Sakarja
”Jehovas* ord är emot Hadraks land, och Damaskus+ är dess viloplats; ty Jehova* håller ett öga på jordemänniskan+ och på alla Israels stammar. 2 Också Hamat+ gränsar till henne; Tyros+ och Sidon,+ ty hon är mycket vis.+ 3 Och Tyros byggde sig en skyddsvall och hopade silver som stoft och guld* som smuts på gatan.+ 4 Se! Jehova* skall ta ifrån henne hennes egendom och störta hennes militärstyrka i havet;+ och hon skall förtäras av eld.+ 5 Ạshkelon skall se det och frukta; och Gaza, också hon skall känna mycket svåra smärtor; likaså Ekron,+ eftersom det hopp hon har blickat upp till+ skall komma på skam. Och en kung skall försvinna från Gaza, och Ạshkelon, hon skall inte vara bebodd.+ 6 Och en oäkta+ son skall slå sig ner i Ashdod,+ och jag skall utrota filistéernas stolthet.+ 7 Och jag skall avlägsna det blodfläckade ur hans mun och hans vämjeligheter ifrån hans tänder,+ och även han skall lämnas kvar åt vår Gud;* och han skall bli som en schejk*+ i Juda+ och Ekron som en jebusé.+ 8 Och jag skall slå läger som en utpost för mitt hus,+ så att ingen drar igenom och ingen återvänder; och ingen arbetspådrivare skall mer dra igenom dem,+ för nu har jag sett det med mina egna ögon.+
9 Fröjda dig mycket, dotter Sion.+ Jubla i triumf,+ dotter Jerusalem. Se! Din kung+ kommer till dig.+ Han är rättfärdig, ja räddad*+ – ödmjuk*+ och ridande på en åsna, ja på ett fullvuxet djur, en åsninnas* föl.+ 10 Och jag skall utrota* stridsvagnen från Efraim och hästen från Jerusalem.+ Och stridsbågen+ skall utrotas. Och han skall tala fred till nationerna;+ och hans herravälde skall nå från hav till hav och från Floden* till jordens ändar.*+
11 Och du, kvinna,* genom ditt* förbunds blod+ skall jag sända dina fångar+ ut ur gropen där det inte finns något vatten.
12 Vänd tillbaka till fästet,*+ ni fångar som har ett hopp.+
Jag förkunnar också i dag: ’Jag skall ge dig, kvinna,* en dubbel del* i gengäld.+ 13 Ty jag skall spänna* Juda som min båge.* På bågen skall jag lägga Efraim, och jag skall väcka upp* dina söner,+ Sion, mot dina söner, Grekland,*+ och jag skall göra dig* till en väldig mans* svärd.’+ 14 Och Jehova skall visa sig över dem,+ och hans pil skall fara ut som blixten.+ Och den suveräne Herren Jehova skall blåsa i hornet,*+ och han skall dra fram med söderns* stormvindar.+ 15 Härarnas Jehova skall försvara dem, och slungstenarna skall de förtära+ och trampa under fötterna. Och de skall dricka+ – larma vilt – som om det var vin; och de skall fyllas som skålen, som altarets hörn.+
16 Och Jehova, deras Gud,* skall rädda dem+ på den dagen som sitt folks småboskapshjord;+ ty som stenarna i ett diadem gnistrar de över hans* mark.+ 17 Ty stor är hans godhet,+ och stor är hans skönhet!+ De unga männen skall blomstra av brödsäd och jungfrurna av nytt vin.”+