Psalmerna

31 Till dig, Jehova,* tar jag min tillflykt.+

Låt mig aldrig få skämmas.+

För mig i säkerhet genom din rättfärdighet.+

 2 Böj ditt öra till mig.+

Befria mig med hast.+

Bli för mig ett klippfäste,+

ett fästenas hus till min räddning.+

 3 Ty du är min branta klippa och mitt fäste,+

och för ditt namns skull+ skall du leda mig och föra mig.+

 4 Du skall föra mig ut ur nätet som de har gömt för mig,+

ty du är min fästning.+

 5 I din hand överlämnar jag min ande.+

Du har friköpt mig,+ Jehova,* du sanningens Gud.*+

 6 Jag hatar dem som visar aktning för värdelösa, tomma avgudar,*+

men jag förtröstar på Jehova.*+

 7 Jag vill fröjda mig och glädjas över din kärleksfulla omtanke,*+

ty du har sett mitt betryck;+

du har känt till min själs nöd,+

 8 och du utlämnade mig inte i fiendens hand.+

Du lät mina fötter stå på en rymlig plats.+

 9 Visa mig ynnest, Jehova,* för jag är i svår nöd.+

Av sorg har mitt öga blivit svagt+ – min själ och min buk.+

10 Ty i bedrövelse har mitt liv nått slutet+

och mina år i suckan.+

På grund av min missgärning har min kraft sviktat,+

och benen i min kropp har blivit svaga.+

11 För alla som hyser fiendskap mot mig+ har jag blivit till smälek,+

ja, för mina grannar i hög grad,+

och en skräck för mina bekanta.+

De som såg mig utomhus flydde för mig.+

12 Jag har blivit glömd som en som är död och är borta ur hjärtat;+

jag har blivit som ett skadat kärl;*+

13 ty jag har hört många tala illa om mig,+

förskräckelse är på alla sidor.+

När de går samman som en man mot mig,+

gör de upp planer för att ta bort min själ.*+

14 Men jag sätter min förtröstan till dig, Jehova.+

Jag säger: ”Du är min Gud.”*+

15 Mina tider är i din hand.+

Befria mig ur mina fienders hand och från dem som förföljer mig.+

16 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare.+

Rädda mig i din kärleksfulla omtanke.+

17 Jehova, låt mig inte få skämmas, ty jag ropar till dig.+

Låt de ondskefulla få skämmas,+

låt dem tystna i Sheọl.+

18 Låt falska läppar bli stumma,+

de som talar emot den rättfärdige,+ ohämmat i högmod och förakt.+

19 Stor är din godhet,+ som du har förvarat som en skatt åt dem som fruktar dig,+

som du har visat dem som tar sin tillflykt till dig,

i människosönernas* åsyn.+

20 Du skall hålla dem gömda på din närvaros* hemliga plats+

undan män* som gaddar sig samman.+

Du skall gömma dem i din hydda undan tungors gräl.+

21 Välsignad vare Jehova,*+

ty han har på ett underbart sätt visat mig kärleksfull omtanke+ i en belägrad stad.+

22 Och jag sade när jag greps av panik:+

”Jag utrotas från platsen inför dina ögon.”+

Sannerligen, du hörde mina enträgna böners ljud när jag ropade till dig om hjälp.+

23 Älska Jehova,* alla ni hans lojala.+

Jehova* skyddar de trogna,+

men han vedergäller i fullt mått den som visar högmod.+

24 Var modiga, och låt ert hjärta vara starkt,+

alla ni som väntar på Jehova.*+