2 Krönikeboken
36 Sedan tog landets folk Jehoạhas,+ Josịas son, och gjorde honom till kung i hans fars ställe i Jerusalem.+ 2 Jehoạhas* var tjugotre år gammal när han blev kung, och han regerade tre månader i Jerusalem.+ 3 Men Egyptens kung avsatte honom i Jerusalem+ och utkrävde av landet böter på 100 talenter* silver+ och en talent guld. 4 Egyptens kung+ gjorde vidare hans bror Ẹljakim+ till kung över Juda och Jerusalem och ändrade hans namn till Jehojạkim; hans bror Jehoạhas tog Neko+ däremot med sig och förde till Egypten.+
5 Jehojạkim+ var tjugofem år gammal när han blev kung, och han regerade elva år i Jerusalem;+ och han gjorde det som var ont i Jehovas, sin Guds, ögon.+ 6 Nebukadnẹssar,+ Babylons kung, drog upp mot honom,+ band honom med två kopparbojor och förde honom bort till Babylon.+ 7 Och några av redskapen+ i Jehovas hus förde Nebukadnẹssar+ till Babylon och ställde dem i sitt palats* i Babylon.+ 8 Och Jehojạkims historia i övrigt+ och de avskyvärdheter+ han gjorde och vad som blev funnet mot* honom, se, om det står det skrivet i ”Boken+ om Israels och Judas kungar”; och hans son Jehojạkin+ blev kung i hans ställe.
9 Jehojạkin+ var arton* år gammal när han blev kung, och han regerade tre månader+ och tio dagar i Jerusalem; och han gjorde det som var ont i Jehovas ögon.+ 10 Följande vår*+ sände kung Nebukadnẹssar sina män+ och lät hämta honom till Babylon+ tillsammans med dyrbara föremål i Jehovas hus.+ Vidare gjorde han Sidkịa,+ hans farbror, till kung över Juda och Jerusalem.+
11 Sidkịa+ var tjugoett år gammal när han blev kung, och han regerade elva år i Jerusalem.+ 12 Och han gjorde det som var ont+ i Jehovas, sin Guds, ögon. Han ödmjukade+ sig inte för profeten+ Jeremia+ på Jehovas befallning. 13 Han gjorde också uppror mot kung Nebukadnẹssar,+ som hade låtit honom svära en ed vid Gud;+ och han fortsatte att göra sin nacke styv+ och sitt hjärta hårt,+ så att han inte vände tillbaka till Jehova, Israels Gud. 14 Också alla föreståndarna bland prästerna+ och folket gjorde sig skyldiga till trolöshet i stor omfattning, i enlighet med alla avskyvärdheterna hos nationerna,+ så att de orenade Jehovas hus som han hade helgat i Jerusalem.+
15 Och Jehova, deras förfäders Gud, sände varningar till dem genom sina budbärare,+ ja, han sände gång på gång varningar,* ty han kände medömkan med sitt folk+ och med sin boning.+ 16 Men de gjorde narr+ av den sanne Gudens budbärare och föraktade hans ord+ och gycklade+ med hans profeter, tills Jehovas raseri+ växte mot hans folk, så att det inte fanns någon läkedom.+
17 Då förde han upp mot dem kaldéernas+ kung, som dräpte deras unga män med svärd+ i deras helgedoms hus+ och inte kände medömkan med vare sig unga män eller jungfrur, gamla eller orkeslösa.+ Allt gav Han i hans hand. 18 Och alla redskap,+ stora+ och små, i den sanne Gudens hus och skatterna+ i Jehovas hus och kungens och hans furstars skatter,+ allt förde han till Babylon. 19 Och han brände upp den sanne Gudens hus+ och bröt ner Jerusalems mur;+ och alla dess boningstorn brände de upp i eld och även alla dess dyrbara föremål,+ för att vålla förstörelse.+ 20 Och dem som var kvar efter svärdet förde han bort som fångar till Babylon,+ och de blev tjänare åt honom+ och hans söner, tills Persiens+ kungahus kom till makten; 21 för att Jehovas ord genom Jeremias mun skulle uppfyllas,+ tills landet hade gottgjort sina sabbater.+ Alla de dagar det låg öde höll det sabbat, tills antalet år, sjuttio år, hade fullbordats.+
22 Och under den persiske kungen Cyrus*+ första år uppväckte Jehova den persiske kungen Cyrus ande+ – för att Jehovas ord+ genom Jeremias mun+ skulle fullbordas – så att han lät följande upprop gå ut över hela sitt kungarike, också i en skrivelse:+ 23 ”Detta är vad Cyrus, Persiens kung,+ har sagt: ’Alla jordens kungariken har Jehova, himlens Gud,* gett mig,+ och han har gett mig i uppdrag att bygga ett hus åt honom i Jerusalem, som är i Juda.+ Vem det än är bland er av allt hans folk,+ må Jehova, hans Gud, vara med honom.+ Låt honom så dra upp.’”+