32 Men Jehonạdab,+ son till Davids bror Simẹah,+ tog till orda och sade: ”Min herre må inte tänka att de har dödat alla de unga männen, kungens söner, för det är bara Amnon som är död.+ Detta har nämligen skett på Ạbsaloms befallning som något som har varit bestämt+ från den dag då han kränkte+ hans syster Tamar.+

33 Då blev kungen upprörd och gick upp till takkammaren+ över portgången och brast i gråt. Och detta är vad han sade medan han gick: ”Min son Ạbsalom, min son, min son+ Ạbsalom! Om jag ändå hade fått dö i stället för dig, Ạbsalom, min son, min son!”+