20 ”Men de ondskefulla är som det upprörda havet, när det inte förmår komma till ro, vars vattenmassor oupphörligt kastar upp tång och dy.

13 ”Du kvinna som bor på stora vatten,+ rik på skatter,+ ditt slut har kommit, måttet+ för din orätta vinning.+

15 Och han sade till mig: ”Vattnen som du såg, där skökan sitter, betyder folk och skaror* och nationer och språk.+

2 därför att hans domar är sanna och rättfärdiga.*+ Ty han har verkställt domen över den stora skökan* som fördärvade jorden med sin otukt,* och han har hämnats sina slavars blod och utkrävt det av hennes hand.”+