15 Och Jehova, deras förfäders Gud, sände varningar till dem genom sina budbärare,+ ja, han sände gång på gång varningar,* ty han kände medömkan med sitt folk+ och med sin boning.+

24 Jag har ropat, men ni vägrar att lyssna,+ jag har räckt ut min hand, men ingen ger akt,+

2 Hur kommer det sig att ingen* var där när jag kom,+ ingen svarade när jag ropade?+ Har min hand verkligen blivit så kort att den inte kan friköpa,+ eller finns det ingen kraft i mig till att befria? Se! Med min förebråelse+ torkar jag ut havet;+ jag gör floder till en vildmark.+ Deras fisk stinker därför att det inte finns något vatten, och de dör av törst.+

4 Jag däremot skall välja sätt att behandla dem hårt;+ och det som de är förskräckta för skall jag låta komma över dem;+ ty jag kallade, men ingen svarade; jag talade, men ingen lyssnade;+ och de fortsatte att göra det som var ont i mina ögon, och det som jag inte fann behag i, det valde de.”+