3 Nu visade sig ormen+ vara det försiktigaste+ av alla markens vilda djur som Jehova Gud hade gjort.+ Och den sade till kvinnan:+ ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av varje träd i trädgården?”+

9 Och David sade vidare till Saul: ”Varför lyssnar du till människors ord,+ när man säger: ’Se! David söker din olycka’?

8 Baktalarens ord är som läckerheter,*+ som sjunker ner i magens innersta.+

17 Nu förmanar jag er, bröder, att hålla ögonen på dem som vållar söndringar+ och ger orsaker till fall, tvärtemot den lära+ som ni har inhämtat; undvik dem.+

20 Jag är nämligen rädd att jag kanske, när jag kommer,+ inte skall finna er sådana som jag kunde önska, och jag kan för er befinnas vara sådan som ni inte kunde önska, utan kanske det i stället skulle vara osämja, svartsjuka,+ yttringar av förbittring, av stridslystnad, av förtal, av örontassel, av uppblåsthet, av oordning.+