Job
31 Jag har slutit ett förbund med mina ögon,+
så hur skulle jag kunna fästa min blick på en jungfru?+
5 Om jag har vandrat med osanningens män+
och min fot har skyndat till svek,+
7 Om mina steg har vikit av från vägen,+
om mitt hjärta har vandrat bara efter mina ögon,+
om någon förseelse har klibbat vid mina händer,+
8 då må andra äta det jag har sått,+
ja, mina ättlingar må ryckas upp med roten.
9 Om mitt hjärta har låtit sig förledas av en kvinna+
och jag har legat på lur+ vid min nästas ingång,
10 då må min hustru mala åt en annan,
då må andra män lägga sig på knä över henne.+
11 Ty det skulle vara tygellöshet,*
ja, det skulle vara en missgärning för domarna att uppmärksamma.+
12 Ty det skulle vara en eld som förtär ända till tillintetgörelse,*+
den skulle slå rot bland all min avkastning.
13 Om jag har avvisat min slavs
eller min slavinnas rätt i deras rättssak mot mig,
14 vad kan jag då göra när Gud* träder fram?
Vad kan jag svara honom när han kräver räkenskap?+
15 Han som danade mig i moderlivet, har han inte danat också dem?+
Ja, är det inte en och densamme som beredde oss i modersskötet?
16 Om jag har undanhållit de ringa det som de önskade+
och låtit änkans ögon försvagas,+
17 om jag har ätit mitt bröd ensam,
utan att den faderlöse fick äta av det+
18 (ty från min ungdom växte han upp hos mig som hos en far,
och från min mors liv var jag ett stöd för änkan*),
19 om jag har sett någon på väg att förgås därför att han saknade kläder+
eller en fattig som inte hade något att skyla sig med,
20 om hans höfter inte välsignade mig+
och han inte värmde sig med den avklippta ullen+ från mina ungbaggar,
21 om jag viftade med handen mot den faderlöse,+
när jag kunde se att min hjälp behövdes i porten,+
22 då må mitt skulderblad falla från skuldran
och min arm brytas av vid överarmsbenet.
25 om jag har glatt mig över min stora förmögenhet+
och över att min hand hade förvärvat så mycket,+
26 om jag har sett solljuset när det strålade fram,
och den praktfulla månen som vandrade fram,+
27 och mitt hjärta då lät sig förledas i hemlighet+
och min hand så sände dem en kyss från min mun,*
28 skulle också det vara en missgärning för domarna att uppmärksamma,
för jag skulle då ha förnekat den sanne Guden där ovan.
29 Om jag har glatt mig åt att den som hatar mig gick under+
eller känt mig upprymd* därför att olycka drabbat honom ...
30 men jag tillät inte min gom att synda
genom att be om en förbannelse över hans själ.+
31 Om männen i mitt tält inte sade:
’Vem kan föra fram någon som inte har blivit mätt av hans mat?’*+ ...
32 Ingen främling behövde tillbringa natten utomhus,+
mina dörrar lät jag stå öppna mot stigen.*
33 Om jag övertäckte mina överträdelser, så som jordemänniskor* brukar göra,+
genom att gömma min missgärning i min skjortficka ...
34 eftersom jag skälvde för den stora folkhopen
och därför att familjers förakt fyllde mig med förfäran,
så att jag teg och inte gick utanför ingången.
35 O att jag hade någon som lyssnade på mig!+
Här är min underskrift.* Må den Allsmäktige svara mig!+
Eller att den som har rättssak mot mig* hade skrivit ett dokument!
36 Jag skulle sannerligen bära det på min skuldra,
jag skulle binda det om mig som en storslagen krona.
38 Om min mark har ropat på hjälp mot mig
och dess fåror har gråtit tillsammans,
39 om jag har ätit dess frukt* utan pengar+
och fått dess ägares själ att flämta,+
40 då må törnigt ogräs skjuta upp i stället för vete+
och stinkande ogräs i stället för korn.”
Här slutar Jobs ord.