8 När kungen återvände från palatsets trädgård till huset där vinbanketten hölls,+ hade Haman kastat sig ner på den vilobädd+ som Ester låg på. Då sade kungen: ”Skall drottningen till och med bli våldtagen här hos mig i huset?” Ordet utgick ur kungens mun,+ och man täckte över Hamans ansikte.

14 Kungens raseri är dödens budbärare,+ men en vis man kan avvärja det.*+

2 Den förskräckelse en kung inger är likt ett manprytt ungt lejons morrande.+ Den som drar hans förgrymmelse över sig syndar mot sin egen själ.+

12 På grund av detta blev kungen vred och mycket förgrymmad+ och sade att man skulle tillintetgöra alla de visa i Babylon.*+

41 Sedan skall han säga till dem som står på hans vänstra sida: ’Bege er bort från mig,+ ni förbannade, till den eviga elden+ som är beredd åt Djävulen och hans änglar.+