13 Då förblev solen orörlig, och månen stod verkligen stilla, tills nationen kunde ta hämnd på sina fiender.+ Är det inte upptecknat i Jashars* bok?+ Och solen blev stående mitt på himlen och skyndade inte att gå ner på nästan en hel dag.+

36 Men hon sade till honom: ”Min far, om du har öppnat din mun inför Jehova, så gör med mig enligt vad som har gått ut ur din mun,+ eftersom Jehova har skaffat dig hämnd på dina fiender, Ammons söner.”

28 Simson+ ropade nu till Jehova+ och sade: ”Suveräne Herre Jehova,* kom ihåg mig,+ det ber jag dig, och styrk+ mig, det ber jag dig, bara denna enda gång, du den sanne Guden, och låt mig ta hämnd, hämnd på filistéerna för ett av mina båda ögon.”*+