11 Och Asa gjorde det som var rätt i Jehovas ögon, så som hans förfader David hade gjort.+

2 Och Asa gjorde det som var gott och rätt i Jehovas, sin Guds, ögon.

11 Och Asa ropade till Jehova, sin Gud,+ och sade: ”Jehova, när det gäller att hjälpa, betyder det inget för dig, om det är många eller om det är sådana som är utan kraft.+ Hjälp oss, Jehova, vår Gud, ty på dig stöder vi oss,+ och i ditt namn+ har vi kommit emot denna skara. Jehova, du är vår Gud.+ Låt inte en dödlig människa* hålla stånd mot dig.”+

8 Så snart Asa hörde dessa ord och profeten Odeds+ profetia fattade han mod och lät vämjeligheterna+ försvinna ur hela Judas och Benjamins land och ur de städer som han hade intagit i Efraims bergstrakt,+ och han satte i stånd Jehovas altare som var framför Jehovas förhall.+

3 Och Jehova var med Jehosạfat,+ för han vandrade på de vägar som hans förfader David tidigare hade följt+ och sökte inte baalsgudarna.+

13 Slutsatsen av det hela, när allt har blivit hört, är: Frukta den sanne Guden+ och håll hans bud.+ Ty detta är hela den förpliktelse människan* har.