Jeremia

52 Sidkịa+ var tjugoett år gammal när han blev kung,+ och han regerade elva år i Jerusalem.+ Och hans mors namn var Hạmutal;+ hon var dotter till Jeremia från Libna.+ 2 Och han gjorde det som var ont i Jehovas ögon,+ i enlighet med allt som Jehojạkim+ hade gjort. 3 Ty på grund av Jehovas vrede skedde detta i Jerusalem och Juda, tills han hade kastat bort dem från sitt ansikte.+ Och Sidkịa gjorde uppror mot Babylons kung.+ 4 Och under hans nionde år som kung,+ i tionde månaden, på tionde dagen i månaden, kom Nebukadrẹssar, Babylons kung, mot Jerusalem,+ han och hela hans militärstyrka, och de lägrade sig mot henne och byggde en belägringsmur mot henne runt omkring.+ 5 Så var staden under belägring ända till kung Sidkịas elfte år.+

6 I fjärde månaden, på nionde dagen i månaden,+ blev hungersnöden svår i staden, och det fanns inget bröd för landets folk.*+ 7 Slutligen blev stadens försvarsverk genombrutna;+ och alla krigsmännen tog till flykten+ och drog om natten ut ur staden längs vägen genom porten mellan de två murarna som är vid kungens trädgård,+ medan kaldéerna var lägrade runt omkring mot staden; och de drog vidare längs vägen mot Ạraba.+ 8 Och en militärstyrka av kaldéer satte efter kungen,+ och de hann slutligen upp Sidkịa+ på Jerikos ökenslätter, och hela hans militärstyrka skingrades och skildes från honom.+ 9 Sedan grep de kungen och förde honom upp till Babylons kung+ i Ribla+ i Hamats+ land, för att han skulle avkunna domar över honom.+ 10 Och Babylons kung lät slakta Sidkịas söner inför hans ögon,+ och även alla Judas furstar lät han slakta i Ribla.+ 11 Och Sidkịas ögon gjorde man blinda.+ Sedan band Babylons kung honom med kopparbojor och förde honom till Babylon+ och satte honom i det hus där han hölls i förvar ända till sin dödsdag.

12 Och i femte månaden, på tionde dagen i månaden, det vill säga under kung Nebukadrẹssars, Babylons kungs, nittonde år,+ kom Nebusarạdan,+ chefen för livvakten, som stod inför Babylons kung, in i Jerusalem. 13 Och han brände upp Jehovas hus+ och kungens hus och alla hus i Jerusalem;+ ja, varje stort hus brände han upp i eld.+ 14 Och kaldéernas alla militärstyrkor, som var med chefen för livvakten, bröt ner alla Jerusalems murar, hela vägen runt om.+

15 Och några av de ringa bland folket och resten av folket, som hade lämnats kvar i staden,+ och överlöparna, som hade gått över till Babylons kung, och resten av de skickliga hantverkarna, dem förde Nebusarạdan, chefen för livvakten, i landsflykt.+ 16 Men av de ringa i landet lät Nebusarạdan, chefen för livvakten, några vara kvar som vinodlare och som arbetare som utför pliktmässig tjänst.+

17 Och kopparpelarna,+ som hörde till Jehovas hus, och karvagnarna+ och kopparhavet,+ som var i Jehovas hus, slog kaldéerna sönder och förde sedan all kopparn från dem till Babylon.+ 18 Och hinkarna och skovlarna+ och ljussläckarna+ och skålarna+ och bägarna och alla kopparredskapen, som man brukade utföra tjänst med, tog de.+ 19 Och karen+ och fyrfaten och skålarna+ och hinkarna och lampställen+ och bägarna och skålarna som var av äkta guld,+ och dem som var av äkta silver,+ tog chefen för livvakten.+ 20 Vad beträffar de två pelarna,+ havet,+ som var bara ett, och de tolv koppartjurarna,+ som var under havet, och karvagnarna,* som kung Salomo hade gjort till Jehovas hus,+ visade det sig vara omöjligt att fastställa vikten av kopparn från dem – från alla dessa redskap.+

21 Och vad pelarna angår, var varje pelare arton alnar* hög,+ och en tråd på tolv alnar kunde nå runt den;+ och dess tjocklek var fyra fingerbredder,* den var ihålig. 22 Och kapitälet därpå var av koppar,+ och det ena kapitälet var fem alnar högt;+ och vad angår nätverket och granatäpplena på kapitälet, runt om,+ var alltsammans av koppar; och den andra pelaren hade precis detsamma som dessa, också granatäpplena.+ 23 Och det var 96 granatäpplen på sidorna;* allt som allt var det 100 granatäpplen på nätverket runt om.+

24 Chefen för livvakten tog dessutom Serạja,+ den främste prästen, och Sefanja,+ andreprästen, och de tre dörrvaktarna,+ 25 och från staden tog han en hovfunktionär, som var tillsyningsman över krigsmännen, och sju av de män som hade tillträde till kungen*+ och som påträffades i staden, och härförarens sekreterare, den som skrev ut landets folk* till krigstjänst, och 60 män* av landets folk som påträffades mitt i staden.+ 26 Nebusarạdan,+ chefen för livvakten, tog alltså dessa och förde dem till Babylons kung i Ribla.+ 27 Och Babylons kung slog ner dessa+ och dödade dem i Ribla+ i Hamats+ land. Så gick Juda i landsflykt, bort från sin jord.+

28 Detta är det folk som Nebukadrẹssar förde i landsflykt: under det sjunde året 3 023 judar.+

29 Under Nebukadrẹssars artonde år+ var det 832 själar från Jerusalem.

30 Under Nebukadrẹssars tjugotredje år förde Nebusarạdan, chefen för livvakten, judar i landsflykt: 745 själar.+

Alla själarna var till antalet 4 600.*

31 Och under det trettiosjunde året av Jehojạkins, Judas kungs, landsflykt,+ i tolfte månaden, på tjugofemte dagen i månaden, upplyfte Ẹvil-Mẹrodak, Babylons kung – samma år som han blev kung* – Jehojạkins, Judas kungs, huvud+ och förde honom ut ur fängelsehuset. 32 Och han talade vänligt med honom och satte hans tron* högre än de andra kungarnas troner som var hos honom i Babylon.+ 33 Och han tog av* sina fångkläder,+ och han åt+ alltid hos honom alla sina livsdagar.+ 34 Och vad hans underhåll beträffar, gavs honom ett ständigt underhåll från Babylons kung, varje dag det han behövde,* ända till hans dödsdag,+ alla hans livsdagar.