Apostlagärningarna
3 Nu var Petrus och Johannes på väg upp till templet till bönetimmen, den nionde timmen,*+ 2 och en man som hade varit ofärdig* från moderlivet+ bars dit, och man brukade dagligen sätta honom nära den tempelport som kallades den Sköna,+ för att han skulle kunna be om barmhärtighetsgåvor av dem som var på väg in i templet.+ 3 När han fick syn på Petrus och Johannes, som var på väg in i templet, bad han att få barmhärtighetsgåvor.+ 4 Men Petrus, jämte Johannes, fäste blicken+ på honom och sade: ”Se på oss.” 5 Han riktade då sin uppmärksamhet på dem i förväntan att få något av dem. 6 Men Petrus sade: ”Silver och guld äger jag inte, men vad jag har, det ger jag dig:+ I nasarén Jesu Kristi namn,+ gå!”+ 7 Därmed fattade han honom vid högra handen+ och reste upp honom. I samma ögonblick stärktes hans fotsulor och vristben;+ 8 och han sprang upp,+ stod upprätt och började gå, och han gick med dem in i templet,+ där han gick omkring och hoppade och lovprisade Gud. 9 Och allt folket+ såg honom gå omkring och lovprisa Gud. 10 Och de kände igen honom, att detta var den man som brukade sitta vid Sköna+ porten i templet för att få barmhärtighetsgåvor, och de blev fyllda av förvåning och hänryckning+ över vad som hade hänt med honom.
11 När nu mannen höll sig till Petrus och Johannes, strömmade allt folket samman till dem i det som kallas Salomos pelarhall,+ utom sig av förvåning. 12 Då Petrus såg detta sade han till folket: ”Ni män av Israel, varför förundrar ni er över detta, eller varför stirrar ni på oss, som om vi genom personlig kraft eller gudhängivenhet har fått honom att gå?+ 13 Abrahams och Isaks och Jakobs Gud,+ våra förfäders Gud, har förhärligat+ sin tjänare,+ Jesus, som ni utlämnade+ och som ni förnekade inför Pilatus ansikte, då han hade beslutat att ge honom fri.+ 14 Ja, ni förnekade denne helige och rättfärdige,+ och ni begärde att en man, en mördare,+ skulle friges åt er, 15 medan ni däremot dödade den främste förmedlaren av liv.+ Men Gud uppväckte honom från de döda, vilket vi är vittnen om.+ 16 Därför har hans namn, genom vår tro på hans namn, gett styrka åt den här mannen som ni ser och känner, och den tro som kommer genom honom har gett mannen denna fullständiga hälsa inför ögonen på er alla. 17 Och nu, bröder, vet jag att ni handlade i okunnighet,+ alldeles som era styresmän+ också gjorde. 18 Men på detta sätt har Gud uppfyllt det som han på förhand gav till känna genom alla profeternas mun: att hans Messias* skulle lida.+
19 Ändra därför sinne+ och vänd om+ för att få era synder utplånade,+ så att tider* som ger ny styrka+ kan komma från Jehovas* ansikte* 20 och han kan sända ut den Messias som är bestämd för er, Jesus, 21 som himlen måste behålla*+ intill tiderna för återställelsen+ av allt det som Gud har talat om förr i tiden genom sina heliga profeters+ mun. 22 Mose sade ju: ’En profet lik mig skall Jehova* Gud resa upp åt er ur era bröders led.+ Honom skall ni lyssna till i fråga om allt vad han talar till er.+ 23 Men varje själ som inte lyssnar till den profeten skall bli fullständigt utrotad ur folket.’+ 24 Och alla profeterna, ja, från Samuel och framåt, så många som har talat, har också tydligt förkunnat dessa dagar.+ 25 Ni är söner+ till profeterna och till det förbund som Gud ingick med era förfäder, när han sade till Abraham: ’Och genom din avkomma* skall alla jordens släkter bli välsignade.’+ 26 Sedan Gud hade upprest sin tjänare, var det till er han först+ och främst sände honom för att välsigna er genom att vända var och en av er bort från era ondskefulla gärningar.”