Ordspråksboken
2 Min son, om du tar emot mina ord+ och förvarar mina bud som en skatt hos dig,+ 2 så att du med ditt öra ger akt på visheten+ och böjer ditt hjärta till urskillningen,+ 3 ja, om du ropar på förståndet+ och låter din röst kalla på urskillningen,+ 4 om du fortsätter att söka efter detta som efter silver+ och du fortsätter att leta efter detta som efter dolda skatter,+ 5 då skall du förstå fruktan+ för Jehova och finna kunskap om Gud.*+ 6 Ty det är Jehova som ger vishet;+ från hans mun kommer kunskap och urskillning.+ 7 Och åt de rättrådiga förvarar han praktisk vishet+ som en skatt; för dem som vandrar i ostrafflighet är han en sköld,+ 8 genom att han vakar över det rättas stigar,+ och han bevarar sina lojalas* väg.+ 9 Då skall du förstå rättfärdighet, rätt och rättrådighet, det godas alla vägar.*+
10 När visheten kommer in i ditt hjärta+ och kunskapen blir ljuvlig för din själ,+ 11 skall tankeförmågan hålla vakt över dig+ och urskillningen skydda dig,+ 12 för att befria dig från det ondas väg,+ från den man som förvränger sanningen,*+ 13 från dem som överger rättrådighetens stigar för att vandra på mörkrets vägar,+ 14 från dem som gläder sig åt att göra det som är ont,+ som fröjdar sig över allt ont och förvänt,+ 15 från dem som går på krokiga stigar och som följer villospår+ – 16 för att befria dig från en annans hustru, från en främmande kvinna+ som talar hala ord,+ 17 som överger sin ungdoms förtroliga vän+ och som har glömt sin Guds förbund.+ 18 Ty hennes hus sjunker ner i döden, och hennes spår leder ner till dem som är kraftlösa i döden.*+ 19 Ingen av dem som har umgänge med henne kommer tillbaka; de når inte åter fram till de levandes stigar.+
20 Avsikten är att du skall vandra på de godas väg+ och hålla dig på de rättfärdigas stigar.+ 21 Ty det är de rättrådiga som skall bo på jorden,+ och det är de klanderfria som skall lämnas kvar på den.+ 22 Men de ondskefulla skall utrotas från jorden,+ och förrädarna skall ryckas bort från den.+