30 Josef fick nu bråttom, därför att hans innersta känslor för hans bror uppväcktes,+ så han sökte efter ett ställe där han kunde gråta, och han gick in i ett inre rum och brast i tårar där.+

15 Kan en hustru glömma sitt dibarn, så att hon inte har medlidande med sitt moderlivs son?+ Till och med dessa kvinnor kan glömma,+ men jag, jag glömmer inte dig.*+

20 ”Är Efraim en dyrbar son för mig eller ett barn som jag håller kärt?+ Ty i den utsträckning som jag har talat emot honom skall jag helt visst också komma ihåg honom.+ Det är därför mina inälvor brusar vilt för honom.+ Jag skall helt visst ha medlidande med honom”,+ lyder Jehovas uttalande.

8 Hur kan jag överge dig, Efraim?+ Hur kan jag utlämna dig, Israel?+ Hur kan jag göra dig lik Adma?+ Hur kan jag låta dig bli som Sẹbojim?+ Mitt hjärta har förändrats i mig;+ samtidigt har all min medömkan upptänts.