17 De vägrade alltså att lyssna,+ och de kom inte ihåg+ de underbara gärningar som du hade gjort med dem, utan de gjorde sin nacke styv+ och utsåg en anförare+ för att återvända till sitt slaveri i Egypten.* Men du är en förlåtande+ Gud,* nådig+ och barmhärtig,+ sen till vrede+ och rik+ på kärleksfull omtanke, och du övergav dem inte.+

18 Vem är en Gud* som du,+ en som förlåter missgärning och överser med* överträdelse+ hos sin arvedels kvarleva?+ Han håller inte fast vid sin vrede för evigt, ty han finner behag i kärleksfull omtanke.*+

3 Välsignad vare vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader,+ den ömma barmhärtighetens Fader+ och all trösts Gud,+