17 Då förde han upp mot dem kaldéernas+ kung, som dräpte deras unga män med svärd+ i deras helgedoms hus+ och inte kände medömkan med vare sig unga män eller jungfrur, gamla eller orkeslösa.+ Allt gav Han i hans hand.

14 Men Sion fortsatte att säga: ”Jehova har övergett mig,+ ja, Jehova* har glömt mig.”+

17 ”Ty jag skall se till att du tillfrisknar, och jag skall läka dig från de slag du har fått”,+ lyder Jehovas uttalande. ”Ty en fördriven kvinna kallade de dig:+ ’Det där är Sion, som ingen söker efter.’”+

10 ”Detta är vad Jehova har sagt: ’På denna plats, om vilken ni säger att den är öde, utan människor* och utan husdjur, i Judas städer och på Jerusalems gator som är ödelagda,+ utan människor och utan invånare och utan husdjur, skall det än en gång höras+

27 Det står ju skrivet: ”Gläd dig, du ofruktsamma kvinna som inte föder barn; brist ut och ropa högt, du som inte har födslosmärtor; ty den övergivna kvinnan får många barn, fler än den som har en man.”+