18 Kung David gick då in och satte sig ner inför Jehova och sade: ”Vem är jag,+ suveräne Herre Jehova? Och vad är mitt hus, eftersom du har fört mig så långt?

33 Fruktan för Jehova är en tuktan till vishet,+ och ödmjukhet går före ära.+

12 Före fall är mannens hjärta högdraget,+ men ödmjukhet går före ära.+

4 Lönen för ödmjukhet och fruktan för Jehova är rikedom och ära och liv.+

6 Men den oförtjänta omtanke som han ger är större.+ Därför heter det: ”Gud står emot de övermodiga,+ men han ger oförtjänt omtanke åt de ödmjuka.”+

6 Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så att han kan upphöja er när den rätta tiden är inne,+