7 De hämtade åsnestoet och ungåsnan och lade sina mantlar på dem, och Jesus satt upp.+ 8 De flesta i folkskaran bredde ut sina mantlar på vägen,+ och andra skar av grenar från träden och lade dem på vägen. 9 Och alla som gick framför honom och de som följde efter ropade: ”Bevara Davids son, ber vi!*+ Välsignad är han som kommer i Jehovas* namn!+ Bevara honom, ber vi dig, du som är i höjderna där ovan!”+

39 För jag säger er: Från och med nu ska ni inte se mig förrän ni säger: ’Välsignad är han som kommer i Jehovas* namn!’”+

7 De tog med sig åsnan+ till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig på den.+ 8 Många bredde ut sina mantlar på vägen, och andra skar av kvistar med löv ute på fälten.+ 9 Och de som gick framför och de som följde efter ropade: ”Bevara honom, ber vi!*+ Välsignad är han som kommer i Jehovas* namn!+ 10 Välsignat är vår far Davids kommande rike!+ Bevara honom, ber vi dig, du som är i höjderna där ovan!”

37 Så fort han närmade sig vägen ner från Olivberget började alla lärjungar ropa ut sin glädje och lovprisa Gud för alla underverk de hade fått se. 38 De sa: ”Välsignad är han som kommer som kung i Jehovas* namn! Frid i himlen och ära åt Gud i höjderna där ovan!”+