5 Moseboken
33 Och detta är den välsignelse+ som Mose, den sanne Gudens man,+ välsignade Israels söner med före sin död. 2 Han sade då:
”Jehova – från Sinai kom han,+
från Seir lyste han fram över dem.+
Han trädde strålande fram från Parans bergstrakt,+
3 Han hyste också öm kärlek till sitt folk;*+
alla deras* heliga är i din hand.+
Och de lade sig ner vid dina fötter,*+
de tog emot av dina ord.+
7 Och detta var välsignelsen* över Juda,+ då han vidare sade:
”Hör, o Jehova, Judas röst,+
och må du föra honom till hans folk.
Hans armar har kämpat för det som är hans;*
och må du visa dig vara en hjälpare mot hans motståndare.”+
”Dina tummịm* och dina urịm+ tillhör den man som är lojal mot dig,*+
den som du satte på prov vid Massah.+
Du tvistade med honom vid Merịbas vatten,+
9 den man som sade till sin far och sin mor: ’Jag har inte sett dem.’
Inte ens sina bröder kändes han vid,+
och sina söner kände han inte.
Ty de följde ditt ord,+
och ditt förbund höll de.+
10 Må de lära Jakob dina rättsliga beslut+
och Israel din lag.+
Må de låta rökelse stiga upp i dina näsborrar,+
och må de frambära ett heloffer på ditt altare.+
11 Välsigna, o Jehova, hans handlingskraft,+
och må du finna välbehag i hans händers verk.+
Krossa höfterna på dem som reser sig mot honom+
och på dem som hatar honom, så att de inte reser sig.”+
”Må Jehovas älskade+ bo i trygghet hos honom,+
medan han skyddar honom hela dagen,+
och han skall bo mellan hans skuldror.”+
”Må hans land ständigt vara välsignat av Jehova+
med det mest utsökta från himlen, med dagg,*+
och med djupet som ligger där nere,+
14 och med det mest utsökta av det som solen frambringar,+
och med det mest utsökta av månmånadernas avkastning,+
15 och med det bästa från österns berg,+
och med det mest utsökta från kullarna som består till oöverskådlig tid,
16 och med det mest utsökta från jorden och det som fyller den,+
och med godkännande från Honom som tog sin boning i törnbusken.+
17 Som en tjurs förstfödde är hans prakt,+
och hans horn är en vildoxes* horn.+
Med dem skall han stånga folken,+
alla tillsammans, till jordens ändar,
och de är Efraims tiotusenden,+
och de är Manasses tusenden.”
19 Folken kommer de att kalla till berget.
Där kommer de att offra rättfärdighetens slaktoffer.+
Ty de kommer att dia havens överflödande rikedom+
och sandens gömda skatter.”*
21 Och han skall utse åt sig den första delen,*+
ty där är en lagstiftares* tilldelning förvarad.+
Och folkets överhuvuden skall samlas.*
Han skall genomföra Jehovas rättfärdighet
och verkställa hans domar med avseende på Israel.”
”Nạftali är mättad med godkännande
och uppfylld av Jehovas välsignelse.
27 En tillflykt är forntidens Gud,+
och hit ner når hans eviga armar.*+
Han skall driva undan fienden inför dig,+
och han skall säga: ’Förinta dem!’+