Matteus
8 Sedan han hade kommit ner från berget följde honom stora folkskaror. 2 Och se, en spetälsk+ kom fram och började betyga honom sin vördnad och sade: ”Herre, om du bara vill, kan du göra mig ren.” 3 Och han räckte ut handen, rörde vid honom och sade: ”Jag vill. Bli ren.”+ Och med ens blev han ren från sin spetälska.+ 4 Då sade Jesus till honom: ”Se till att du inte talar om det för någon,+ men gå och visa dig för prästen+ och bär fram den gåva+ som Mose har fastställt, så att det blir ett vittnesbörd för dem.”
5 När han gick in i Kapẹrnaum+ kom en officer* till honom och bönföll honom 6 och sade: ”Herre, min tjänare ligger förlamad i huset och plågas förfärligt.” 7 Han sade till honom: ”När jag kommer dit, skall jag bota honom.” 8 Till svar sade officeren: ”Herre, jag är inte en man god nog för att du skulle komma in under mitt tak, utan säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. 9 Jag är ju själv en människa som står under befäl, och jag har soldater under mig, och jag säger till en av dem: ’Ge dig av!’+ och han ger sig av, och till en annan: ’Kom!’ och han kommer, och till min slav: ’Gör detta!’ och han gör det.” 10 När Jesus hörde detta blev han förundrad och sade till dem som följde honom: ”Jag säger er som det är: Inte hos någon i Israel har jag funnit så stor tro.+ 11 Men jag säger er att många skall komma från östliga trakter och västliga+ trakter och lägga sig till bords med Abraham och Isak och Jakob i himlarnas kungarike;+ 12 kungarikets söner+ däremot skall bli kastade ut i mörkret utanför. Där skall de gråta och skära tänder.”*+ 13 Därpå sade Jesus till officeren: ”Gå. Såsom du har trott, så må det gå dig.”+ Och tjänaren blev frisk i den stunden.
14 Och när Jesus nu kom in i Petrus hus, fick han se att Petrus svärmor+ låg sjuk i feber.+ 15 Då rörde han vid hennes hand,+ och febern lämnade henne, och hon steg upp och började betjäna honom.+ 16 Men sedan det hade blivit kväll* förde man till honom många demonbesatta; och han drev ut andarna med ett ord, och han botade alla som hade det svårt, 17 för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja, som sade: ”Han tog våra krämpor och bar våra sjukdomar.”+
18 När Jesus såg en folkskara omkring sig, gav han befallning om att man skulle ge sig av till den andra sidan.+ 19 Och en skriftlärd kom fram och sade till honom: ”Lärare, jag vill följa dig vart du än går.”+ 20 Men Jesus sade till honom: ”Rävarna har lyor, och himlens fåglar har sovkvistar, men Människosonen* har ingenstans där han kan luta sitt huvud till vila.”+ 21 Då sade en annan av lärjungarna till honom: ”Herre, tillåt mig först att gå bort och begrava min far.” 22 Jesus sade till honom: ”Fortsätt att följa mig, och låt de döda begrava sina döda.”+
23 Och när han steg i en båt,+ följde hans lärjungar med honom. 24 Och se, det blev så kraftig sjögång att båten spolades över av vågorna. Men han låg och sov.+ 25 Och de gick fram och väckte+ honom och sade: ”Herre, rädda oss, vi är nära att gå under!” 26 Men han sade till dem: ”Varför är ni harhjärtade, ni med lite tro?”+ Därpå reste han sig och talade strängt till vindarna och sjön, och det blev alldeles vindstilla.+ 27 Då blev människorna förundrade och sade: ”Vad är detta för en man,+ att till och med vindarna och sjön lyder honom?”
28 När han kom till den andra sidan, till gadarenernas land,*+ mötte honom två demonbesatta,+ som kom ut från* minnesgravarna, ovanligt vildsinta, så att ingen hade mod att gå förbi på den vägen. 29 Och se, de skrek och sade: ”Vad har vi med dig att göra,* Guds Son?+ Har du kommit hit för att plåga oss+ före den fastställda tiden?”+ 30 Men ett långt stycke ifrån dem gick en stor svinhjord på bete. 31 Då började demonerna bönfalla honom, i det de sade: ”Om du driver ut oss, sänd oss då i väg in i svinhjorden.”+ 32 Alltså sade han till dem: ”Ge er av!” De for då ut och gav sig av in i svinen; och se, hela hjorden störtade sig utför branten ner i sjön och dog i vattnet.+ 33 Men de som vaktade dem flydde, och sedan de begett sig in i staden, berättade de alltsammans, också det som hade hänt med de demonbesatta. 34 Och se, hela staden gick ut för att möta Jesus; och när de såg honom, uppmanade de honom enträget att bege sig av från deras område.+