Jesaja
1 Den syn+ som Jesaja,*+ Amoz* son, skådade angående Juda och Jerusalem i de dagar då Ussịa,*+ Jotam,*+ Ahas*+ och Hiskia*+ var kungar i Juda:+
2 Hör,+ ni himlar, och lyssna, du jord, ty Jehova har talat: ”Söner har jag fött upp och uppfostrat,+ men de har gjort uppror* mot mig.+ 3 En tjur känner sin köpare väl och en åsna sin ägares* krubba; men Israel känner inte mig,+ mitt eget folk uppför sig inte förståndigt.”+
4 Ve den syndiga nationen,+ folket som är tyngt av missgärning, en avkomma* som gör det som är ont,+ söner som handlar fördärvligt!+ De har övergett Jehova,+ de har handlat respektlöst mot Israels Helige,+ de har vänt ryggen till.+ 5 Var någonstans skall ni mer bli slagna,+ eftersom ni fogar till ytterligare uppror?+ Hela huvudet är sjukt, och hela hjärtat är svagt.+ 6 Från fotsulan upp till huvudet finns det inte ett friskt ställe.+ Sår och märken och färska strimmor – de har inte blivit utkramade eller förbundna, och inget har mjukats upp med olja.+ 7 Ert land är ödelagt,+ era städer är uppbrända i eld;+ er mark – alldeles framför er håller främlingar+ på att förtära den,+ och ödeläggelsen är lik en omstörtning genom främlingar.+ 8 Och dottern Sion*+ har lämnats kvar som en hydda i en vingård, som en utkikskoja på ett gurkfält, som en instängd stad.+ 9 Om inte härarnas Jehova hade lämnat kvar åt oss några få överlevande,+ skulle vi ha blivit* som Sodom; Gomorra skulle vi ha liknat.+
10 Hör Jehovas ord,+ ni Sodomshärskare.+ Lyssna till vår Guds lag, du Gomorrafolk. 11 ”Vilken nytta har jag av era många slaktoffer?” säger Jehova. ”Jag har fått nog av helbrännoffer+ av baggar+ och fettet av välgödda djur;+ och i blodet+ från ungtjurar och bagglamm och bockar+ finner jag inte behag.+ 12 När ni kommer in för att se mitt ansikte,+ vem är det då som har begärt detta av er hand, att ni trampar ner mina förgårdar?+ 13 Sluta upp med att föra in fler värdelösa sädesoffer.+ Rökelse – det är något avskyvärt för mig.+ Nymåne+ och sabbat,+ kallande till sammankomst*+ – jag kan inte fördra bruket av magiska krafter*+ tillsammans med högtidssammankomst. 14 Min själ hatar era nymånar och era högtider.+ De har blivit en börda för mig;+ jag har blivit trött på att bära dem.+ 15 Och när ni breder ut era handflator,+ gömmer jag mina ögon för er.+ Även om ni ber många böner,+ lyssnar jag inte;+ era händer är fulla av utgjutet blod.*+ 16 Tvätta er;+ gör er rena;+ skaffa bort era onda gärningar från mina ögon;+ hör upp med att göra det som är ont.+ 17 Lär er att göra det som är gott;+ sök efter rättvisa;+ visa förtryckaren till rätta;+ avkunna rättfärdig dom åt den faderlöse;+ ta er an änkans rättssak.”+
18 ”Kom nu, och låt oss rätta till förhållandet mellan oss”, säger Jehova.+ ”Även om era synder skulle visa sig vara som scharlakan,* skall de göras vita som snö;+ även om de skulle vara röda som karmosinrött tyg, skall de bli som ull. 19 Om ni visar villighet och verkligen lyssnar, skall ni få äta det goda i landet.*+ 20 Men om ni vägrar+ och är upproriska, skall ni förtäras av svärd; ty Jehovas mun har talat.”+
21 Ack, den trogna staden*+ har blivit en prostituerad!+ Hon var uppfylld av rättvisa;*+ rättfärdighet bodde i henne,+ men nu är det mördare.+ 22 Ditt* silver har blivit slaggskum.+ Ditt veteöl* är utspätt med vatten.+ 23 Dina furstar är motspänstiga och tjuvars kumpaner.+ Var och en av dem älskar mutor+ och jagar efter gåvor.+ Åt den faderlöse avkunnar de inte rättfärdig dom; och änkans rättssak får inte komma inför dem.+
24 Därför lyder uttalandet från den sanne Herren,* härarnas Jehova, Israels Starke:+ ”Ha! Jag skall göra mig kvitt mina motståndare, och jag skall hämnas+ på mina fiender.+ 25 Och jag skall låta min hand vända tillbaka över* dig,* och jag smälter bort ditt slaggskum som med lut, och jag skall avlägsna alla dina avfallsprodukter.+ 26 Och jag skall på nytt ge dig domare som under den första tiden och rådgivare som i början.+ Därefter skall du kallas ’rättfärdighetens stad’, ’den trogna staden’.+ 27 Genom rättvisa*+ skall Sion friköpas och genom rättfärdighet de av hennes barn som vänder om.+ 28 Men sammanbrott för upprorsmän och för syndare skall komma samtidigt,+ och de som överger Jehova skall nå sitt slut.+ 29 Ty de skall skämmas över de väldiga träd som ni hade begär till,+ och ni skall blygas över de trädgårdar som ni har utvalt.+ 30 Ty ni skall bli som ett stort träd vars lövverk vissnar bort+ och som en trädgård som inte har något vatten. 31 Och den kraftfulle skall bli till blånor+ och hans verk till en gnista; och de skall båda gå upp i lågor samtidigt, utan att någon släcker.”+