5 Moseboken
20 Om du drar ut i strid mot dina fiender och du ser hästar och stridsvagnar,+ ett folk som är talrikare än du, skall du inte vara rädd för dem, ty Jehova, din Gud, som förde dig upp från Egyptens land,+ är med dig.+ 2 Och när ni förbereder er för strid, då skall prästen träda fram och tala till folket.+ 3 Och han skall säga till dem: ’Hör, Israel, ni förbereder er i dag för strid mot era fiender. Låt inte era hjärtan vara modlösa.+ Var inte rädda och spring inte i panik och bäva inte för dem,+ 4 ty Jehova,* er Gud, drar fram med er för att strida för er mot era fiender för att rädda er.’+
5 Också förmännen+ skall tala till folket och säga: ’Är det någon som har byggt ett nytt hus och inte invigt det? Han kan gå tillbaka till sitt hus, så att han inte dör i striden och en annan man inviger det.+ 6 Och är det någon som har planterat en vingård och inte tagit den i bruk? Han kan gå tillbaka till sitt hus, så att han inte dör i striden och en annan man tar den i bruk.+ 7 Och är det någon som har trolovat sig med en kvinna och inte tagit henne till sig? Han kan gå tillbaka till sitt hus,+ så att han inte dör i striden och en annan man tar henne till sig.’ 8 Och förmännen skall tala ytterligare till folket och säga: ’Är det någon som fruktar och är försagd i hjärtat?+ Han kan gå tillbaka till sitt hus, så att han inte får sina bröders hjärta att smälta som hans eget hjärta.’+ 9 Och när förmännen har slutat att tala till folket, då skall de sätta härförare* i spetsen för folket.*
10 Om du närmar dig en stad för att strida mot den, då skall du tillkännage fredsvillkoren för den.+ 11 Och om den ger dig ett fredligt svar och öppnar portarna för dig, då skall allt folket som finns i den tillhöra dig och utföra tvångsarbete, och de skall tjäna dig.+ 12 Men om den inte sluter fred med dig+ utan för krig mot dig och du blir tvungen att belägra den, 13 då skall Jehova,* din Gud, ge den i din hand, och du skall slå alla av mankön i den med svärdsegg.+ 14 Endast kvinnorna och de små barnen+ och husdjuren+ och allt som finns i staden, allt byte i den, skall du ta som plundringsgods åt dig,+ och du skall äta av bytet från dina fiender, som Jehova, din Gud, har gett dig.+
15 På det sättet skall du göra med alla de städer som ligger mycket långt bort från dig, sådana städer som inte hör till dessa nationer. 16 Men i städer som tillhör de folk som Jehova, din Gud, ger dig till arvedel skall du inte låta något som helst som andas* få leva,+ 17 ty du skall ovillkorligen viga dem åt tillintetgörelse, hettiterna och amoréerna, kanaanéerna och perisséerna, hivéerna och jebuséerna,+ alldeles som Jehova, din Gud, har befallt dig; 18 för att de inte skall lära er att handla enligt alla deras avskyvärdheter, som de har gjort till ära för sina gudar, och ni så syndar mot Jehova,* er Gud.+
19 Om du belägrar en stad under många dagar och strider mot den för att inta den, skall du inte fördärva träden där genom att svinga en yxa mot dem; ty du skall äta av dem, och du skall inte hugga ner dem,+ eller är träden på marken människor som skall belägras av dig?* 20 Endast ett träd som du vet inte är ett träd som ger föda får du fördärva, och du skall hugga ner det och bygga belägringsverk+ mot den stad som för krig mot dig, tills den faller.*