2 Moseboken

11 Och Jehova sade vidare till Mose: ”En plåga till skall jag låta komma över farao och Egypten. Därefter skall han släppa er härifrån.+ När han släpper er för gott, skall han bokstavligen driva er ut härifrån.+ 2 Tala nu för folkets öron och säg att de skall begära, varje man av sin granne och varje kvinna av sin grannfru, silverföremål och guldföremål.”+ 3 Och Jehova lät folket finna ynnest i egyptiernas ögon.+ Mannen Mose var också mycket ansedd i Egyptens land, i faraos tjänares ögon och i folkets ögon.+

4 Och Mose sade vidare: ”Detta är vad Jehova har sagt: ’Vid midnatt går jag fram mitt igenom Egypten,+ 5 och varje förstfödd+ i Egyptens land skall dö, från den förstfödde av farao som sitter på tronen till den förstfödde av tjänarinnan som är vid handkvarnen och allt förstfött bland husdjuren.+ 6 Och det skall höjas ett högt klagoskri i hela Egyptens land, vars like ännu aldrig har höjts och vars like aldrig kommer att höjas igen.+ 7 Men inte en hund skall morra* mot någon av Israels söner, vare sig mot människor eller djur;+ för att ni skall inse att Jehova kan göra skillnad mellan egyptierna och israeliterna.’*+ 8 Och alla dessa dina tjänare skall komma ner till mig och kasta sig ner inför mig+ och säga: ’Dra ut, du och allt folket som följer dig i spåren.’ Och därefter skall jag dra ut.” Så gick han ut från farao i upptänd vrede.

9 Sedan sade Jehova till Mose: ”Farao kommer inte att lyssna till er,+ för att mina under skall förökas i Egyptens land.”+ 10 Och Mose och Aron gjorde alla dessa under inför farao,+ men varje gång lät Jehova faraos hjärta bli förstockat, så att han inte släppte Israels söner ur sitt land.+