3 Och jag sade till kungen: ”Må kungen leva till oöverskådlig tid!+ Varför skulle inte mitt ansikte vara bedrövat, när staden,+ platsen* där mina förfäders gravar finns,+ är förhärjad och dess portar har förtärts av eld?”+

4 Då talade kaldéerna till kungen på arameiska:*+ ”O kung, må du leva för oöverskådliga tider.+ Säg dina tjänare vad du har drömt, så skall vi meddela uttydningen.”+

10 Drottningen själv kom nu in i gästabudssalen till följd av kungens och hans stormäns ord. Drottningen tog till orda och sade: ”O kung, må du leva för oöverskådliga tider.+ Låt inte dina tankar förskräcka dig, och må inte ditt ansikte skifta färg.