7 Kom ihåg: Glöm inte hur du väckte Jehovas, din Guds, harm i vildmarken.+ Från den dag då du drog ut ur Egyptens land till dess ni kom till den här platsen har ni visat er vara upproriska mot Jehova.+

9 Och Israels söner började utforska sådant som inte var rätt inför Jehova, deras Gud,+ och byggde offerhöjder+ åt sig i alla sina städer, från väktartorn+ ända till befästa städer,

16 Men de, ja våra förfäder, handlade förmätet+ och gjorde sin nacke styv,+ och de lyssnade inte till dina bud.

7 Och så småningom förde jag er till ett land med fruktträdgårdar, för att ni skulle äta dess frukt och dess goda ting.+ Men ni kom dit och orenade mitt land; och min arvedel gjorde ni till något avskyvärt.+

25 Vi lägger oss ner i vår skam,+ och vår förödmjukelse täcker oss;+ ty det är mot Jehova, vår Gud, vi har syndat,+ vi och våra fäder, alltifrån vår ungdom och ända till denna dag,+ och vi har inte lytt Jehovas, vår Guds, röst.”+

8 ’Och jag kom gående förbi dig och fick se dig, och se, din tid var kommen, tiden för kärleksbetygelser.+ Då bredde jag ut min mantelflik över dig+ och skylde din nakenhet och avlade en ed inför dig och ingick ett förbund med dig’,+ lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande, ’och så blev du min.+

28 Då förde jag dem in i det land+ som jag, i det jag hade lyft upp min hand i en ed, hade lovat att ge dem.+ När de såg alla upphöjda kullar+ och alla träd med täta grenar, då offrade de där sina slaktoffer+ och gav där sin kränkande offergåva och frambar där sina rogivande* lukter+ och utgöt där sina dryckesoffer.+

51 Ni hårdnackade* och oomskurna till hjärta+ och öron, ni står alltid emot den heliga anden; som era förfäder gjorde, så gör ni.+