Markus
1 Början av de goda nyheterna* om Jesus Kristus:* 2 Alldeles som det står skrivet hos profeten Jesaja: ”(Se! Framför ditt ansikte sänder jag ut min budbärare,* som skall bereda din väg;)+ 3 hör, någon ropar i vildmarken: ’Bered Jehovas* väg, gör hans vägar raka’”,+ 4 så framträdde Johannes, han som döpte,* i vildmarken och predikade dop som en symbol för sinnesändring till förlåtelse för synder.+ 5 Följaktligen gick hela Judeens område och alla Jerusalems invånare ut till honom, och de blev döpta av honom i floden Jordan och bekände öppet sina synder.+ 6 Och Johannes var klädd i kamelhår, med en lädergördel om sina höfter,+ och han åt gräshoppor+ och vildhonung.+ 7 Och han predikade och sade: ”Efter mig kommer en som är starkare än jag; jag är inte god nog att böja mig ner och lösa upp hans sandalremmar.+ 8 Jag har döpt er med vatten, men han skall döpa er med helig ande.”+
9 Under de dagarna kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i Jordan av Johannes.+ 10 Och just som han steg upp ur vattnet såg han himlarna bli skilda åt och anden, lik en duva, komma ner över* honom;+ 11 och en röst ljöd från himlarna: ”Du är min Son, den älskade; jag har godkänt dig.”+
12 Och omedelbart drev anden* honom ut i vildmarken.+ 13 Så stannade han i vildmarken i fyrtio dagar+ och blev frestad av Satan,+ och han befann sig bland de vilda djuren, men änglarna betjänade honom.+
14 Sedan Johannes nu hade satts i häkte, gick Jesus till Galileen+ och predikade Guds goda nyheter+ 15 och sade: ”Den fastställda tiden är fullbordad,+ och Guds kungarike har kommit nära. Ändra sinne,+ och tro på de goda nyheterna.”
16 Medan han vandrade utmed Galileiska sjön såg han Simon+ och Andreas, Simons bror, kasta ut sina nät i sjön; de var nämligen fiskare.+ 17 Då sade Jesus till dem: ”Kom, följ mig, så skall jag göra er till människofiskare.”+ 18 Och genast övergav de näten och följde honom.+ 19 Och efter att ha gått lite längre fram såg han Jakob, Sebedẹus son, och hans bror Johannes, ja, medan de var i båten i färd med att laga sina nät;+ 20 och utan dröjsmål kallade han på dem. De i sin tur lämnade sin far Sebedẹus i båten tillsammans med de lejda männen och gav sig i väg efter honom. 21 Och de begav sig in till Kapẹrnaum.+
Så snart det blev sabbat gick han in i synagogan och började undervisa. 22 Och de blev häpna över hans sätt att undervisa;+ han undervisade dem nämligen som en som hade myndighet och inte som de skriftlärda.+ 23 Dessutom var där just vid det tillfället i deras synagoga en man i en oren andes våld, och han skränade+ 24 och sade: ”Vad har vi med dig att göra,* Jesus, du nasaré?+ Har du kommit för att tillintetgöra oss? Jag vet+ precis vem du är, Guds Helige.”+ 25 Men Jesus talade strängt till den och sade: ”Var tyst och far ut ur honom!”+ 26 Och sedan den orena anden försatt honom i krampryckning och skrikit av full hals, for den ut ur honom.+ 27 Då blev alla så bestörta att de satte i gång en diskussion sinsemellan, i det de sade: ”Vad är detta? En ny lära! Med myndighet befaller han till och med de orena andarna, och de lyder honom.”+ 28 Och ryktet om honom spreds omedelbart åt alla håll över hela landet runt omkring i Galileen.+
29 Och de gick omedelbart ut ur synagogan och gick in i Simons och Andreas hem+ tillsammans med Jakob och Johannes. 30 Nu låg Simons svärmor+ sjuk i feber,+ och de talade genast med honom om henne. 31 Och han gick till henne och reste henne upp, i det han tog henne vid handen; och febern lämnade henne,+ och hon började betjäna dem.+
32 Sedan det hade blivit kväll, när solen hade gått ner, började man föra till honom alla som var sjuka+ och dem som var demonbesatta;+ 33 och hela staden var samlad alldeles inpå dörren. 34 Och han botade många som var illa däran av olika sjukdomar,+ och han drev ut många demoner, men han ville inte låta demonerna tala, eftersom de visste att han var Messias.+
35 Och tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt, steg han upp, och han gick ut ur huset och gav sig av till ett ensligt ställe,+ och där bad han.+ 36 Men Simon och de som var med honom fick bråttom efter honom, 37 och de fann honom och sade till honom: ”Alla letar efter dig.” 38 Men han sade till dem: ”Låt oss gå någon annanstans, till småstäderna i närheten, så att jag kan predika+ där också, för det är i det syftet jag har gått ut.”+ 39 Och han gick, och han predikade i deras synagogor runt om i hela Galileen och drev ut demonerna.+
40 Också en spetälsk kom till honom, bönföll honom, ja på sina knän, och sade till honom: ”Om du bara vill, kan du göra mig ren.”+ 41 Då greps han av medlidande,+ och han räckte ut sin hand och rörde vid honom och sade till honom: ”Jag vill. Bli ren.”+ 42 Och med ens försvann spetälskan från honom, och han blev ren.+ 43 Vidare gav han honom stränga förhållningsorder och skickade genast i väg honom 44 och sade till honom: ”Se till att du inte talar om detta för någon, men gå och visa dig för prästen+ och offra för din renings skull det som Mose har föreskrivit,+ till ett vittnesbörd för dem.”+ 45 Men efter att ha gått sin väg började mannen bekantgöra det i betydande omfattning och sprida berättelsen vitt och brett, så att Jesus* inte längre öppet kunde gå in i en stad, utan han höll sig utanför på ensliga ställen. Och det kom folk till honom från alla håll.+