Job

 3 ”Må den dag då jag föddes förgås,+

också den natt då man sade: ’En man* har blivit avlad!’

 4 Må den dagen bli mörker.

Må Gud* inte söka den från ovan,

må inte heller dagsljus stråla över den.

 5 Må mörker och djup skugga* kräva den åter.

Må regnmoln vila över den.

Må det som förmörkar en dag förfära den.+

 6 Må den natten slukas av dunkel;+

må den inte glädja sig bland årets dagar;

må den inte ingå i månmånadernas antal.

 7 Se! Må den natten bli ofruktsam;

må inget fröjderop ljuda i den.+

 8 Må de som förbannar* dagen uttala en förbannelse över den,

de som är redo att väcka Leviạtan.*+

 9 Må dess grynings stjärnor förmörkas,

må den vänta förgäves på ljuset,

må den aldrig se morgonrodnadens strålar.

10 Ty den tillslöt inte moderlivets dörrar+

och dolde inte vedermöda för mina ögon.

11 Varför dog jag då inte i modersskötet?+

Varför kom jag inte ut ur moderlivet och sedan gav upp andan?

12 Varför kom knän mig till mötes,

och bröst,+ så att jag skulle dia?

13 Ty då skulle jag nu ha legat och haft ro,+

jag skulle då ha sovit och vilat+

14 i sällskap med kungar och rådgivare på jorden,+

med dem som bygger öde platser* åt sig,+

15 eller med furstar som äger guld,

med dem som fyller sina hus med silver;

16 eller som en dödfödd+ i det fördolda skulle jag inte vara till,

som barn som aldrig har sett ljuset.+

17 Där har de ondskefullas oro upphört,+

där vilar de som är uttömda på kraft.+

18 Fångarna är alla sorglösa,

de hör inte pådrivarens röst.+

19 Små och stora är där lika,+

och slaven är fri från sin herre.*

20 Varför ger han ljus åt den som har vedermöda

och liv åt dem som är bittra i själen?+

21 Varför väntar några förgäves på döden,+

fastän de gräver efter den mer än efter gömda skatter?

22 De som gläder sig och jublar av fröjd,*

de jublar därför att de finner en gravplats.

23 Varför ger han ljus åt en kraftfull man,* åt honom vars väg är gömd+

och som Gud* kringgärdar?+

24 Ty min suckan kommer före min föda,+

mina högljudda rop väller fram som vatten;+

25 ty skräcken griper mig, den kommer över mig,

det jag fruktar för kommer till mig.+

26 Jag har inte varit fri från bekymmer och inte haft ro,

inte heller haft vila, och endast oro kommer.”