: Job “well i baro rai … hake tsireske” (Luka 1:32, 33). O tsiro wella, kote rajell job pral hakeneste ap i phub.

      2. Koon rajell i Jeseha khetne?

      O Jesus rajella gar kokres. Menshe dran “hako them, haki natsjona, haki harmenatsjona un hako rakepen … wenn raja pral i tseli phub” (Debleskro tsiro 5:9, 10). Har bud hin jon? Kote denn budeder millione nashepangre i Jesestar, kai hin christe. Well hakeno lendar an o bolepen, te rajenn le khetne i Jeseha pral i phub? Na-a. Kokres 144 000 menshe hin kola, kai wenn an o bolepen (Dikenn pal an Debleskro tsiro 14:1-4). Kola tsele wawar atchenn ap i phub un djiwenn kote an o Debleskro Them (Gosewe Laba 2:21).

      3. Hoske hi i pralstuni an o Debleskro Them feteder, har haki pralstuni i menshendar?

      Ninna te kamenn menshengre raja latcho koowa te krell, hi len gar koi soor, te nai krenn le halauter, hoi jon kamenn te krell. Hoske? Nai wella jaake, kai well pal lende sawo, kai dikell kokres ap peste un tchomone krella, hoi i menshenge an o them gar mishto hi. O bolepaskro Dewel kras “jek them, hoi an kek tsiro paash kerdo nai well” (Daniel 2:44). O Jesus rajell palle pral i tseli phub un dikell latches ap hakeneste — job hi kamlo, latcho un fair. Kolenge, kai an o Debleskro Them djiwenna, hi lo koi, te nai wenn jon ninna jaake (Jesaja 11:9).

      RODAS DUREDER

      Kanna dikeh, hoske koi pralstuni an o Debleskro Them feteder hi, har haki menshengri pralstuni.

      O Jesus Christo rajella pral i phub. Job hi ap peskro rajeskro beshepaskro an o bolepen beshdo. Kola, kai rajenn leha khetne, hin langs leste beshdo. O Jehowah hi pal lende un leskro railepen hi har o kamm.

      4. Jek sorli pralstuni pral i tseli phub

      I Christes Jesus hi budeder soor, har kola tsele menshengre rajen, kai dan ap i phub. Dikenn pal an Mateo 28:18, un rakrenn khetne pral:

      • Hoske hi i Jeseskri soor bareder, har i soor kola tsele phubjakre rajendar?

      Menshengre raja wan un djan. Lengro rajepen djala witar gar dureder, har kokres pral i kotar mari phubjatar. Har hi kowa pash i pralstuni an o Debleskro Them? Dikenn pal an Daniel 7:14, un rakrenn khetne pral:

      • Hoske hi kowa jaake mishto, kai atchell o Debleskro Them “an i tsele tsirja”?

      • Hoske hi kowa jaake mishto, kai rajell i pralstuni an o Debleskro Them pral i tseli phub?

      5. Kol menshengre raja hunte wenna krik

      Hoske hunte lell o Debleskro Them i menshengre pralstunja krik? Te dikan o VIDEO, rakrenn khetne pral:

      VIDEO: Hoi hi o Debleskro Them? — Tikno video (1:41)

      • Hoi krenn i menshengre raja?

      Dikenn pal an Sikepaskro 8:9, un rakrenn khetne pral:

      • Hi kowa mishto, te lell o Debleskro Them haki menshengri pralstuni krik? Hoske peneh tu kowa jaake?

      6. An o Debleskro Them denna raja, kai men haiwenna

      Maro rai Jesus djiwas kate ap i phub. Doleske haiwell lo men “mishto, un djinella, te hi men kek soor pral o tchilatchepen” (Hebrearja 4:15). Un kola 144 000, kai rajenn i Jeseha khetne, wan i Jehowestar “dran hako them, haki natsjona, haki harmenatsjona un hako rakepen” win rodemen (Debleskro tsiro 5:9).

      • Hoi penals tu: Hi kowa mishto, kai djinenn o Jesus un kola, kai leha khetne rajenna, har o menshengro djipen ap i phub hi? Hoske peneh tu kowa jaake?

      Makede morsha un djuwja dran hako them un dran hako tsiro.

      O Jehowah rodas menshen dran i tseli phub win, te rajenn le khetne i Jeseha

      7. Pralstune Themeskre laba, hoi menge mishto hi

      An haki menshengri pralstuni denn i raja laba wri, ap hoi i menshe pen hunte rikrenn. Kola labentsa kamenn jon garda ap i menshende te dell, te nai djal lenge mishto. An o Debleskro Them denn ninna sawe laba, ap hoi mer men hunte rikras. Dikenn pal an 1. Korintarja 6:9-11, un palle rakrenn khetne pral:

      • Har wals kowa, te rikrans pen i tsele menshe ap kola laba o Deblestar?a

      • Hoi penals tu: Hi i Jehowes ko tchatchepen, te penell lo, ap hoi i menshe pen an peskro them hunte rikrenna? Hoske peneh tu kowa jaake?

      • Hoi sikrella, kai nai djiwenn kola menshe i newo djipen, kai kanna gar pal i Debleskre laba djiwenna (Dikenn pal an o verso 11)?

      I klisto stopprell i ullepaskro, te nai nashenn menshe pral i drom wergel.

      An haki menshengri pralstuni denn i raja laba wri, te djal i menshenge an o them mishto. An o Debleskro Them denn ninna sawe laba; jon krenn, te djal menge feteder

      JEK NAI PUTCHELLA: “Hoi hi o Debleskro Them?”

      • Hoi penals tu ap kowa?

      HOI KATE PENLO WAS

      An o Debleskro Them della i tchatchi pralstuni, hoi an o bolepen hi un pral i tseli phub rajella, te hi o tsiro koi.

      Hoi penals tu?

      • Koon hin i raja an o Debleskro Them?

      • Hoske hi koi pralstuni an o Debleskro Them feteder, har haki phubjakri pralstuni?

      • Hoi kamell o Jehowah kolendar, kai an peskro them djiwenna?

      Hoi me kamau te krell

      BUDEDER

      Kate nai drawereh, hoi o Jesus penas, kai o Debleskro Them hi.

      “Kai hi o Debleskro Them? Hi kowa an maro dji?” (I artikla online)

      Kate well tuke penlo, hoske Jehoweskre Rakepangre budeder loyal ap o Debleskro Them hin, har ap phubjakre raja?

      Loyal ap i rig o Debleskro Themestar (1:43)

      Kate well tuke sikedo, hoi i bibla pral kola 144 000 penella, kai wan i Jehowestar win rodemen, te wenn le khetne i Jeseha raja an o bolepen.

      “Koon wella an o bolepen?” (I artikla online)

      Kate drawereh pral i stildi djuwjate, kai haiwas, kokres o Dewel nai anell tchatchepen ap i phub.

      “An o stilepen shunum me pral o tchatcho tchatchepen” (Djangrenna!, November 2011)

      a An o Kotar 3 well budeder pral sawe laba o Deblestar rakemen.

  • O Debleskro Them rajella!
    Bachteles Hake Tsireske! — I Biblakro Kurso, hoi interaktiv hi
    • Lektiona 32. O Jesus Christo hi o krahlo an o bolepen, job rikrell i krahleskro kasht, un rajella pral i phub.

      LEKTIONA 32

      O Debleskro Them rajella!

      Seit o bersh 1914 rajell o Debleskro Them. Un seit ko bersh nashell o tsiro i menshengre rajendar ninna tele. Hoske djinah mer kowa? Dikas kanna, hoi o profetiko lab dran i bibla pral ko bersh 1914 penella, hoi an o swetto seit ko tsiro djas un hawi shinia i menshen hi.

      1. Hoi penell o profetiko lab dran i bibla?

      Dran o biblakro liil Daniel djinah mer, kai rajell o Debleskro Them, te nashan “efta bersha” tele — mer nai penah ninna pal ’efta tsire’ (Daniel 4:13, 14; [4:16, 17, NWT]). Bud sheel bersha pal kowa rakras ninna o Jesus pral ko tsiro, un penas, kai nashas ko tsiro gomme gar tele. Job penas, kai atchell o tchilatchepen i nationendar “jaake rah, har o Dewel mukell len kowa te krell” (Luka 21:24). Kai nashan kola “efta bersha” an o bersh 1914 tele, dikah mer gomme.

      2. Hoi djas an o swetto seit ko tsiro un hawi shinia hi i menshen?

      I Jeseskre mala putchan les: “Har nai dikas mer, te was ko tsiro, kai tu pale weh, un o Dewel o rai hi pral halauter?” (Mateo 24:3) O Jesus penas lenge bud, ap hoi jon nai dikans, kai rajell lo an o Debleskro Them an o bolepen. Job penas, te well job o rai an o Debleskro Them, della kurepen ap i phub, hi i menshen gar doha te chal, un kai well i phub trisslemen (Dikenn pal an Mateo 24:7). An i bibla hi ninna pral i shinia i menshendar tchinlo. “Glan ko tsiro, kai i phub tele djala,” wenn i menshe jaake tchilatcho, kai “i pharo tsiro ap i menshende” wella (2. Timoteo 3:1-5). Seit 1914 hi kowa tchatchepah jaake.

      3. Hoske was halauter tchilatcheder, te rajell o Debleskro Them?

      Har o Jesus o krahlo was, kuras job pes an o bolepen i bengeha un i demonentsa. O beng nashras, un i bibla penella, kai was job “tele witsedo ap i phub, un leskre kurepangre [leskre demone] leha” (Debleskro tsiro 12:9, 10, 12). Hoske hi o beng jaake chojedo? Job djinella, kai well lo maredo. Un an peskri choli anell job koi tseli bibacht pral i phub. Mer te rikrah men kowa glan mare jaka, haiwah mer, hoske ap i phub halauter tchilatcheder was. I bacht: O Debleskro Them lell kola tsele probleme mari phubjatar krik.

      RODAS DUREDER

      Kanna dikeh, hoske mer djinah, kai rajell i pralstuni an o Debleskro Them seit o bersh 1914, un hoi menge kowa an maro djipen hi.

      4. I biblakri chronologia sikrell ap o bersh 1914

      Dikenn o VIDEO.

      VIDEO: O Debleskro Them rajell seit o bersh 1914 (5:02)

      O Dewel kras, kai das o Nebukadnezar — job his o rai an ko phuro foro Babilon — i profetikti suni. An i bibla hi tchinlo, hoi o Nebukadnezar suni das. Kola laba, hoi o Daniel pral koi suni penas, sikrenn: Koi suni djas gar kokres pral o Nebukadnezareskro rajepen. Koi suni djas ninna pral o Debleskro Them. Dikenn pal an Daniel 4:13; [4:17, NWT].a

      Dikenn pal an Daniel 4:17-23; [4:20-26, NWT], un rakrenn, te dikenn tumer ap koi lista, khetne pral kola putchepena.

      • (A) Hoi dikas o Nebukadnezar an peskri suni? (Dikenn pal an i verse 17 un 18 [20 un 21, NWT])

      • (B) Hoi djal ko rukeha? (Dikenn pal an o verso 20 [23, NWT])

      • (C) Hoi te well, te nashan kola “efta bersha” — mer nai penah ninna ’efta tsire’ — tele? (Dikenn pal an o verso 23 [26, NWT])

      Hoi koi suni o rukestar pral o Debleskro Them sikrella

      O PROFETIKO LAB (Daniel 4:17-33 [20-36, NWT])

      O Rajepen

      (A) I baro ruk

      I baro ruk.

      O Rajepen herell i tsiro pre

      (B) Denn ko ruk tele und mukenn efta tsire trujel te djal

      I rukeskro stumpo, un i sasterno shello hi trul o ruk.

      O Rajepen djala pale dureder

      (C) Tiro Them well pale tiro

      I baro ruk.

      Har kola profetike laba o ersto kopo tchatchepen wan …

      • (D) Koneske hi ko ruk tardo? (Dikenn pal an o verso 19 [22, NWT])

      • (E) Har heras leskro rajepen i tsiro pre? (Dikenn pal an Daniel 4:26-30 [29-33, NWT])

      • (F) Hoi djas pal kola “efta bersha” i Nebukadnezeha? (Dikenn pal an Daniel 4:31-33 [34-36, NWT])

      O ERSTO KOPO, KAI KOWA TCHATCHEPEN WAS

      O Rajepen

      (D) I Nebukadnezareske, o rajeske o forestar Babilon

       O rai Nebukadnezar hi tardo un phurdrell pes pre.

      O Rajepen herell i tsiro pre

      (E) Pal o bersh 606 glan i Christeste was o Nebukadnezar dinelo, un nai rajas tchatche efta bersha buder gar

      O Nebukadnezar hi ap i phub tchiddo un chal o tcharr, har i viecho.

      O Rajepen djala pale dureder

      (F) O Nebukadnezar was pale sassto, un jaake nai rajas lo pale an peskro them

      O rai Nebukadnezar dikell an o bolepen. Leskre mussja hin pre un sikrenn ap o bolepen.

      Har kola profetike laba o duito kopo tchatchepen wan …

      • (G) Koneske hi ko ruk tardo? (Dikenn pal an 1. Familjakro Liil 29:23)

      • (H) Har heras lengro rajepen i tsiro pre? Un har djinah mer, kai djas o rajepen an ko tsiro, har o Jesus ap i phub his, gar dureder? (Dikenn pal an Luka 21:24)

      • (I) Kai un kaana djas o rajepen pale dureder?

      O DUITO KOPO, KAI KOWA TCHATCHEPEN WAS

      O Rajepen

      (G) I tsele Israelengre rajenge, kai o Debleskro rajepaske tardo hins

      Budeder israelitike raja, kai ap krahlengre beshepangre beshdo hin. I momli wella ap lende tele.

      O Rajepen herell i tsiro pre

      (H) O foro Jerusalem was paash kerdo, un i Israelengre krahlengri linia heras 2 520 bersha pre

      I jag chatchrell o phuro foro Jerusalem tele an o bersh 607 glan i Christeste. Kote nashan kola 2 520 bersha tele.

      O Rajepen djala pale dureder

      (I) O Jesus was an o bolepen o krahlo an o Debleskro Them

      O Jesus rajell pral i phub seit o bersh 1914. I momli wella ap leste.

      Har rah hin kola “efta bersha”?

      An i bibla denna kotja, hoi menge mishto hin, te kamah wawar kotja te haiwell. Har kanna an o biblakro liil Debleskro Tsiro. Kote well penlo, kai hin triin-te-paash bersha jaake bud har 1 260 diwessa (Debleskro tsiro 12:6, 14). Efta bersha oder efta tsire hi dui kope jaake bud. Palle hi kowa 2 520 diwessa. Dran i bibla djinah ninna, kai nai well jek diwes ninna jaake bud, har jek bersh (Hesekijel 4:6). Jaake hi kowa ninna pash kola efta bersha, hoi an o biblakro liil Daniel pendes wenna. Jaake haiwah: Kola “efta bersha” hin 2 520 bersha.

      5. Seit o bersh 1914 hi o swetto wawartchandes

      Dikenn o VIDEO.

      VIDEO: An o bersh 1914 was o swetto wawartchandes (1:10)

      O Jesus penas glan wi, hoi ap i phub djala, job te well o krahlo an o bolepen. Dikenn pal an Luka 21:9-11, un rakrenn khetne pral:

      • Haiwal tu sawo koowa ninna ap tute? Oder hunal tu, kai sawo koowa das?

      O bitchepaskro Paulo tchinas, har i menshe glan kola diwessa hi, kai djal o swetto tele. Dikenn pal an 2. Timoteo 3:1-5, un rakrenn khetne pral:

      • Dikal tu, kai hin i menshe an maro tsiro jaake?

      Collage: Kola szene sikrenn, har i phub wri dikella un hawi shinia ap i menshende an kola palstune diwesa hi. 1. I pralstuno lurdo hi ap i podium tardo un della gole. Leskre mussja hin pre. 2. Pashne khera, har i phub trisslemen was. 3. I khurepaskreskro fliegari. 4. Budeder menshe, kai hidjrenn maske, nashenna win. 5. I Twin Towers an i New York chatchenn pal i terriristiko dab. 6. I morsh lella djunglo drab. 7. I rom hadell peskro wast, kamell peskri romnjat te dell un dell gole ap late. 8. Bud djungle draba un chatchedi un lowinja. 9. Dui djuwja, kai modern rido hin, sikrenn pengro brawlepen un krenn i selfie. 10. I DJ krella bud ap i konzerta, te khelenn le. 11. I tchilatcho ferdella i Molotov cocktail.

      6. O Debleskro Them rajella — ap hoi motivierell men kowa?

      Dikenn pal an Mateo 24:3, 14, un rakrenn khetne pral:

      • Hawi bari budi sikrella, kai rajell o Debleskro Them kanna?

      • Hoi nai kreh tu an koja budi?

      O Debleskro Them rajella, un ko diwes hi gar dur, kai hi les o wast pral i tseli phub. Dikenn pal an Hebrearja 10:24, 25, un rakrenn khetne pral:

      • Hoi hunte krell hakeno mendar, te dikah, kai “hi o diwes gar dur, kai well o rai Jesus pale”?

      Collage: 1. I Biblakri Studentitsa hi an o Khetnepen i Jehoweskre Rakepangrendar beshdo. 2. Palle rakrell li i wawar djuwjah pral o tchatchepen.

      Tu te djinals tchomone, hoi wawarenge mishto hi oder hoi lengro djipen rikrella — hoi krals tu?

      JEK NAI PUTCHELLA: “Hoske rakrenn i Jehoweskre Rakepangre jaake bud pral ko bersh 1914?”

      • Hoi penals tu ap kowa?

      HOI KATE PENLO WAS

      I profetike laba an i bibla, i biblakri chronologia, un hoi an o swetto djal, sikrella: O Debleskro Them rajella. Mer te patsah kowa, rakrah mer wawarentsa pral kowa un djah an o Khetnepen.

      Hoi penals tu?

      • Hoi djas, har nashan kola “efta bersha” dran o biblakro liil Daniel tele?

      • Hoske patseh tu kanna, kai rajell o Debleskro Them seit o bersh 1914?

      • Har nai sikreh tu tiro patsepen, kai o Debleskro Them kanna rajella?

      Hoi me kamau te krell

      BUDEDER

      Kate hatseh, hoi historikarja un wawar pral ko tsiro pal o bersh 1914 penan.

      “Har i moraltike standards tele djan” (Djangrenna!, April 2007)

      Kate nai drawereh, har ko profetiko lab dran Mateo 24:14 i morsheskro djipen newes kras.

      “Me kamum Baseball pral halauter!” (O Gardeskro Kheer Nr. 3 2017)

      Kate well tuke sikedo, hoske mer djinah, kai rakrell ko profetiko lab dran Daniel o Kotar 4 ninna pral o Debleskro Them.

      “Seit hawo bersh rajell o Debleskro Them? (Kotar 1)” (O Gardeskro Kheer, Oktober 1, 2014)

      Kate well tuke sikedo, hoske mer djinah, kai heran kola “efta bersha” dran Daniel o Kotar 4 an o bersh 1914 pre?

      “Seit hawo bersh rajell o Debleskro Them? (Kotar 2)” (O Gardeskro Kheer, November 1, 2014)

      a Dik ninna an kola dui artikle pash BUDEDER, kate tel an kaja lektiona.

  • Hoi o Debleskro Them anella
    Bachteles Hake Tsireske! — I Biblakro Kurso, hoi interaktiv hi
    • Lektiona 33. Menshe an o paradiso ap i phub.

      LEKTIONA 33

      Hoi o Debleskro Them anella

      O Debleskro Them rajella an o bolepen, un sigo nai dikah, hawo prossepen o Debleskro Them ap mari phub anella. Dikas kanna, hawo latchepen tel o Debleskro Them della.

      1. Har anell o Debleskro Them i harmonia un o tchatchepen pale ap i phub?

      O Jesus hi o krahlo an koi pralstuni an o Debleskro Them. An ko khurepen, hoi Armageddon kharella, marell lo i tsele tchilatche menshen un haki pralstuni (Debleskro Tsiro 16:14, 16). Ap ko tsiro well i wawar lab dran i bibla tchatchepen: “An i tikno tsiro hi o tchilatcho buder gar koi” (Gilja 37:10). Dran koi pralstuni an o Debleskro Them anell o Jesus harmonia un tchatchepen ap i phub (Dikenn pal an Jesaja 11:4).

      2. Har hi o djipen, te well ap i phub, hoi o Dewel kamella?

      “Kolla, kai an o tchatchepen tardo hi, lenn o them,” penell i bibla. Un jon “djiwenn kote hako tsireske” an i paradiso ap i phub (Gilja 37:29). Har shukar kowa wella, te djiwenn kokres latche ap i phub! Hakeno kamell i Jehowes un peskro wawares, kek well buder nasslo, un hakeno nai djiwella hake tsireske.

      3. Hoi krell o Debleskro Them, te denn buder kek tchilatche?

      Te hin i tsele tchilatche mulo, rajell o Jesus 1 000 bersha. An ko tsiro hin job un kola 144 000, kai leha khetne rajenna, i menshenge koi, te well i doosh dran o menshengro djipen tseles krik lino. Te hi ap i menshende buder kek doosh, was dran i phub ninna i shukar paradiso, kai kokres sawe menshe djiwenna, kai hin bachteles pral kowa, kai nai rikrenn le pen ap i laba i Jehowestar. Pal ko tsiro dell o Jesus peskro dadeske Jehowah ninna halauter pale, te well o Dewel kokres o rai pral halauter. Palle well, har an kek wawar tsiro, o Jehoweskro lab sharedo (Mateo 6:9, 10). An ko tsiro hi sikedo, kai o Jehowah i latcho rai hi, un kai lo pal kowa dikella, kai djal peskre menshenge mishto. O beng, i demone, un kola tsele wawar, kai kamenn pal leskro rajepen te rebellierell, marell o Jehowah (Debleskro Tsiro 20:7-10). Ko tselo latchepen, hoi o Debleskro Them anella, atchell hake tsireske.

      RODAS DUREDER

      Kanna dikeh, hoske mer nai patsah, kai dran o Debleskro Them halauter tchatchepen wella, hoi i bibla pral o tsiro glan mende penella.

      4. O Debleskro Them lell haki menshengri pralstuni krik

      “Ap kai phub […] hadell pes jek pral o wawareste un krell les bibachtelo” (Sikepaskro 8:9). Dran o Debleskro Them krell o Jehowah hako tchilatcho koowa pale mishto.

      Dikenn pal an Daniel 2:44 un 2. Tessalonikarja 1:6-8, un rakrenn khetne pral:

      • Hoi krell o Jehowah peskro tchaweha Jesus kol menshengre rajentsa un kolentsa, kai ap lengri rig hi?

      • Har krell tut kowa, hoi tu kanna pral i Jehoweste un i Jeseste haiwal, an tiro patsepen sorles, kai hi kowa tchatcho un mishto, hoi jon krenna?

      O Jesus rajella dran o bolepen pral i paradistiki phub.

      5. O Jesus hi o fetester rai

      O Debleskro Themeskro krahlo, o Jesus, krell i menshenge ap i phub bud latcho koowa. Dikenn o VIDEO, te nai haiwenn tumer, kai kamell lo i menshenge latchepen te dell, un kai las lo i Deblestar ninna koi soor, te nai krell lo kowa.

      VIDEO: O Jesus sikras, hoi o Debleskro Them anella (1:13)

      Har o Jesus ap i phub his, sikras job dran kowa, hoi job kras, hoi o Debleskro Them ap i tseli phub anella. Ap hawo prossepen dran koi lista dikeh tu tiro djiestar? Drawerenn kola biblakre verse, kai sikrenn men budeder pral ko prossepen.

      HAR O JESUS AP I PHUB HIS, …

      DRAN O BOLEPEN KRELL O JESUS, …

      • kontrollieras lo i soor an i phubjakri natura (Marko 4:36-41).

      • kai well i tseli phub pale sassto (Jesaja 35:1, 2).

      • das lo dran i baro, sorlo koowa bud sera menshen te chal (Mateo 14:17-21).

      • kai dell buder kek bok ap i phub (Gilja 72:16).

      • kras lo bud menshen pale sassto (Luka 18:35-43).

      • kai wenn i tsele menshe pale sassto (Jesaja 33:24).

      • djangras lo menshen (Luka 8:49-55).

      • kai djangrenn i mule un kai nashrell o merepen peskri soor (Debleskro Tsiro 21:3, 4).

      6. O Debleskro Them anell menge i shukar, bachtelo tsiro

      O Debleskro Them krella, kai lenn i menshe ko djipen, hoi o Jehowah glanstunes lenge kamas: Jon djiwenn hake tsireske an i paradiso ap i phub. Dikenn o VIDEO, te nai haiwenn tumer, har o Jehowah dran peskro tchaweste Jesus kowa krella, hoi job glanstunes kamas.

      VIDEO: Dik, har shukar o tsiro glan mende wella (4:38)

      Dikenn pal an Gilja 37:4, un rakrenn khetne pral:

      • Har hi tuke, te huneh, kai dell o Jehowah “tut lauter, hoi tiro dji kamella”?

      BUD PENENNA: “Mer te rikrah khetne, krah mer o swetto feteder.”

      • Hawe probleme lell o Debleskro Them krik, hoi kek menshengri pralsuni haiwell te krell?

      HOI KATE PENLO WAS

      O Debleskro Them anell kowa, hoi o Jehowah kamella. Dran i tseli phub wella i paradiso, kai latche menshe djiwenna, Jon shunenn ap i Jehoweste un sharenn les hake tsireske.

      Hoi penals tu?

      • Har krell o Debleskro Them, kai well o Jehoweskro lab sharedo?

      • Hoske patsah nai, kai well hako profetiko lab an i bibla dran o Debleskro Them tchatchepen?

      • Ap hawo prossepen dikell tiro dji o budester?

      Hoi me kamau te krell

      BUDEDER

      Kate hatseh, hoi Armageddon tchatchepah hi.

      “Hawo khurepen hi Armageddon?” (I artikla online)

      O Jesus penas, te well i bari drangsal. Kate drawereh nai, hoi an ko tsiro wella.

      “Hoi hi ko pharo tsiro?” (I artikla online)

      Kate dikeh, har i familja pes an ko shukar tsiro dikella, kai wella.

      Dik tut an o paradiso (1:50)

      Kate an kaja artikla “Man his bud putchepena an o shero” rakrell i morsh, kai engagieras pes an i rebelliona ap i politika, pral kowa, har job kowa hatsas, hoi leskro dji pokones kras.

      “I bibla krell o djipen newes” (O Gardeskro Kheer, Januar 1, 2012)

Romanes (Sinti) Publikatione (2016-2025)
Log out
Login
  • Romanes (Sinti)
  • Bitche dureda
  • Preferenca
  • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
  • Terms of Use
  • Privacy Policy
  • Privacy Settings
  • JW.ORG
  • Login
Bitche dureder